Twingly statistik

29 december 2009

Svenska spraket

Mohammed kommer emot mig stora steg. Det lyser runt honom, han är glad.

- Åhh, fi fan, alltså! Jag ska bli avvokat, alltså. Säger han och ger mig en kram.

- Ehhh, va? Advokat?
- Ja, fi fan. Nu djeflar jag snart jobbit ha.
- Men du körde ju truck och lastbil, nu bli advokat?

Ja, så där höll vi på ett tag. Han sprudlade av glädje. Han hade hittat en utbildning som skulle ge honom ett drömjobb. Men vad det var för typ av utbildning det begrep jag banne mig inte.

Advokat var liksom uteslutet. Nä, Mohammed kunde nog lite för lite svenska också för det…

Vad var det då Mohammed hade hittat?
Jo, att i nästan alla jobbannonser stod orden “adekvat utbildning”.

- Fi fan. Jak måste fixa dé. Tror du formedlingen kan fixa sånna dära bildningar?

26 december 2009

Konsten att ragga

Det är inte ofta man är inne på en bank numera. Man kan ju göra det mesta med all möjlig teknik.

Fast nån gång om året åker man på att ta sig in till en levande människa och flytta lite saker hit eller dit.

Häromdan var ett sånt läge. Givetvis fullt med folk i kö och nummerlappen talade om att det var 20 personer före mig.

Men de jobbade på bra och efter 25 minuter var det min tur.
Jag gick fram till kassörskan som jag spanat in i över 24 minuter. Hon var så grann, så grann. Eller man kan säga snygg.

Hennes två bröst gjorde mig extra salig. Varför jag gillar bröst? Börjar ana att det har med att jag ammade som barn…

Nä, jag vet inte. Men tycker det är fint med bröst. Och framför mig stod nu en liten kvinna med farligt snygga bröst. Inte dolde hon dem heller.

- Här ska du skriva på, sa hon och böjde sig fram.
Jag sa inget. Böjde mig fram och såg ända ner till naveln på kvinnan.

- Näääj! vrålar jag inombords. Sansa dig nu, Karlsson. Inte titta så.

Så när jag skrivit klart går blicken rakt upp i taket. Kollar lite på en lampa, brandvarnare och sånt, ni vet.
Då slår det mig att mina ögon börjar fladdra runt som den värsta tänkbara knarkare.

Sedan sitter det säkert nån och kollar på övervakningsfilmen.
- Fan, grabbar. Kolla in denna skummisen. Han rekar i lokalerna. Tittar i tak och på golv, fönster och dörrar. Sätt span på honom nu.

Tror jag de säger alltså.

Ögongodiset framför mig arbetar på som om ingenting händer eller sker. Själv snurrar det i skallen av bara den.
Jag tänker att jag måste lära mig hantera situationer som dessa bättre.

Efter ett par minuter är jag åter ute i friska luften. Vilken pärs….

Dryga kvarten senare ringer min telefon.
- Jo, hej, bla, bla, bla.. det var kassörskan.
Jag hade glömt få ett kvitto av henne, nu fanns det utskrivet och klart, hon undrade om jag var i stan och kunde titta in och hämta det.

- Nä, sa jag.
Föreslog en pub klockan åtta på kvällen istället.
(Vad jag fick detta ifrån vet jag inte, det bara small till liksom)

Det fnittrade och kvittrade till i luren.
Och jodå, det var en helkul kväll.

22 december 2009

Busiga trix av trio

Det trodde ni inte.
Men det är statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg tillsammans med arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin som är hjärnorna bakom den fräcka stölden i Polen.

Entréskylten med den tyska texten "Arbeit macht frei" - arbete skapar frihet stals i fredags morse.

Skylten beställdes av trion och en annan svensk kommer inom kort att åka dit för upplägget. Trion klarar sig givetvis.

Syftet var att kopiera av skylten. Man skulle börja med att sätta upp den i kungliga huvudstaden Stockholm, först.
Den skulle pryda ingången till arbetsförmedling och försäkringskassa.

Innan vi skulle avlägga våra riksdagsröster nästa höst, så skulle hela landet vara lika fint utsmyckat.

=======================

I övrigt läser jag som vanligt förståndiga tankar från Aftonbladets Katrine Kielos.
Hennes analys av Reinfeldts så kallade jultal stämmer väl överrens med min.

Att se Reinfeldt stå där mellan två julgranar och prata…Man liksom bara väntade på att Piff och Puff skulle dyka upp också. Men Göran Hägglund och Maud Olofsson var på behörigt avstånd…

Till sist kan jag bara konstatera, till skillnad från Katrine Kielos:
Jag är lycklig över att statsministern inte önskade en God Jul!
Så mycket elände som regering lyckats med, så hade det varit ett hån.

18 december 2009

SFI-kurs

Hört på SFI-kurs(Svenska För Invandrare).

Läraren:
- Ja, Ahmed nu läser du de två första raderna, se så...
- ...en bok, flera bokar, säger Ahmed.
- Braaaa! Nu tar du nästa två rader.

- En bok, flerka bokar.
- Nä, nu blev det nog allt lite fel väl? menar läraren.

- I de två första raderna handlar det om träd, i de andra som kommer efter om böcker. Förstår du Ahmed?
- Men va fi fan. Bok som bok. Den heta bokar vad än vara, tycka ja.

- Ja, ja, Ahmed. Det är därför du går denna SFI-kurs för att lära dig vårt språk. När man talar om flera träd i bokform så heter det böcker och när man talar om flera böcker så heter det bokar.
- Fast nu sa jag visst fel. Tvärtom ska det vara, förstås.
- Äh, fan Ahmed! Vi skiter i detta och går och fikar istället.
- Ja, fi fan, kuligare.

12 december 2009

Ta i trä - Woods

Woods har nu avhandlats så mycket att det finns nog inget kvar att säga om honom.

Vad man undrar är väl möjligen hur alla kvinnor runt om honom tänker.

För att vara otrogen vet jag att det krävs två personer. Annars blir det liksom inte mycket till hångel. En handtralla av Woods kan knappast anses som otrohet.

Att idrottens mest betalde man skulle vara attraktiv av kvinnor är väl ingen större hemlighet. Finns säkert många som skulle kunna tänka sig lite sängvärme med honom.

“Tigergate” kallas visst nu allt av media om Woods.

Ja, ja…låt nu han vara i fred och koncentrera oss på lite andra betydligt viktigare saker.

Hål i kroppen

Piercing?

Nä, det är minsann inget för mig det.
Ändå har jag plågat min kropp å det grövsta. Jag fattar det inte…

Att handla kläder är inte min grej, det vet de som läst här innan. Men man måste ju ibland…

Så då går jag till affärer där det finns kanonbra personal. De får helt enkelt hjälpa mig.

Härom veckan var jag på jakt efter nåt tröjlikt – kanske. Ja, jag visste väl inte riktigt.

Inne i butiken ser jag som vanligt förvirrad ut, tittar runt och flackar med blicken som nån påverkad dåre.
Det är då som den bedårande expediten kommer fram och kvittrar:

- Kan jag hjälpa till?
- Skulle tro det! sen berättade jag mitt ärende och vad jag var ute efter.

Typ tre minuter senare står jag inne i provhytten med tre tröjsaker, eller vad det nu heter.

De två första gör sig inge vidare över min stora mage. Nä, fy!
Men den tredje verkar lite lovande och småfräck. Har till och med blixtlås på övre halvan.

Jag kränger den över skallen och rättar till plagget. Hmm…ja…den kanske kan passa.

Men blixtlåset måste man ju dra upp, man kan liksom inte ha det öppet ner på halva bringan. Tar tag i låset och ska dra upp…

Men icke. Den satt fast. Jag kränger med mina prinskorvar till fingrar. Börjar bli förbannad.

- Hur går det, Karlsson? undrar expediten.
- Jo, för fan det går bra…säger jag och sliter till i blixtlåsen.

Blixtlåsen går igen med en djävla fart. Det svider till nånstans och jag tror jag ska svimma. Jag skriker till.

- Vad händer? undrar expediten.
- ARGGHHHH!!!!!! får jag ur mig.

Låset har pricksäkert lyckas köra in och sätta sig i mitt ena bröst! Eftersom jag har ganska toppiga vårtor så har låsets tänder gått rätt i det högra bröstet.

Jag kan se att det sitter fast utav bara den.
Känner på mig att nåt måste göras. Så jag liksom öppnar dörren i provhytten och förklarar läget för expediten.

Hon bara stirrar, säger inte ett ljud.

Efter att ha krånglat mig ur skruvstädet så lämnar jag tillbaka två tröjor och köper den med blixtlås.
Jag tänker: Vem fan vill köpa den tröjan nu, sedan en gubbe kört en tutte i låset?

Om jag ska använda den?
Nja, det vet i katten det. Först måste jag nog skaffa skydd då.

Bh, nästa antar jag.

7 december 2009

Dags att omvärdera

När jag gick i skolan en gång i tiden så fick man lära sig vad ett i-land respektive u-land var.

I-land stod för industriland och u-land för utvecklingsland.

Idag har vi snart inga industrier kvar i i-länderna. Så vad ska vi kallas för då?

 

Själv tycker jag att vi alla är u-länder.

Det vill säga vi utvecklas.

5 december 2009

Tv-mys

Äntligen!
Ikväll ska jag ha en mysig stund. Helt själv.
Jag, en fåtölj och nåt bra på tv, lite gott att dricka, massa ljus som brinner. Bara mysa framför tv:n.

Sån var planeringen.
Tills man kollar in vad som visas på tv numera en lördagskväll.
Upptäcker att det finns typ inte ett skit att se.
Fel. Jag menar massa skit att se och inget vettigt, alltså.

Tv-kvällar är tydligen inte lördagar, i alla fall.
Men jag sörjer inte. Jag har böcker som väntar på att få bli lästa, som tur väl är.
Fast jag hade liksom inte planerat att ta fram dem ikväll.
Men ju mer jag tittar över tv-tablåer så slår det mig: Tur jag inte har en djävla massa tv-kanaler och betalar dyrt för att sen inte se på tv.

Aja, ett par rullar porrfilm med några bröstförstorande kvinnor som tar den i analen, kan ju också rädda en tv-kväll.
Har man sett en sån porrfilm, så har man sett dem alla.
Inte ens det är kul längre.

