Tisdag, 17 Maj 2005
Hur mycket ska en enskild spelare bestämma i ett lag?
Frågan är aktuell sedan ett antal turer kring IFK Göteborgs spelare
Stefan Selakovic.
"Proffs eller lekskola, IFK" är rubriken i Aftonbladet 17/5-05, signerat
Lasse Sandlin.
Om ni inte läst det, så gör just det.
Ganska intressant, måste jag erkänna.
Möjligen kan det vara en höna av en fjäder, men ändå.
Faktum är att man kan läsa det på olika sätt. Antingen som en kul grej,
eller som en mindre varningsklocka.
Bara att välja.
Om en tränare tycker att du som spelare ska vara mittfältare, medan du
själv anser att du är back, hur skulle du reagera?
Säga att jag ska spela som back och inget annat, bara konkurrera om de
platserna.
Eller, säga, jag spelar där du vill ha mig.
Visst det kan säkert finnas tillfällen där spelarens "önskningar" ska
tillgodoses, men utgångspunkten måste väl ändå vara tränarens?
För vad ska han annars göra?
Springa med koner?
Om du inte ställer upp på de villkor som din chef kommer med, finns
alternativ.
Antingen ställa upp eller säga nej och sedan välja ett annat jobb.
Men jag tror faktiskt att många, inte bara spelare inom fotbollen,
skulle må mycket bra av omskolningar till andra positioner än de som de
tror sig bemästra.
Och det är väl därför som vi har tränare/chefer? De ser, analyserar och
ska kunna placera sina spelare där de mest tror sig att just du kan göra
nytta.
Jag tror generellt inte det finns tränare som placerar spelare på
positioner av ren illvilja.
Men frågan kvarstår?
Vem ska bestämma?
Spelaren eller tränaren?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar