Över till twitter

Har inte skrivit på länge här. Kommer nog inte göra det heller framöver. Jag har tröttnat på allt bloggande efter alla dessa år. Har precis börjat med twitter och ska se vad det ger. Här finns jag: https://twitter.com/nafappaz

Omelett på flaska

Alkoholfritt vin. Det kunde vara bra till min moster, tyckte jag. Hon käkar massa tabletter och då ska man vara måttlig med alkoholen ju.

Så det blev en flaska rött vin utan alkohol i. Det är min absolut första flaska jag köper och förmodligen den sista också.

Jag blev nämligen lite förvirrad när jag kom till att läsa på flaskan:
”Innehåller sulfiter, mjölk och spår av mjölk och ägg.”

Fasen, det är rätt nära omelett väl?

Visst finns det jobb

Varför envisas alla med säga att det finns för lite jobb?

Själv ser jag jobb nästan överallt. Skräpsverige svämmar över av skit som slängs här och där. Det borde man givetvis ta hand om. Det skapar sysselsättning.

I våra reservat är underhållet på många platser undermåligt. Den övergång jag hittade är rent livsfarlig att ta sig över. Givetvis måste de underhållas och fixas till. Det skapar sysselsättning.

Nä, vårt problem är egentligen vara ett enda: Vem ska betala? För arbete i mängd finns det som egentligen bara väntar på att få bli utförda. Tänk om vi tog den debatten istället….

Ingen rubrik

Nähä, ingen tidning i brevlådan idag heller.
ETC har tydligen svåra problem med att distribuera ut den. Till och från fallerar utdelningen. Nu blir jag inte förbannad över det. Men det känns lite djäkligt att det nästan varje vecka felar nån tidning hos mig.
Aja, de ordnar väl till det, tänker jag positivt…
==============================
Köp tre plagg, väx ur två.
Det lärde jag mig efter en garderobsrensning nyss. Ett helt gäng nya skjortor hade jag växt ur. Jag som trodde det var slutväxt för min del.
Kassen bars iväg till en frivilligorganisation som säljer bland annat kläder.
Så de kom till nytta och jag känner mig glad.

Ingen är förvånad

Ny vecka och inget nytt har hänt.
Däremot tydligen stor förvåning över att SD-ledaren Åkesson skulle ljugit om sin uppväxt i ett tv-program.

Det är inget nytt att Åkesson ljuger. Det gör han ju hela tiden.

Finns det ett enda samhällsproblem som han inte menar är invandrarnas fel? Alla som kan lite vet att så inte är fallet.

Åkesson fortsätter på den bruna bana han en gång startade. Ingen borde vara förvånad.

 

Aftonbladet: Åkesson ljuger

Aftonbladet: Oisín Cantwell: Åkesson i blåsväder i Örebro

Den nya tidningen

Äntligen damp då tidningen ner i brevlådan….etc.

Nu har jag haft den nya röd-gröna tidningen i nästan en månad. Precis också lagt in den på autogiro i min internetbank.

Så här långt är jag nöjd med innehållet i tidningen.

etc.se

Ska jag behöva ta fram kofösaren?

Valet i höst är klart! Regeringen med Reinfeldt ryker och Stefan Löfven blir ny statsminister.

Så kan man summera alla dessa siffror som blippar förbi mina ögon varje vecka. Det ena stapeldiagrammet efter det andra förkunnar samma sak: “glappet mellan blocken ökar” och sen är det “förstå-sig-påare” som uttalar sig också.

Själv blir jag bara trött. Valet avgörs i september och mycket kan hända. Oppositionen tycks inte heller brösta upp sig nämnvärt, trots att de har medvind. Sånt är lite märkligt.

Den som sticker ut mest är vänsterpartiets Jonas Sjöstedt. Honom har jag alltid gillat. Han är rak i sin kommunikation och han gjorde stort intryck på mig när han satt i EU-parlamentet.
Men var är miljöpartiet?

De syns allt mindre i debatterna. Centern försöker nu tydligen ta hem sina gamla paradgrenar, som faktiskt mp lagt beslag på, eftersom centern släppt dem. Mp får se upp om de inte ska bli omkörda.
Den risken är dock minimal. Annie Lööf är ett svagt kort i centern. Eskil Erlandsson hade gått hem mer i stugorna på landsbygden. Så man får väl vara glad över att Annie sitter på sin post…

Sossarna då? De måste tuffa till sig ordentligt. Skiljelinjerna mellan regeringens synsätt och den socialdemokratiska är ibland diffus. I alla fall när det gäller hur man resonerar i partihögkvarteret.

Lyssnar jag ute i verkligheten, landsbygden, finns klarare och tydligare skiljelinjer. Men det finns givetvis en rädsla hos s. De vill inte skrämma bort någon röst. Faran med ett sånt tänk är att man kanske förlorar fler röster än man hade kunnat vinna.

Steppa på nu Stefan Löfven! Om inte tempot ökas och jag ser mer handlingskraft kommer jag snart och besöker högkvarteret med en kofösare.
Då blir det säkert fart…

Martin Mobergs betraktelser: #eupol - (S) valplan som lovar gott

Högbergs tankar: Tydlighet…

En bok, en författare – irriterande tv

Sån här tv borde inte göras av ur.se….
Jag har nästan alltid tittat på tv-programmet “En bok, en författare”.
Det har varit ett mycket enkelt upplägg. En författare intervjuas under ett samtal om en bok.