Vad fan är det för fel på tv-mediet?
Måste alla göra samma djävla program och sen köra dem i olika upplagor på olika kanaler?
Jag ser snart ingen skillnad....

1 december 2009

Tack – Aftonbladet – för dyngan

Det är då allt bra att tidningen Aftonbladet finns.
Vad skulle man gjort utan den?

Tja, sparat pengar givetvis.
Efter ett dagligt inköp av tidningen i över 30 år överväger jag starkt att låta bli köpa den.

Senaste veckan dras betyget ner rejält. Inte minst att en utomlandsreporter ska behöva skriva om Woods och Elin varenda dag….

…lägg där till Ankan som ska ha kalender, dvärgar och allt annat skit.

Journalistiska lågvattenmärken som förmodligen knattereportrar på Kamratposen borde prestera bättre.

Otroligt är det faktiskt.
Att skriva om en sån dynga när det samtidigt är kris på flera håll, både inom landet och utomlands, det måste vara tjänstefel.

Aftonbladet måste hosta upp sig rejält. Syna våra politiker mer i sömmarna, ställ dem mot väggen, ta upp ämnen som berör.
Det är er skyldighet!

Med fasa kan jag se in i framtiden. Då kommer allt mer den tyngre journalistiken vara som bortblåst. Tyvärr är det mer yta och glättighet som kommer vara då. Djupet och analyserna kommer att förpassas till andra ställen.

Och på den punkten är jag övertygad om att fler stora bloggar kommer ta över. Kanske kommer de också att skrivas av journalister som faktiskt tröttnat på att aldrig får analysera och arbeta på riktigt.

Måtte jag ha fel. För det är viktigt med analytiska media. Inte minst är det en demokratifråga.

Man kan faktiskt som journalist också vägra skriva om saker man tycker har för dålig bäring. Det har jag själv nekat till, även om det blev gnäll.

Men jag gick i alla fall med högt huvud!

Så bättring nu alla journalister, en känga i synnerhet till Aftonbladet.

 

Aftonbladet: Det var mitt fel

29 november 2009

Namnbytet

Jag köper inte ofta kläder, det kan jag erkänna. Men när jag köper så slår jag till och drar i rejält.

Tre par jeans för 499 kronor, tycket jag var billigt värre. De passade också perfekt.
Företaget är litet och jag beställer direkt via nätet. Allt från underställ till jackor, byxor, tröjor, skor har jag köpt.

Företaget har specialiserat sig mot folk som ska ha fritidskläder.

Tidigare i år hade nåt som kallades för “rånarluva”.
Jag reagerade givetvis på namnet. Plagget är en mössa som täcker stora delar av ansiktet.

En perfekt mössa när det är bitande kallt ute.
Men…rånarluva….?

Nu heter det i en ny upplaga, skoterluva.

28 november 2009

Krypet

Händelsen ägde rum för så många år sen att jag inte minns årtalet. Men jag minns vad som hände. Jag minns till och med vilken veckodag det var.

Det var en söndag. Eftersom jag hade druckit lite, nja, mycket då, dagen innan, så gick jag.

Traskade mot min föräldrarhem som ligger ett par kilomter från min lägenhet. Vi pratar januari, vi pratar snöstorm och bitande kyla. Jisses, så kallt det var.

Det är när jag stretar i motvinden med snön som yr och is i ögonlocken som nån tutar på mig. Tutar och tutar, ett läte, var det väl mest.

En gammal risig folkvagn rullade fram.
- Fönstret vevas ner och en röst säger, hoppa in jag åt ditt håll också.

Jodå, det var en kompis som också hade sitt föräldrahem i samma område som mina bodde.
Sagt och gjort, jag hoppade in i det jag trodde var bilvärme. Men…folkvagnar…

Vi åkte i sakta gemak framåt. Jag fånstirrade på vägen och nu ökade snön som fan. Min förare kunde bara sakta ner ytterligare och nu var det snart inte ens krypfart.

I min ögonvrå ser jag nåt, men reagerar inte. Fortfarande total koll på det som fanns framför oss. Det vill säga bara vitt…

Men nåt är det i min ögonvrå…visst fan är det nåt som rör sig.

Jag vände på mitt huvud mot vänster. Då tittar jag rakt in i ögonen på en stor djävla boaorm.

Jisses, anamma, alltså! Jag vrålade, öppnade bildörren och rullade ut på gatan. Höll på slå ihjäl mig i fallet.

Inne i bilen satt en och skrattade så att han var nära en stroke eller hjärtattack..och det borde den fan ha fått, tycker jag.

Den förbannade ormen hade kompisen innanför jackan och den tittade ut efter en stund och undrade väl nyfiket ven jag var. Den såg mig som ett byte, det är jag då säker på.

27 november 2009

Nickedockan

att åka kollektivt kan vara bra.

Inte minst om man som jag inte gillar köra bil, riskerar att somna vid ratten, ser illa i mörkret…listan är lång.

Då kan det vara skönt att ta en liten tupplur i bussen och bara ta det lugnt.

Det gjorde jag häromdagen. Tog en tupplur. Fast den var djupare än den borde vara. Jag somnade helt enkelt.

Personen bredvid tyckte jag var extra störig. Han satt mest och puttade på mig hela färden med sin armbåge.
Sitt still, tänkte jag i mitt slummer.

Innan jag klev av, vaknade jag med ett ryck. Hoppsan, ska ju av här!

Väl ute ur bussen undrade en kompis som satt längre bak vad jag sysslat med på bussen.
- Ähh, jag somnade nog rackarn, menade jag.
Han skrattade.

- Jo, jo! Ett tag såg det ut som om du skulle suga av din medpassagerare ju, sa han.
Jag sa inget. Var helt förskräckt.
- Du for ju fram och tillbaka i sätet och dök mot honom i varje kurva. Såg heltokigt ut, var många av oss som roades i bussen. Men inte din “kompis” bredvid, han var nog sur, menade kompisen.

- Men alltså…va, fan! Gjorde jag verkligen det?
- Jodå, det var riktigt festligt.

Morgonen efter dyker alla vi som brukar åka buss upp. Så även mannen som hamnade bredvid mig kvällen innan. Jag tog mod till mig och förklarade läget.

- Du borde väckt mig, menade jag.
- Jag försökte. Men sen gav jag upp. Å andra sidan är det inte hela världen. Du gladde hela bakre bussen och det är inte illa, menade mannen.

Jag hade inte räknat med det svaret.
Snarast mer en knytnäve över näsan.
Men jag misstänker också att det är en komplott mot mig.

Jag somnade nog aldrig. Var förmodligen vaken och betedde mig helt korrekt.
Ja, det lutar åt en komplott.

Fast jag skulle inte vara förvånad om det verkligen gick till som de säger.

Inte ett djävla dugg förvånad. Karlsson är den människotypen, trots allt.

24 november 2009

Julstök

Äntligen är det dags för lite hemtrevligt julstök!
Jag bara älskar denna tiden av året…

Ja, det var verkligen ironi.
Mitt julpynt brukar vara en ynka stake i fönstret och en liten minigran av plast som är 40 cm hög.
Det räcker.

Idag slog jag dock till med att köpa en stjärna i papp som ska stå i fönstret. Blir nog bra, tänkte jag.
Bara den och absolut inte ett enda skit mer.

Den gamla staken i plast är så ful att den ska förpassas till andra ställen.

Väl hemma kom jag med nyinköpt julpynt- julstjärna i papp.
Läs noga instruktionerna, stod det på ett papper.

Hur svårt kan det vara! Ähh, bara till att börja montera. Lampfoten gick fint att montera, måste jag erkänna.

Men det blev lite kinkigare med själva pappdelen, det vill säga stjärnan. Jag vecklade ut den och trädde den på…hmm…vi talar fortfarande om julpynt..snuskhummer där!

Men det ville sig liksom inte alls. Jag provade än hit och dit. Insåg ganska snabbt att man måste liksom tejpa eller fixa snöre för att den ska sitta på plats.

Efter en kvart tjuvkikade jag lite på instruktionerna.
Det fanns tydligen magneter i pappstjärnan!!

Hmm…nytt funderande och utvecklande av pappstjärna. Jodå, nåt var där allt.

Nu står den i fönstret. Ej tänd men ändå.
Pappstjärnan är sprillans ny men ser ut som den varit med om minst tjugotalet jular.

Den är bucklig och skrynklig efter mitt behandlade.
Själv inser jag att det liksom ger mer charm åt pappskrället.

Skit samma, snart ska ju ändå pyntet ner i en låda igen.

Vem som är pappskalle är ju inte så svårt lista ut, heller.

23 november 2009

Grattis alla svenskar

Vaddå, grattis?

Jo, vi har fått det exakt som alliansregeringen vill ha det. Större och ökande klyftor i samhället.

Detta förbannade utanförskap som man myntade och skulle råda bot på. Facit är precis tvärtom. Vi har väl aldrig haft så mycket folk utanför.

Och med utanför menar jag precis allt.
De som stämplat ut sina kassa-dagar, och sedan hamnar i nån slags rännsten..

Dessa människor ger upp. De har behandlats illa under resans gång och ska sedan “ta sig i kragen” – typ.

Nä, detta fungerar inte.

Varför måste Sverige gå emot allt. Till och med i självaste USA inser man att en socialförsäkring värd namnet måste finnas.

Varför ända in i glödheta ska vi montera ner den i Sverige?
De partier som tar denna fråga på allvar och kommer med konkreta förslag, kommer också vinna valet nästa år.

Så enkelt ser jag på det.

Vårt skydd måste bli bättre, inte sämre.
Jag vill inte bo i ett land där människor ska fara illa på detta sättet.

FAN!
Ta tag i detta idag!

Nu vill jag höra politiker komma med friska bra förslag på hur de tänker lösa, arbetslösheten och sjukförsäkringen.

Jag vill inte höra vad som sker idag, bara se framåt.
Kan ni lova mig det – politiker?

 

Aftonbladet: Nya Sverige handlar om att stänga ute och kontrollera

19 november 2009

Läs detta!

Har egentligen bara en uppmaning idag.

Läs länkarna till Aftonbladet.
Fundera sen lite.

Begrunda vad i herrans namn det är som händer i vårt samhälle.

Är det så här vi vill ha det???

 

Vad tycker du?

 

Aftonbladet: “Jobbcoacherna är inget fiasko”
Aftonbladet: Städerna kan dö ut

10 november 2009

Trodde jag aldrig

Expressens ledare idag var svavelosande mot regeringens arbetsmarknadspolitik.

En så skarp markering är det minsann inte ofta som Expressen delar ut. Man sågar politiken längs med fotknölarna och drar sig till minnes att regeringen gärna raljerade om sossarnas misslyckanden.

Jo, jo, konstaterar Expressen, dags att kolla upp vad ni själva sysslar med.
(Detta skriver en liberal blaska!)

För er som läser bloggar kunde ni läsa om dessa farhågor innan ens Reinfeldt och hans regering tillträdde. Därför att de hade ingen klar lösning till det de kallar “utanförskap”.

Det fanns ingen mirakelkur för att bota människorna. Istället sjösatte regeringen ett gigantiskt testande på människor. Nu ser vi det ena haveriet efter det andra.

Om nån behöver kompetensutbildning och coachning så är det just regeringen.

Sickna dårar!

Extra kul blir det sedan i dagens Aftonbladet när AF:s generaldirektör, Angeles Bermudez-Svankvist, ska reda ut lite frågor.

Uppslagen till kommande nyårsrevyer slår under denna regering rekord, antar jag.

Expressen: Hypnotisören

Aftonbladet: Jag behöver absolut inte avgå!

8 november 2009

Kontrollsamhället

Som ni vet arbetar jag som en hatad jobbcoach i detta avlånga land. Jag sysslar inte med hokus pokus utan ren och skär stöttning och hjälp till arbetslösa.

Vårt företag fungerar bra och vi har nöjda kunder. Om detta skriver inte Aftonbladet en enda rad.
Inte heller att varje krona som tas in återinvesteras i den stiftelse som vi tillhör. Ingen kan dra pengar till egen ficka.
Om detta skriver inte heller Aftonbladet en enda rad.

De ska givetvis avslöja dessa oseriösa skojare som gör att vi som faktiskt sköter oss dras med i skiten. Det är banne mig inte kul alls.

Vad som också borde skrivas om är den rena spionverksamhet som myndigheten Arbetsförmedlingen sysslar med.
De arbetslösa ska tydligen rapportera om varje rörelse som händer hos coacherna. Sedan lämna skriftliga redogörelser på hur arbetet fortlöper.

Att granska en verksamhet är helt rätt. Men inte på detta sättet.
Själv har jag fått en del enkäter att svara på innan jag började jobba som coach.

Men inte en enda enkät om hur AF:s arbete upplevs. Icke en enda! Sånt är mycket märkligt.

Där emot fick jag häromveckan ett mail om att utvärdera KFG. Ett bolag som kördes i konkurs därför att AF vägrade fullfölja ingångna avtal.

Om detta skrev jag i en extra ruta i den enkäten.
AF:s minst sagt märkliga turer gör att det det nu finns ett löjets skimmer över allt som görs.

Att AF sedan låter “spioner” agera och som sedan ska meddela enskilda tjänstemän, ja, då har det gått för djävla långt i detta landet.

Vi har liksom ett nytt östland över oss.
Fy fan!

Aftonbladet: Du behöver inte vara rädd

6 november 2009

Fars Dag

Glöm inte Fars Dag på söndag nu mina vänner.

Detta även om du har en skitstövel till farsa. Man kan ju alltid fråga sig varför han i så fall skulle vara en skitstövel mot dig.

Kanske det beror på hur du själv är också?
Sånt kan man ju fundera över.

En del har inte sin far i livet längre. Men man kan ändå ägna en stunds tanke över honom i helgen. Sätta en liten blomma på graven med ljus, eller i minneslunden.

Om inte det fungerar så tänder man ljus hemma.

Vi som har en far i livet kan ju ringa, om det är för långt med besök. Kan man besöka så ska man givetvis alltid göra det.

Själv kommer jag köpa en kasse bira till min far. Han är inte speciellt gammal, fyllde 75 i år, och gillar öl.

En kasse lite blandad kompott med bira passar honom fint. Det måste jag överlämna under lördagen för på söndagen ska han givetvis ut i skogen och jaga både älg och vildsvin.

Men som vanligt kommer han hem utan att skjutit ett enda skott.
- Lika bra det. Så djädrans dyrt som det numera blivit med ammunition, brukar han muttra.

Så grattis alla pappor!

4 november 2009

Bra frågor

Fick frågor idag:

- Varför är det bara USA som ska välsignas?
- Ja, alla amerikaner avslutar ju allting med: God bless America!

- Man skulle ge vilja se att de kunde tro att det finns fler länder än just USA.

- Och vem är egentligen terrorist? USA beter sig dåligt åt och agerar inte bättre.

- Att sen inte amerikaner kan förstå att hela arabvärlden hatar USA, är mer en gåta. USA är ett insnöat land befolkat av invandrare.

- Tyvärr blev det inte så bra med den mångfalden i detta exempel.

31 oktober 2009

Skratta i vården

Min vårdcentral är rena skämtet!

Alltså trevlig personal och man får sig ett gott skratt.

Jag var där och fixade bort lite skräp i skallen häromdan.

Och det gick väl sådär, kan man säga.

Jag hade nåt som jag tyckte skulle bort.
- Åhh, detta har jag aldrig sett förut. Jag vet inte vad det är, det är inte………….och det är inte……och inte….men detta har jag aldrig sett.

Sa doktorn.
Då blir man lugn :-)

Ta bort skiten, menade jag.

Han karvade bort nåt och la det i ett rör.
Visade sen och jag tittade. Det såg underligt ut.
Svar kommer om ett par veckor.

Sen ut till trevliga kvinnor i receptionen.
Boka tid för att ta bort stygn.

- Hur gick det med knölen, sa kvinnan.
- De blev inte av med den fan, jag är ju här, sa jag.

Hon skrattade. Och sen fick jag dansa runt för att visa upp det enorma plåster som sköterskorna lagt.
Var som en turban, typ.
Hon skrattade med sina arbetskamrater och jag skrattade.

Jag gillar min vårdcentral av bara den. Såna goa kvinnor.
Speciellt en gillar jag lite extra.

Hon kan skämta och det värsta av allt är att jag borde veta vem hon är.

Men det är en helt annan sak. Fast jag vet inte.

Snart ska stygnen bort. Hoppas det blir lika kul som själva operationen.

26 oktober 2009

Tuggmotstånd

Visst är det gott med riktig husmanskost.

Bruna bönor med stekt fläsk är en höjdare, tycker jag.
Men under period av mitt liv åt jag faktiskt inte dem alls, höll uppe sisådär ett tiotalet år.

Anledningen är enkel.
Jag hade köpt en burk med bruna bönor och fixade till mitt käk.
Satte mig glad i hågen och vevade in lass på lass.

Samtidigt hade jag som vanligt min följeslagare vid köksbordet. Tidningen Aftonbladet. En blaska jag köpt troget under 30 år numera.

Med en tidning vid bordet blir man mindre uppmärksam på vad som finns på tallriken.
Jag mumsade och tyckte det var ovanligt…liksom lite krispigt.

Tittar till på tallriken. Hela tallriken är full av små svarta skalbaggar.

Jag ulkar rätt ner i tallriken, tar en vända över köksbordet. spyr en gång i hallen och resten prickar toalettstolen.

Ulkandet och kräkandet fick till sist sin bittra eftersmak. Gallsmak. Ögonen var på väg ut från sina ögonhålor, jag vrålade och skrek av bara den.

Magkramp infann sig och jag var helt slut.
Efter den händelsen tog det allt bra många år innan jag lagade mer bruna bönor. Och sedan dess är jag också ytterst uppmärksammad under matlagningen.

25 oktober 2009

Sommartid

Är det inte lite väl sent att ändra på klockan nu?

Innan vi var med i EU ändrade vi klockan fyra veckor tidigare.
Det kändes bättre.

För min del kan vi annars ha sommartid året runt.
Hålla på här och flytta....
men det är gott med en timmes extra sömn...Zzzzzzzzz

24 oktober 2009

AF byter namn

Enligt säkra källor kommer, enligt vad jag erfarit, arbetsförmedlingen att byta namn inom kort.

Det nya namnet blir: Administrationsförmedlingen.

Namnbytet avser att vara mer tydligt i den avsikt att man verkligen vill visa vad AF håller på med.

Enligt mina källor kommer regeringen att fatta beslut om namnbytet under hösten och ändringen ska sedan slå fullt ut till den 1/1-2010.

20 oktober 2009

Ta kamp mot sd

Itt å itt ä två.
Två å två ä fyra.
Ska dä va så djävla svårt att fatta.

Sjunger Peps Persson i Falsk Matematik.

Nu är det sd-ledaren Jimmie Åkesson som sjunger falskare än så.
Efter hans debattartikel i Aftonbladet som är så full av fel att det enbart är löjligt.

sd-ledaren hävdar själv att han använder sunt förnuft vid hans antaganden.
Det är bra att dåren erkänner det. För med ett sånt sunt förnuft måste det finnas allvarliga kunskapsbrister.

Ja, det var både intressant och skrämmande läsning måste jag erkänna.
Att skiten ens skulle gå i tryck är konstigt. Men jag klandrar inte Aftonbladet från publiceringen.
Tvärtom.

Det är bra att folk får se vad detta är parti är för några pellejönsar.
På deras hemsida lindar man gärna in saker och ting med finare ord.
I debattartikeln annorlunda.

Ingen kan efter detta hävda att partiet inte är främlingsfientligt och rasistiskt.
Nä, upp till kamp mot sd!

16 oktober 2009

Utan hår

Jepp. Varit totalt renrakad på svålen en tid nu.

Det känns lite märkligt. Speciellt när det liksom “skäggat” till sig efter nån dag.

Mössan fastnar som om det vore kardborreband, eller nåt. Att torka sig med handduken var inte heller så lätt. Samma problem som med mössan.

Med skallen full av fnock från en handduk ser man liksom märklig ut.