De tidigare avsnitten har varit lysande. Nu är det rena plågan som framkallar åksjuka. Av någon outgrundlig anledning ska det in grafik både nu och då under samtalets gång. Lägg sen till irriterande panoreringar av en kamera.

Gärna närbild så du som tittare också kan räkna varenda pormask på objektet som zoomas in.
Det är inte bra tv och den som ligger bakom påhittet måste informeras om att gå tillbaka till tidigare produktion.

Grafiken och närbilderna, gör att det viktiga – nämligen samtalet – försvinner totalt. Man sitter liksom mest och undrar vilken näsborre som nu ska zoomas in…
Blir det höger? 100 spänn på det!
Attans det blev vänster…

Ändra inte nåt som funkar. Det gamla konceptet var så mycket bättre…

Regeringen gör mig sjuk!

Vissa dagar måste jag bara tänka bort regeringen.
Bara jag tänker på hur många som far illa på regeringens förda politik gör att jag får högt blodtryck.

Orättvisa är något av det värsta jag vet. Hur vi idag har ett samhälle där klyftor ökar för varje dag mellan oss medborgare, är ingen bra utveckling. Egentligen vet nog även regeringen detta. Men de vill ha det så. Det är den stora skiljelinjen det…

För att “medicinera mig från regeringen”, for jag rätt ut i skogen idag. Jag blev sittande där i två timmar. Kokade mitt godaste kaffe på flera år, tycker jag. Drack och njöt i stora drag.

Där satt jag och tog in naturen och lite fåglar som var ute denna gråmulna och kalla dag. Själv blev jag som nyförlöst bara över att få vara ute i naturen.

Efter första koppen kaffe var jag än mer beslutsam.
- Jodå, sa jag till mig själv, Karlsson, du gjorde rätt som engagerade dig politiskt i sossarna.
- Men ibland tycker jag ju inte de är tillräckligt tuffa, i vissa frågor. Typ välfärden, resonerande jag vidare, kritiskt.

Jag kom fram till att S är ett stort parti och att det finns många som har åsikter. Att då några vill gå tuffare fram i en del frågor är bra. Man kan påverka ett parti inifrån, inte sitta på en djävla läktare och klaga.

Det är också en anledning till att vara med i partiet.

Vilsna sossar i ledningen

 

Vänsterpartiet ska utveckla sin socialpolitik med hjälp av en före detta socialdemokrat i Björn Fries. Björn har varit sosse i 40 år!

Det är ett tungt avsked som sker i partiet idag. Samtidigt en käftsmäll att man inte förmår inom partiledningen läsa av vad som händer i vårt samhälle. Att gå med på i stort sett allt som regeringen genomfört under snart åtta svåra år, är ingen bra lösning.

- Varför ska man rösta på S? frågar en person mig.
- Det finns ju inga tydliga skiljelinjer, fortsätter han.

Nu finns det skiljelinjer, men om man ska mötas av såna här frågor i stundande valrörelse kommer jag nog hålla mig hemma istället för att argumentera. Att gå ut och försvara partiledningens strategi är inte lätt lokalt sett.

Folk vill se skillnader, inga slätstrukna argument. Att man river upp det sista jobbskatteavdraget och öronmärker detta till välfärden vore ett bra sätt. Egentligen är det “fickpengar” i den totala budgeten, men ger klara signaler.
Socialpolitik är en klassisk socialdemokratisk fråga. Ska vi släppa den?

Vi vet också att medborgarna är beredda betala mer i skatt om det går till välfärd.
Om detta faktum tycks inte partiledningen i S veta ett jota.

Nä, kom ut i verkligheten! Fortsätter partiet på den inslagna vägen blir det inget maktskifte i höst.
Partiledningen tycks gå en väg som allt fler socialdemokrater inte känner igen sig i.

Jag förstår Björn Fries avhopp. Jag önskar dig lycka till!

Martin Mobergs betraktelser: Jag blir liksom Högberg vid min läst

Inga nyheter

Daniel Swedin, Aftonbladet, skriver i sin krönika sånt som de arbetslösa och alla som arbetar på AF redan känt till. Sedan bra länge.

Det märkliga är att den granskande makten, media, svikit sitt uppdrag att genomlysa hur AF:s uppdrag förändrats genom åren.

Det finns knappast inte någon som arbetar på AF som känner den glädje de en gång gjorde då de faktiskt hittade en lösning åt en arbetslös. Deras uppdrag är nämligen något annat sedan flera, flera år tillbaka.

Rubriken på Daniels krönika är ett ämne som jag sedan länge berört. Arbetsförmedlarna ska förmedla jobb, punkt. Klåfingriga politiker ska hålla sig borta från detta.

Om förtroendet är dåligt bland folk för AF som myndighet, så ska vi ändå veta vilka det som urholkat och gjort det så. Regeringen.
Alltså inte den stackars förtvivlade AF-personalen som bara gör som politikerna sagt.
En större revolt bland myndighetens personal hade varit önskvärd.

Aftonbladet: Krönika: Daniel Swedin: Att Arbetsförmedlingen suger är politikens fel