Varför då raka sig så här och sen klaga?
Jag gör det som ett test. Jag vill se hur andra uppfattar mig, samt att jag förbereder ett ingrepp i skallen. Då måste ändå håret bort.

Det är märkligt hur folk reagerar på en. De tycks ta ett steg åt sidan per omgående. Förmodligen tror de man är farligare utan hår. Lite märkligt är det allt.

Måste erkänna att det känns omtumlande att vara utan ett enda strå på skallen. Men det är en nyttig erfarenhet.

Sen är det faktiskt betydligt lättare att tvätta sig.

14 oktober 2009

Svennis: Rubrikmakarens dröm

Aftonbladet lanserade det i sin pappersblaska som en bomb.

“Svennis till Nordkorea under VM”

Ordet bomb torde röra sig över det faktum att Nordkorea är i stånd med kärnvapen. Precis som ett antal andra länder.

Nu tvingas dock Aftonbladet backa rejält. Man tar tillbaka sina uppgifter.
Engelska tidningar refereras det till i tidningen, som seriösa.

Frågan är förstås: Finns det några seriösa tidningar i England?
Jag är tveksam på den punkten. Det är väl knappast det som den journalistiska kåren i England blivit känd för…

Allt var ett rykte. Men ingen behöver vara förvånad över Svennis framfart. Han kan dyka upp precis var som helst.
Jag lovar!

Efter allt tal om att han troligen inte blir nästa förbundskapten i Sverige, så skulle jag inte bli förvånad om det blev just han.

Aftonbladet: Notts County: Svennis tackar nej till Nordkorea

Äckelgubbe

Sicken storm!

Idag blåser det som bara f-n, där jag bor. Kallt är det också, svinkallt, på tal om influensa och så…

Men jag tog mig ut i dagsljuset ändå. Påbyltad som om jag skulle till nordpolen eller nåt.
Vantar och mössa är givetvis ett måste. Mössa inte minst eftersom jag nu inte har ett enda strå på skallen. (Mer om det en annan gång)

Redan efter 300 meter på min vandring om en mil, börjar eländet. Näsan rinner, dripp, dropp, som en kran, dripp….dropp…man torkar och torkar.

Jodå, en sån där helvetisk näsblod. Hela ansiktet är blodigt efter mitt torkande och kläderna har fått sitt också.
Bara till att vända hem.

Näsan rann som bara den. Och givetvis ska man möta massa folk också. Normalt möter jag inte en enda skit. Nu flera stycken.

Vad de trodde vet jag inte. Jag vill inte veta.

Men så, till slut, var jag på gång igen då.
Laddad med nya näsdukar också. Jag gick och stretade i vinden.

Jisses, vilket vindfång man är alltså. Var ju knappt man kunde gå. Och då var jag ändå nykter.

Det är nånstans i mitten av min runda som kvinnan dyker upp. Hon kommer från en sidoväg och knatar in på gångbanan 20-talet meter framför mig.

Innan hon svänger in på gångbanan, kastar hon långa blickar mot mig.
Det är då jag vänder mig om. Ja, man tänker ju: Det är nåt bakom mig.

Men nä! Inte ett jota.

Det är nåt märkligt över kvinnan. Jag tycker nog hon har för lite kläder på sig. Om inte annat borde den korta kjolen varit längre.

När vinden tar tag i den så ser jag en vit bakdel. Lite som på ett rådjur, faktiskt.
Vansinnigt! tänker jag. Gå klädd sån i denna djävla blåst och kyla.

Men jag fnittrar till lite.
Ja, jag gör allt det. Och detta precis när jag ska passera.
- Vad fan stirrar du om, säger då stringtrosan till mig.
- Ehh, va? snorar jag fram och måste åter igen snyta mig.

- Ja, jag kände allt hur du kollade, förklarar nu stringtrosan.
- Jo, det gjorde jag.
- Äckelgubbe! säger stringtrosan.
- Stämmer. Det äcklade mig faktiskt att nån som snart är 50 bast klär sig så här.

- Ha nu en trevlig dag! Du kommer glädja många människor med ditt sätt att närma dig människor, sa jag, det var både med sarkasm och ironi i rösten.

Stringtrosan svarade inte.
Väl hemma är jag inte riktigt säker på om där ens fanns en stringtrosa.

Jag antar att det hela spelades in av något dubiöst tv-program i smyg och kommer sändas snart väldigt nära en reklamplats dig.

10 oktober 2009

Fotboll: Danmark - Sverige

Så uppskruvat och uppskrivet som det just nu är inför den viktiga fotbollsmatchen, så kan det gå riktigt illa.

  • Danmark vinner med 3-0.
  • Lagerbäck tvingas avgå.
  • Henrik Larsson har spelat sin definitivt sista landslagsmatch.
  • Zlatan tvingas avbryta allt kommande spel på obestämd tid
    (Fick en rejäl dansk skalle och har troligen svår hjärnskakning, opereras i natt av specialläkare från Barcelona)
  • Matchen avbryts sedan fylletokig svensk stormat plan.
    (Ville visa att vi svenskar är inte sämre än danskar, förklarar den supande svensken till Aftonbladet)

Ja, vi får väl se hur det hela slutar.

Aftonbladet: Laguppställningen
Aftonbladet: Zlatan hånas
Aftonbladet: Bank o Niva

9 oktober 2009

Kontaktannonsen

Ja, hur ska en kontaktannons se ut?
Ska man sticka ut rejält från mängden?
Ska man ljuga om vikt och längd? Eller är det inte viktigt?
Hur uppfattas jag av andra människor?

Frågorna är många inför en kontaktannons.

Jag provar.
Försök ett:
Tunnhårig, snart 50-årig man, med bukfettma söker kvinna...(Nä, det var fel...)

Försök två:
Rolig och intressant, snart 50-årig man söker kvinna.
Jag tycker om att skriva, i alla olika sammanhang(dock ej Facebook och Twitter), fotograferar, vandrar, läser och reser mycket.
Gillar att laga mat och dricker både öl, vin och sprit. Utan problem, vill jag tillägga.
Är kort och gott en livsnjutare.

Om du kvinna vill följa med på livets vandring bredvid mig så är du välkommen.
Du svarar då till en "gubbe" som är tunn med hår på skallen och har traditionell "gubbamage".

Ja, det låter verkligen lockande, måste jag säga.
Är övertygad om att jag får massa intressanta svar.

8 oktober 2009

Påsätttning

Att bo granne med nån man egentligen skulle vilja ha sex med…

Ja, det är verkligen ett I-landsproblem det.
Förr i världen var det inga problem alls. Man bodde helt enkelt inte så tätt. Fick slänga sig på, i bästa fall en cykel, sen leta upp nåt.

Nu hittar ser man nåt överallt, och de letar också, men vi kan inte se varandra på riktigt i bruset.

Fan, vad jobbigt!

7 oktober 2009

Höst här o vinter där




Jag har höst hos mig.
Vad har du för årstid?

Att coacha

Dags att beta av lite inkomna frågor.
Gemensamt är att de handlar om coachning.

1. Hur arbetar man som coach?
2. Vad tycker de som deltar om "behandlingen"?
3. Kan inte människor ta sig själv i kragen? Detta är ju bara dyrt för samhället att skattepengar ska gå till nån form av vuxendagis!

Så kan det låta när det gäller frågor om att coacha människor.

Egentligen är det inget nytt. Inom idrotten har man haft tränare/coach i många, många år. De observerar, vänder och vrider tills man gemensamt hittar den rätta lösningen.

Samma sak med coachning av arbetslösa och sjukskrivna. Man gör inga konstigheter.
Jag bygger allt på samtalet mellan människorna. Man måste börja med att se till att de förstår vad som ska ske, hur det ska ske och vart det ska.

Utan den inledande manövern är det meningslöst.
Människor måste helt enkelt vara mental förberedda på att det nu kommer en helt utomstående person in i livet. En person som kommer att ifrågasätta och försöka hitta andra sätt att lösa problem på.

Och det är inte så lätt, kan jag understryka.
Visst det finns människor som inte ens vill ha hjälp. De agerar nog mer likt ett apatiskt flyktingbarn. Hur man ska bli insläppt och sedan kunna göra nytta, är en delikat fråga.

Men det finns oftast ingångar till precis alla människor. Jag lovar.
Man behöver inte vara psykolog eller något konstigt för att hitta de rätta dörrarna.

Hur dessa coacher uppfattas varierar givetvis från person till person. Ibland kan man ju kanske gå lite långt för att provocera fram nåt. Det gör man inte för att djävlas.
Tvärtom, bara för att det ska gå framåt.

Frågar man den personen just då, så är svaret självklart! Allt är åt helvete, coacherna djävlas och gör livet till en pina etc.
Kommer frågan senare är det annorlunda. Då har man fått fram ett facit och kan göra en mer nyanserad bild av det hela.

Huruvida det handlar om ett vuxendagis eller ej kan diskuteras.
Personligen ser jag det inte som en förvaringsplats. Många behöver faktiskt ha tips och råd i svåra stunder.

Så enkelt är det. Och det är inte bortkastade pengar att människor mår bättre av att coachas. Risken är nämligen uppenbar att de annars hade hamnat inom vården för akut hjälp.

Folk som går sjukskrivna länge och är långtidsarbetslösa kan alla vittna om den nedbrytning av dem som människor som följd.

Det är där en coach kan komma in och förebygga.

3 oktober 2009

Hmm…vad heter det?

Ja, vad säger man?

Alternativ 1:
- Hej, jag undrar om ni har ögondroppar mot torra ögon?

 

Alternativ 2:
- Hej, jag undrar om ni har ögondroppar för torra ögon?

 

Viktigt?
Ja, i alla fall om man ska prata med folk.
Då är det viktigt hur man uppfattas och att man uppfattas rätt.

Min lilla ovetenskapliga undersökning berättar att både alternativ 1 och 2 sägs. Förmodligen skrivs det också.

Är då båda rätt?
Språkforskare Lindström!
Hjälp, jag vill veta lite sånt här.

2 oktober 2009

Föreläsning om utanförskap

- Ja, hjärtligt välkomna till Folkets Hus!
- Det ser ut som att alla nu har kommit och jag tänkte påbörja min föreläsning om utanförskap.

- Vilka tror ni man menar, egentligen? frågar jag.
Svagt mummel i lokalen.
- Arbetslösa och sjukskrivna, skriker en man.

- Vem har då sagt att dessa människor är utanför något?
- Vad menas med utanförskap?

- Ni behöver inte ge mig svaret, men nog är det så att regeringen myntade uttrycket och sedan har det klamrat sig fast. Egentligen utan att folk vet vad de pratar om, fortsätter jag.

- Upp med handen för de som vill vara med gänget som kallas utanförskap! Konstigt…vill ingen vara med i det gänget?
Ett svagt fnissande i lokalen.

- Det är allt mycket märkligt att man kan kalla en grupp människor för något så nedlåtande. Bara ordet utanförskap antyder att man inte är med. Man står utanför nåt, samhället, man bidrar inte, bara tär på de allmänna skattemedlen.

- Nästa år tror man att arbetslösheten kan vara uppe i tolv procent, lägg sen till alla de som är sjukskrivna. Hur många personer kan det handla om?

- Kanske 1,5 miljoner!!!

- Det är siffror som svindlar. Vi kan inte fatta det. Och då använder vi oss av ett ord som utanförskap om alla dessa. Hur ska de tänka?

- Vad vill de tillbaka till? Här har folk pissat och skitit i deras mun under flera år. Varför ska de ta sig i kragen och göra allt för komma in i samhället och börja betala tillbaka?

- Ja, varför? Om du blir illa behandlad av någon så kommer du förmodligen inte att be om ursäkt till den personen. Det ska vara tvärtom ju. Blir man illa behandlad får väl för jesu namn de som mobbar krypa till korset och be om ursäkt, ändra på sig helt enkelt. Eller?

Här gör jag ett litet uppehåll, en konstpaus. Dricker lite vatten för att fukta min strupe. Det småtisslas lite i lokalen.

- För att folk ska komma från sitt utanförskap finns ett annat ord som ska hjälpa dem. Drivkraft!

- Med det menas att om man ger de sjuka och arbetslösa så lite i lön att de svälter, tvingar man dem till jobb. Inte fan ska de ligga hemma på sofflocket och tjäna bra med pengar.

- Nä, drivkraften till eget arbete ska sättas främst. Vilka jobb dessa människor ska ta, berättas inte. Det finns nämligen inga jobb! Det är den bistra faktan.

- Så frågan är hur vi ska ska skapa över en miljon arbeten?

- På den frågan kan jag säga att det går. Men det kommer också att kosta pengar. Å andra sidan måste vi också veta att alla dessa människor redan idag har ansenlig administration runt sig och det kostar enorma summor varje vecka.

- Man kan alltså prata om en riktig win-win-situation här. I så fall måste staten och kommunerna sätta dessa människor i arbete. Någon annan lär inte göra det.

- Det skulle sätta fart på landet Sverige. Jag är övertygad om att det går om man bara tar de rätta politiska besluten.

- Just nu saknas allt av vilja för att fixa det. Istället låter vi sakta men säkert människor brytas ned, och kostnaden för detta kommer öka från år till år.

- Nu tar vi kaffe! Eftersom ni är uppdelade i grupper vill jag att ni sätter er med kaffekoppen och diskuterar ämnet. Vänd och vrid på varenda sten ni kan hitta.

- Ställ er frågan: Hur fan vill vi lösa problemet?

- Själv kommer jag vimla runt mellan grupperna och höra ert resonemang. Tack!

1 oktober 2009

Inte så smart

Ja, nån gång ska vara första gången.

Efter att ha handlat och gjort affärer i många år har jag nog åkt på min första blåsning.
200 spänn, inte mycket, men ändå.
Man får många pilsner för de pengarna!

Hade lovat en kompis att få fram kort från min digitala kamera. Lovat i flera år, hade massa bilder att välja från så jag har dragit mig för arbetet.

Men nu fick jag tummen ur och började sortera.
Letade upp en site och laddade upp bilder, betalade med plastkort etc.

Du får bekräftelse via mail, hette det.

Inte sett ett jota ännu, flera dagar senare.
Men pengarna drogs ungefär innan jag hann med att bekräfta.

Ja, ja, den som lever får se och lära sig.

30 september 2009

Inkommande post

Fick ett mail häromdan som jag missat.
Det hade råkat hamna i skäpposten.
Ber så mycket om ursäkt.

Skrivaren vill att jag ska lägga ut det också.
Varför vet jag inte. Kanske handlar om nån vadslagning…

Hur som helst, jag vet inte vem personen är. Men det var ett par trevliga rader att få.

 

“Hej Karlsson.

Jag som skriver läser din blogg varje dag. Mina arbetskamrater och jag brukar kommentera vad du skrivit på fikarasten. Vi har jättekul.

För några veckor sedan märkte vi att du blivit lite dyster och deppig. Någon skrev en kommentar och du tackade så hjärtligt.

Du skrev också varför du var lite nere.
Det blev en dörröppnare till en på kontoret här. Hon bubblade på av bara den och vi fick knappt stopp på henne.

Massa känslor som skulle ut.
Efteråt var hon nöjd och en av killarna menade att det var som en ren förlossning.

Allt detta på grund av dig, du underbara människa, som vi inte känner, inte vet var du finns, men som kan sätta igång såna känslor.

Tänk om fler kunde vara som du!

Tack för det du gör.
Hoppas fler får ta del av din blogg.

Hälsar Marie på kontoret”

Tack, Marie med arbetskamrater, säger då lilla jag.
Just i stunden liksom mållös.

Va fan?

Jag vet inte vad som händer i mitt liv.
Men just nu är jag inne i värsta reningsbadet, eller nåt.

Kastar och kastar allt jag har. Alltså inte i väggen eller nåt sånt. Menar verkligen kasta.

Kasse efter kasse fyller jag med böcker, fina som fan, papper med anteckningar, gamla berättelser, foton, betalda räkningar, videoband, kassetband, hela mitt liv liksom. Bara åker i miljöhusets bränntunna.

Vad är detta ett tecken på, undrar man ju?

Okej, ni förbannade psykologer som vet allt, vad är detta ett tecken på?

29 september 2009

Vad händer?

Hösten kom som genom ett trollslag.
I alla fall där jag bor.
Den kom med kraftiga vindar och regntunga moln.
Så brukar det ju inte vara...

Hösten brukar komma lite smygande, så där.
I år var det helt annat.
Just idag är det faktiskt riktigt kallt också.

Så medan mina kortbyxor ska förpassas längst in i garderoben är det bäst att ta fram mössa och vantar.
Jag gillar inte när det ska ske en brytning så här snabbt.

Vill hellre ha en gradvis förändring.

24 september 2009

Bra betalt

Ja, det gick ju ganska bra att ordna ett sånt här rån.

Vi var lite skeptiska till en början. Men sedan visade det sig att vi alla gjort lumpen och flera av oss är med i hemvärnet.
Då visste vi att vi skulle lyckas.

Nu har vi så vi klarar oss ett bra tag. Många kommer att övervintra i Latinamerika. Ligga lite lågt innan det är dags att festa upp hela skiten.

Kanske vi köper nåt ballt ställe på Stureplan. Vore ju roligt att liksom ha ett eget ställe.

Tja, vi får se.
Nu har vi fått blodad tand, kan man ju säga.

18 september 2009

VERSALA TEXTER


Aftonbladet gör ständigt bort sig.

NU ÄR DET ÅTER DAGS MED PUBLICERINGAR SOM SER UT SÅ HÄR.
DET VILL SÄGA LÖPANDE TEXT SOM SKRIVS I VERSALT.
JAG HAR PÅTALAT DETTA PROBLEMET XX-ANTAL GÅNGER.

ATT SKRIVA SÅ HÄR ÄR GUD FÖRBJUDET!


Nä, ta tag i detta Aftonbladet.
Det är svårläst och fördöms av alla som kan nåt om läsbarhet, typsnitt etc.

Aftonbladet: DUKTIGT FEL MED VERSALT

Snacka Anka

Anna Anka till Skavlan
Aftonbladets rubrik kan få vem som helst att rysa.

Åter igen ska ett spån till kvinna få komma till tals på bästa tv-tid.
Obegripligt!
Har vi inte sett fullständigt tillräckligt många freaks?

Skavlan borde ha bättre omdöme än så här. Men tänker säkert bara, "äh, va fan hon är ju inte klok, vi låter henne få göra bort sig själv".
..hoppas jag att Skavlan tänker.
För inte i helvete kan det väl handla om nåt seriöst och journalistiskt inslag?

I så fall borde det finnas andra kvinnor som har nåt vettigt att berätta.

Aftonbladet: Anna Anka till Skavlan

Veckans fråga

Varför ska människor söka liv i rymden?

Börja med att skaka om alliansen och se om de verkligen är människor av kött och blod, som har känslor, ja, om de faktiskt lever.

Som det verkar idag är de just från yttre rymden.

16 september 2009

Man måste vara med…

- Gå med i facebook nu så vi kan hålla kontakten.

Så har det låtit från en del människor ganska länge. Jag har ingen sån bok och kommer inte starta en heller.

För mig börjar det bli en ren princip att inte vara med. Ärligt talat förstår jag inte varför man ska ha en sån sida. Och det är väl själva kärnfrågan.

Jag begriper inte, helt enkelt.

Jag har mail, telefon och en fast bostadsadress. Räcker inte det?
Ja, sen finns ju givetvis också chattprogram i form av msn, eller vad man nu använder.

Måste jag ha ännu en ny sak för att hålla kontakt?
Skulle inte tro det!

Det blir ju bara så mycket för en att hålla reda på. Jag vill ha ett samlat ställe, inte vara utspridd som aska för vinden.
Den dagen den kommer också, utan att behöva tänka på det.

Men just nu känner man ju bara stress kring den “uppkopplade världen”.

Ibland vill man bara köpa sig ett litet tält och lite bra campingutrustning. Dra till skogs och hitta den där fina lilla gläntan vid en sjö.

Sitta ner, gör upp en eld, koka riktigt kaffe, läsa en bok i mörkret och slåss mot naturens insekter.
Gå upp när man vaknar, inte när larmet säger ifrån.
Ta dan precis som den kommer.

Plocka fram metspöet och se om firrarna gillar mitt bete. Vända blicken mot den kristallklara och stjärnsprakande himlen. Titta och förstå att man inte ens är en liten parantes i detta som är så mycket mer.

Problemet och frågan är förstås hur man ska överleva. Å andra sidan gör jag inte det nu heller, lever alltså.

På gymnasiet skrev jag en bejublad berättelse. Svenskläraren läste upp den inför hela klassen och jag satt och skämdes. Den var tydligen så bra att den skulle läsas upp.

Texten var enormt utlämnande och det var inte svårt förstå vem som skrivit den, även om läraren inget sa. Då handlade det om att livet trots allt började se lite ljusare ut.

Skoltiden hade varit ett helvete!
Jag ville inte gå dit, där alla mobbarna for fram. Än idag växer en vrede fram inom mig, bara jag tänker tillbaka.

Men när just den texten skrevs hade jag fått respekt. Det var en sorts vändpunkt, tack och lov. Annars hade jag inte varit i livet idag.
Tankarna på att skriva ett brev och lämna till alla djävla idioter, sen ta livet av sig..ja, det fanns flera gånger.

Istället för att hamna bland droger och annat elände satte jag min kraft till skrivande och fotograferande. Det räddade mitt liv.

Texten som läraren läste upp handlade om att mitt liv var ett stort fönster. Det var täckt med massa små lappar. Just då kunde jag se att lapp för lapp försvann från fönstret och jag bjöds ut till att vara den jag är.
Äntligen fick även jag vara med i nån slags gemenskap.

Idag upplever jag faktiskt det omvända. Isolering.
Lapp för lapp börjar sättas tillbaka på fönstret.
Det gör ont att uppleva detta!

Och nu ska alltså cyberrymden vara den rådande lösningen?
Knappast!

PS: Ta väl hand om varandra. Vi har faktiskt bara ett liv!

Dejting på nätet

Aftonbladets Karin Ahlborg har testat dejtingsiter, eller dejtingsajter, som man numera skriver.

Det är inte första gången som denna kvinna vill locka till sig en man. Helst ska man se ut som George Clooney för att passa Karin bäst, menar hon.

Och det är kanske här som sanningen finns till varför det går åt helvete. Kraven är numera så djävla höga att ingen människa i världen kan leva upp till dem.

Allt ska vara perfekt, in i minsta detalj.

Det håller givetvis inte.

Ingen är helt perfekt. Det kan vara bra att veta.
Vad som saknas i Sverige är naturliga ställen att träffa människor på. Helt enkelt bra raggningsställen.

Krogen är inte alltid det bästa stället. Ibland kan det ju gå hett till i fyllan och villan. Dagen efter är det mer ångest än vällust som sprider sig.

Nä, vi måste ha mötesplatser som är mer okonstlade.
Var bästa stället för att ragga finns, ja, det vet jag inget om.

Men skulle givetvis vilja veta.
Kanske man kunde hitta nån då?

Hallå var finns ni kvinnor?
Var raggar man bäst?

 

Aftonbladet: Testade dejtingsajter

15 september 2009

En del har rätt mycket

Den här kvinnan på Aftonbladet slår det mesta.

Snygg, sexig, klok, skrivkunnig som få, ja, det finns massa fina attribut som denna kvinna har.

Det är faktiskt den typen av kvinnor som attraherar mig mest. Alltså inte bara att de har ett fint yttre, utan att det finns “gött mos” innanför pannbenet också.

Personligen dras jag mer till kvinnor som faktiskt kan uppvisa ett trevligt intellekt före utseende. Varför det är så vet jag inte.
Bara konstaterar att det är så i mitt fall.

En del lyckas sen tydligen kombinera både yttre och inre. Man kan väl säga att några får liksom alla goda egenskaper. Men det är få som lyckas göra nåt bra av de positiva attributen.

Här finns i alla fall en som lyckats förträffligt.

Det måste ju finnas mängder av såna här kvinnor.
Hoppas jag, i alla fall.

Den här kvinnan ger i alla fall mig hopp om att alla kvinnor inte alls behöver vara dumma blondiner som bloggar om vad de äter, shoppar, vart de reser, eller annat helt ointressant.

Vem det är?

Det ser man på länken här.

14 september 2009

Ett år i helvetet

Aftonbladet berättar idag om hur det gick till när världskrisen slog till.

Det intressanta är kanske att när det gäller ekonomi så handlar det egentligen mer om psykologi.

Under det gångna året har den ena experten efter den andra gissat om när det ska vända. Ingen, inte en enda, har haft rätt!

Istället ser vi att under dessa tolv månader har experterna reviderat och reviderat, typ varannan månad.

Det är nog dags att vi alla tar en fundering kring hur den så kallade marknaden ska skötas.
När det går bra skördas enorma vinster och när det går dåligt så ska staten rädda den.
Så kan det givetvis inte vara.

Hur det kommande året ska se ut vet ingen. Risken finns alltid att det dyker upp en rejäl baksmälla.

Aftonbladet: Därför utlöstes krisen
Aftonbladet: Dags att blåsa faran över?
Aftonbladet, debatt: Regeringen måste tygla marknaden av Lars Ahnland

12 september 2009

Vårt nya land

Jag känner inte igen mitt egna fosterland längre.

Dagens artikel i Aftonbladet talar sitt tydliga språk.
Läs den och begrunda vad som händer i detta landet.

Citerar ändå ett par rader ur artikeln:
”För de som varit sjuka i 180 dagar prövas nu arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden.
Och för arbetslösa gäller prövningen redan från första dagen av sjukskrivningen.”

Vad du än gör i detta landet: Bli inte sjuk, för det kan man inte bli. Och blir du arbetslös, skyll dig själv.

Mitt nya land, Sverige.

Aftonbladet: Tusentals drabbade av F-kassans nya regler

10 september 2009

Konsulten

Arbetade som IT-konsult igår.
Det var på stans bibliotek.

- Fan, jag måste låna dina IT-kunskaper lite, sa en vän.

Vi gick till en dator. Han hade fått ett brev med en www-adress och inloggning med lösen till siten.

Men han kom inte in på sidan.

Han slog in adressen i webbläsaren.
Enter!
Pang!
Helt galet.

- Vad gör jag nu? undrade han.
- Börja med att skriva in rätt adress, menade jag.

Fick se ett ansikte som liknade en uggleholk.
TYp, va? !? Men!?

Adressen var rejält felstavad. Domänen fanns inte.
Då hamnar man helgalet i cyberrymden.
Ofta kommer man till en sida med ett virrvarr av olika länkar.

Med rätt adress gick det hela smärtfritt.
Det är ytterst sällan man numera får såna lätta jobb.

Och minsta debitering är en timme á 540 spänn plus moms.
Så detta var snabba pengar.
Tog bara två minuter att fixa.

9 september 2009

Bitch

Finns det nåt bra med att bli kallad för bitch?

Jag måste undra efter jag numera kan se unga tjejer gå runt med texten på sina tröjor där de uppmanar andra till att “be a bitch”.

Om man säger det till en tjej så riskerar man väl att bli åtalad eller liknande.

Jag tror att detta är ett sätt att göra så att ordet bitch istället ska urvattnas och sedan sakna någon betydelse.

Ungefär som när homofilerna blev kallade bögar som ett skällsord.
Vad hände då?
Jo, homofilerna sa att de var bögar.
Då var det liksom inte meningsfullt skrika bög längre.
Bögarna tog ju inte ens illa upp, bara skrattade tillbaka och kramade om sin kille.

Samma sak med folk som har svart hår.
Svartskalle är inte längre ett skällsord.
Idag använder svartskallarna själva ordet.

Fast det blev ganska kul när svartskallarna skulle gå till angrepp.
Då blev alla svenskar kallad för svenne.
Ingen svensk tog illa upp.
Man skrattade mest åt det istället.

Det är kanske den bästa medicinen. Strunta i vad som sägs.
Tystnad kan ibland bita bättre än att man svara tillbaka med samma mynt.


Wikipedia om bitch

8 september 2009

Vem granskar Collin?

Dubb-bluffen, basunerar Aftonbladet ut idag.
Robert Collin går till angrepp och menar att dubbfria vinterdäck är kass och att man ska ha dubb i dem.

Man kan egentligen bevisa precis vad som helst.
Om man vill.
Det finns undersökningar som pekar på att de dubbfria däcken faktiskt räddar mer i liv och hälsa än dubbade däck.

Sen finns det givetvis undersökningar som bevisar motsatsen. Frågan är vem man ska lita på?

Robert Collin är ingen människa utan fel och brister. Han kan säkert ha rätt, men lika väl fel i denna frågan.

Vad jag reagerar mot är att han så tvärsäkert tar ställning i frågan. Och givetvis är det ur ett stockholms-perspektiv.
Vad annars?

Alla planeter tycks kretsa runt Stockholm. Hur vardagen ser ut i de södra delarna av landet Sverige bryr sig inte Collin om.

Där kör de flesta med sina vinterdäck på ren asfalt under vintern. Det är sällan snön kommer och dyker den upp, är den snart borta.

Att det skulle finnas regionala skillnader måste man också ta hänsyn till. Uppe norr är det helt annan väderlek.

Frågan man ställer sig är: Vilkas ärenden går Robert Collin genom sin totala sågning av dubbfria vinterdäck?
Vem kollar hans påståenden?

Robert Collin har varit tvärsäker förut och faktiskt haft fel.
Skulle inte förvåna mig om det är så nu också.

Skrivet av en personbilsförare av en liten bil som Collin kallade för det “rullande skithuset” och raljerade med.

Det blev sedan Sveriges i särklass billigaste bil att köra och äga. Robert Collin trodde inte alls på bilens förträfflighet.

Aftonbladet: Dubb-bluffen

7 september 2009

Nyckeln – till det mesta

Jaha, så var det dags för Bettan, bilen alltså, att besöka verkstaden.

- Nytt avgassystem, tack, sa jag.
- Tretusensjuttiosju pengar, svarade verkstaden.
- ? Va? sa jag paff.

Men det är väl bara till att betala och se glad ut. Fick min tid och alla reservdelar skulle finnas på plats dan efter redan.

Innan jag for till verkstaden tvingades jag ner till stan för diverse ärenden. Handlade mat och hämtade ut min nyrenoverade guldklocka.

När det var fixat så var det dags för avfärd till verkstad.
Men vad i h-e?
Ingen bilnyckel!

PANIK förstås!
Var hade jag varit, vad hade jag gjort?

Detektiv Karlsson var i stort arbete. Klockan tickade löjligt fort nu. Jag gick från ställe till ställe som jag tidigare besökt.
Men ingen nyckel.

Jag kollade och frågade alla jag mötte. Ingen hade sett min nyckel.
Jaha, och nu skulle man varit på verkstaden ju.
Svetten lackar.

Tar en språngmarsch på 3 kilometer hem. Ringer och säger till verkstaden att jag blir sen.
Väl hemma river jag åt mig extranyckeln och har en ny språngmarsch framför mig till bilen.

Nu är jag inte svettig längre, utan sjöblöt.
Svetten rinner i floder av mig när jag väl kommer fram till verkstaden.

En bilnyckel på drift är inget kul. Stressen gjorde att till och med nikotinbegäret var som bortblåst.
Inne på verkstaden ska jag ta fram snuset för att stilla min stress.

Skrammel!
Nåt trillade på golvet.
Det var den förbannade bilnyckeln.
Varför den hamnat i höger benficka begriper jag inte. Där ska den aldrig vara ju!

Som så mycket annat är det skönt när det är över.
Man är svettig och klibbig.
Ja, det känns banne mig som om man just haft sex. Tror jag, om jag minns rätt.

Så nu ska jag fortsätta leta efter en annan nyckel.
Nyckeln till sex.

Finns den månne också i benfickan?

6 september 2009

Koskällan

Körde sönder mitt avgassystem på bilen i veckan.
Då var jag inne i reservat med mängder av tjurar i. De for fram och tillbaka över vägen.

Vid ett tillfälle tvingas jag stanna för ett par tjurar.
Ljuddämparen skramlade av bara den och det mullrade som fan.

Vid en titt i backspegeln fick jag se en ungtjur som tog sikte mot min bil. Den kom springande…han satte fat av bara den mot mig.

Snabb som attan fick jag i ettans växel och lyckades med nöd och näppe komma undan.

Den måste trott att min bil var en koskälla.

4 september 2009

Hästarsle

Det är allt lite märkligt.

Ibland ska man hylla den privata marknaden, ibland ska den tyglas.
I dagens Aftonbladet går finansminister Borg till attack mot bankbonusar.

Bonus är egentligen fel i alla lägen. Det finns ingen vetenskaplig fakta i att ett företag blir bättre skött genom bonus.
Det är fakta!

Vad som är lite kul är att regeringen ger sig in på privat mark och talar om för dem vad som ska gälla. Egentligen borde de hålla käft.

Sånt här ska väl en privat marknad med konkurrans kunna fixa själva?

Nä, de kan inte det. Kapitalismen dog fullständigt under hösten 2008. Det var då världskrisen började breda ut sig. Allt fler säger idag att den fria marknaden och ekonomiska politiken behöver fler pekpinnar, inte färre.

Detta innebär mer regler, ja mer av kort sagt allt. Inte minst kontrollsystem.
Därför att när marknaden skövlat sina offer på pengar och lämnar dem i rännstenen, då är det alltid staten som ska komma till undsättning, höll på att skriva urnsättning.

Bonusar är alltså alltid fel. Sen om det är i statlig eller inom privat sfär, det kvittar.
Nu måste alltså Borg göra rent hus i de statliga bolagen, se över alla löner, så det inte förekommer nåt som ur etisk synpunkt kan vara fel.

Personligen tycker jag man kan ta en liten titt på alla arvoden och politikerlöner också.
Finns säkert ett och annat tvivelaktigt där också.

Om det finns, så kommer det grävas upp till ytan.
Och då får nog den där hästsvansen placeras där den bäst passar: i ett hästarsle!

Aftonbladet: Anders Borg till attack mot bankbonusar

Dags att vakna

Var och besökte ett av landets största turistplatser i veckan. Döm om vad jag skulle få se.

Där ligger nämligen ett naturum också i området. Klart man kan passa på att titta in där, få lite extra kunskap om flora och fauna i närområdet, tänkte jag.

Stängt!
Bara öppet ett antal fjuttiga timmar på helgen.

Och jag var inte själv på platsen. Mängder av engelsmän, tyskar, danskar och givetvis svenskar.
Vi fick vända på klacken redan vid dörren.

För ynkligt att det inte kan vara öppet.
Här har vi en enorm arbetslöshet. Då borde väl någon kunnat komma till detta naturum och öppna en dörr och sen låsa?

Visst vore det bra om personen kunde nåt också. Men om man hittar rätt person för detta jobb, så skulle denne lära sig detta kanonsnabbt.

Vi pratar gärna om att det inte finns jobb. Det är helt fel fokus. Det finns massor av jobb som bara väntar på att få bli gjorda.

Om vi ständigt ska titta på en krympande arbetsmarknad och ut efter den forma en arbetsmarknadspolitik…ja, då blir jag orolig inför framtiden.

Vi måste givetvis lyfta blickarna lite.
Att vi ska satsa på att göra Sverige till ett turistland under perioden maj-september vore en självklarhet.
Många gånger går det också att hitta verksamhet som fungerar praktiskt taget över hela året.

Det är dags att alla i landet lagom Sverige vaknar!

2 september 2009

Mars nästa!

Det ska löna sig att arbeta.

Drivkraften för eget arbete ska öka.

 

Ja, så låter fortfarande landets statsminister. Detta trots en rejäl jobbkris och att snart har vi en arbetslöshet som kan nå hiskeliga tolv procent!

För att få bukt med detta menar moderaterna att då ska man sänka skatten för de som arbetar.
- Det är det i särklass bästa sättet för att varaktigt få fler jobb, har också statsministern sagt.

Han kan ha rätt. Han kan definitivt ha fel, dubbelfel.

Sverige klarar ju krisen sämre än andra länder. Varför?
Och då har ju flera skattesänkningar gjorts som borde göra att vi klarar den bättre.
Men det gör vi alltså inte.

Fakta är att ingen vet någonting.
Det finns ingen som hade kunnat förutspå denna kris. Absolut ingen har prickat in rätt i sina prognoser om hur det kommer bli.

Redan efter nån månad kommer ju revideringar och nya prognoser. Så osäker är tillvaron.
Att då vara så principfast som statsministern är, visar faktiskt på lite dåligt omdöme, tycker jag.

Och som jag konstaterat flera gånger innan; det lönar sig att arbeta. Så den diskussionen känns meningslös.

Mer intressant är påståendet att “den egna drivkraften för arbete ska öka”.
Där har jag inte sett någon journalist fråga: – Vad menas med det då?

Förmodligen handlar det om att sänka kostnaderna rejält i försäkringssystemen. Men det hjälper inte. Vi får inte fler jobb för det. Bara en politik som driver fram till lönedumpning.

Vad som kommer hända i så fall är att kommunernas kostnader ökar, socialbidrag etc. Samt att den egna drivkraften kommer bestå i att man öppnar för en brottslig karriär.

På kort sikt är det ju kanon för samhället. På lång sikt rent av dåraktigt.
Kostnaderna kommer skjuta i höjden och då hoppas man bara att alliansen sitter i raketen.
Mars nästa lär det bli för deras vidkommande.

Enkel biljett. Givetvis!

1 september 2009

Svamp

Svamp är riktigt gott.

Förra hösten plockade jag ganska mycket trattkantareller. När man väl hittat ett ställe så brukar det finnas mängder av dem, så det går fort att komma hem med en rejäl laddning svamp.

Häromdan skulle jag ha lite trattkantareller tillsammans med ris. Supergott.

Satt där och tuggade och tyckte att man verkligen kunde känna såväl lukt som smak från granskogen.

Och visst var det smak, alltid. Satt nämligen och tuggade på granbarren!
Ingen höjdare alls faktiskt.

Sen kvittar det hur bra man än tillagar dem.

Barren passar bättre som byggnadsmaterial åt skogens myror-

29 augusti 2009

Förvirrande debatt

Idag ger jag mig in i porr-debatt. Anledningen är den debattartikel som publiceras i dagens Aftonbladet med rubriken; Sökjätten länkar till barnporr

Hmmm...
Det kvittar hur många titlar man har, Christer Olsson, Leg. Psykolog, debattör, författare.

Vem kom på rubriken? "Sökjätten länkar till barnporr".
Är den din egna rubrik Christer, eller Aftonbladets?

Hur som helst ligger det inte mycket sanning i detta.
Jag har själv arbetat intensivt med att få bort barnporr från internet.

På ditt resonemang så låter som att tre-fyra musklick, så vips kan man hitta barnporren.
Det är helt fel.
Man kan hitta porr, det kan man. Och mycket går att ladda ner.

Men ingen barnporr!
Vi får väl ändå sansa oss lite i debatten.

Barnporren är svår att hitta. Den hoppar från server till server och ligger knappast sökbar i en sökmotor.

Vissa så kallade torrentfiler påstås innehålla barnporr men är inget annat än ett sätta att lura den som vill ladda hem eländet.
Oftast innehåller de virus, trojaner, eller annat lite småkul...

Barnporranvändarna använder helt andra metoder. De finns bland annat på forum, krypterar sitt innehåll och släpper lösenord och nycklar till en liten krets.

Detta vet Rikspolisen, detta vet också organisationen Ecpat om.
Båda dessa har jag mailat ett flertal gånger för att stoppa barnporr.

Något som vi alla ska göra.

Jag har dessutom gjort mig skyldig till dataintrång. Det kan jag erkänna. För ett antal år sedan upplät jag min datorkraft till att vara med och överbelasta ftp-servrar.
Servrar som drunknade med material som var barnporr.

Problemet med ftp-servrar som ligger hos privatpersoner var betydande då.
Det värsta var att nätverken var gigantiska stora och dödades en server, så var det snart nya som kom upp.

Och om nu Christer hittar barnporren så enkelt som han vill göra sken av, varför har du inte anmält detta?
Varför sitta och skriva en insändare först?

Anmäl till Ecpat! De för ju informationen vidare till polisen.
http://www.ecpathotline.se/

 

Aftonbladet, debatt: Sökjätten länkar till barnporr

28 augusti 2009

Motorsåg mot moderaterna

I Dagens Industri är det tummen ner till regeringens politik.

Reinfeldt får svidande kritik av svenska folket.

Dagens Industri: Svenskarna sågar regeringens jobbpolitik

Svenska Dagbladet 10/5-09: Gör om arbetsförmedlingen
(Sossarnas Ylva Johansson och Sven-Erik Österberg, tycker till)

26 augusti 2009

Överkörd

Ytterst nära att jag inte kunnat skriva ner dessa rader.

Igår var jag ute och cyklade lite. Skulle passera en korsning och valde då att leda cykeln på övergångsstället.

Två bilar kommer emot mig, den ena viker i korsningen och bilen bakom ska rakt fram, emot mig.
När jag är är halvvägs ut i gatan stannar jag, fick bara en sån känsla.

Det var tur det. För bil nummer två hade inte sett mig. Den kvinnliga bilisten började bromsa för sent.

Hennes hund i baksätet for ner på golvet. Bilen passerade mig i hög fart på kanske 30-40 centimeters avstånd.

Jag vet att jag jag sa nåt också.
Kvinnan i bilen bara for förbi. Swisch….

Förmodligen chockad.
Jag blir där emot inte chockad av någonting längre. Inte när det gäller hur folk beter sig i trafiken, menar jag.

Utgå från att alla du möter är idioter.
Det är nog det bästa rådet man kan få.

24 augusti 2009

Rubriken säger allt

I Dagens Nyheter kan jag idag se en liten rubrik på förstasidan:
Hundra resor har gett Reinfeldt idéer
lyder den.

 

Då säger jag:
- Stoppa den fan från fler resor!

23 augusti 2009

Nixa mobilen – NU!

Mobilen ringer.
Ser att det är ett nummer man inte känner igen, men svarar.

- Jag vet att det är många som ringer dig och vill sälja saker. Jag vill ge bort en sak, börjar kvinnan i luren.

Hon håller på i tre minuter och 20 sekunder. Jag svarar mest ja och nej, under tiden.

Till sist handlar det givetvis om att jag ska “få” något slags startpaket hemskickat, fast jag måste givetvis betala portot.

- Du är väl intresserad, kvittrar kvinnan glatt.

- Jo, för fan. Lite kvinnlig fägring är jag vad jag som mest behöver nu. Var kan vi träffas, säger jag inte.

Utan:
- Nej, tack.
- Jaha, säger kvinnan och samtalet avbryts.

Telefonförsäljare måste vara ett helvete att vara. Jag vet, eftersom jag känner en del som sysslar med det. De få urusel lön, ska prata om produkter de inte ens själv tror på osv.

Arbetslösheten tvingar folk ut i en kamp för brödfödan. Telefonförsäljare kan ibland må dåligt av sitt arbete. Men de måste streta vidare för sin överlevnad.

I USA uppmärksammades problematiken med dåligt betalada jobb för över tio år sen. Oftast fick de ha tre jobb för att klara sin nödtorft.
Nu har vi samma skit här.

Konstigt nog är det ingen som lär sig. Vi kan bara titta på USA och sedan lägga en kopia på oss, allt skit där droppar snart till oss också.
Om vi istället lärde oss nåt, så kunde vi stämma i bäcken och klara oss bättre.

Sedan till själva kärnfrågan: Varför ända in i helvete kan man inte nixa sin mobiltelefon?
Detta måste man ju snarast ändra på så att man slipper vara otrevlig mot människor som bara är telefonförsäljare för att få ihop till sitt vardagliga bröd.

Ändra på det politiker!! Och nu!!!
Säg ja till att nixa mobilen!

21 augusti 2009

Ögonmigrän - igen

Nä, jag har inte haft en ny attack.
Ville bara hälsa och tacka för alla mail och positiva kommentarer, tips och frågor i ämnet.

Jag visste nog inte att gensvaret skulle bli så stort. Men jag tycker det är riktigt roligt.

Kan passa på att berätta en sak om ögonmigrän, finns nog inte två personer som uppfattar sin ögonmigärn exakt likadan. En del drabbas av lindriga anfall, andra av fruktansvärda.

Visst de är ofarliga. Men om du knappt kan gå, köra bil, vinglar som en fyllbult, knappt kan se...
Då är man givetvis farlig både för sig själv och dess omgivning.
Med ordet ofarlig menas nog att den inte är dödlig.

Åter igen ett stort tack för god uppmuntran, samt att alla de som inte ens känt till sjukdomen, nu vet att den existerar.

20 augusti 2009

Svettiga nyheter med Aftonbladet

Ja, jisses vilken djädra soppa det varit i veckan med Aftonbladet då!!!

I friidrotts-VM rapporterar Mats Wennerholm.
Läs och kolla sedan länkarna nedan.

Och sen kommer då nästa soppa.

Det är sannerligen inga dåliga grejer som avhandlas.
Båda sakerna är förmodligen veckans största “snackisar” inom journalistkåren.

Friidrott:
Mats Wennerholm: Full storm i Berlin 

Aftonbladet - Bailey inte dopad

Mats Wennerholm: Jag hade fel

 

Journalistik-frågan

Aftonbladet, kultur: Våra söner plundras på sina organ

Aftonbladet: Ambassadör attackerar Aftonbladet

Aftonbladet: Journalisten mordhotad

Aftonbladets chefredaktör: Deltar regeringen i hatkampanjen?

Jan Helins öppna brev till Bildt

Aftonbladet: Helle Klein: Bildt måste ge besked om pressfriheten

Efternamnet var det

Efternamn kan vara knepigt. Även de mest enkla.
Sånt fick man lära sig som frilansjournalist.

Ta efternamnet Petersson bara. Det kan stavas på en mängd olika sätt.

Eller mitt: Karlsson.

För många år sedan ringde jag till den kungliga huvudstaden Stockholm för att beställa hem lite material i min journalistiska gärning.

Pratade med en kvinna med nästan präglad söder-dialekt. Hon tog mitt namn och min adress.
Jag talade så där löjligt begripligt. Nästan snudd på Björne Ranelid i mina ordframställningar.

- Namnet stavas som det låter, säger också till kvinnan.

Döm om min förvåning när jag sedan får ett brev som är adresserat till Kålzon.

19 augusti 2009

Dags för inspark

Jaha, så har vi kommit till årets stora höjdpunkt i detta landet.

Inspark till våra fina lärosäten. Ett kul och smått pittoreskt inslag i vår miljö.

Ja, så vill man ju tro att det kunde vara. Men så är det inte. Inte ens de värst dåliga collegefilmerna från USA överträffar det som sker under denna veckan i mellanmjölkens land.

Deltagänget är numera inte bara en filmtitel.
Å andra sidan kan man säga att filmen trots allt ändå visade på nån form av intelligens.

Det jag ser i min lilla by varje år vid denna tid, är dessvärre ljusår från nåt intelligent. Deltagänget framstår som rena pojkdrömmen…

Idag ser jag ett gäng studenter i overaller som har starka färger. Först trodde jag det var ett gäng arbetare som verkligen ville synas, men inte, och det var inga clowner som rymt från cirkus…
Bara ett gäng nya dårar som ska studera, alltså.

Ett helt gäng sitter ner i dessa overaller. Framför går nån runt med en megafon och skriker lite.

Sen vrålas det unisont:
VISA PATTARNA!!

Detta gör man i byns största område för turister.
Folk undrar ju vad fan det är som sker, alltså.

De enda som skrattar åt detta vrålande är två ynglingar som arbetar i kommunens tjänst med att gräva i en gata. De fnissar åt att åt nån vågar vråla: VISA PATTARNA!!

INTELLIGENT! vrålar jag tillbaka.

Nä, lägg ner.

18 augusti 2009

Flippade ut - ögonmigrän

Jaha, i helgen flippade jag ut totalt.

Det var andra gången på nästan tre år. Så, det är ju inte så farligt.
Anledningen var att jag fick ett av de värsta anfall av ögonmigrän jag upplevt.

Ögonmigrän är ofarligt, men fruktansvärt jobbigt. Normalt sett är anfallet med sina synrubbningar över efter en halvtimme. Såna har jag av och till och kan hantera.
Men detta var av en helt annan kaliber..

I fredags gav det sig inte av. Ständigt nya attacker. Och på kvällen brast det. Jag flippade ut. Kunde knappt se. Ögonbilden hoppade från vänster till höger, fram och tillbaka.

Skitjobbigt! Höll på att bli skogstokig. Började gråta eftersom jag faktiskt blev fruktansvärt rädd också.

Hela lördagen var i kaos. Sov nästan hela dan och käkade huvudvärkstabletter som det vore russin, eller nåt annat.
Värken var grym. Och jag som aldrig brukar ha ont i skallen.

Fyllde en hink med spy också under lördagen. Så fort jag fick lite vatten på tungan vände sig magen ut och in.

Först på söndagen började det ordna till sig lite. Var ändå vinglig som en fyllbult av och till under dagen.

Ja, det var verkligen ingen vidare detta.
Nu måste jag bara lära mig att hantera denna situation och känna igen symptomen för de här riktigt allvarliga attackerna.

Tänk att vuxna karln kan bli så hysterisk!

Inlägg i skoldebatten

Skoldebatten rasar vidare i dessa dagar just när den ska öppnas på nytt.

Nu skriver två forskare Magnus Henrekson
(professor och vd, Institutet för Näringslivsforskning) och Jonas Vlachos (fil dr och forskare, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning) på dn.se/debatt om det hela.

Kolla här!

Det är bra att frågan får belysas utan att Björklund själv ska tycka i denna frågan.

Frågan om privatiseringar måste gås igenom en gång för alla seriöst. Problemet är att de fria skolorna ska gå med vinst. I år är det många som redan gått i konkurs och då skeppas de eleverna över till kommunerna som måste ta ansvaret.

Det begriper nog snart var och en att detta är en ohållbar situation.

13 augusti 2009

Bitter

Läser nånstans om att får man inte tillräckligt med sex blir man en bitter människa.

Tack, då fick jag svar på det då!

Skulle faktiskt behöva ha mig en rejäl omgång av det.
Ibland önskar man nästan att nån kvinna bara går fram och tar ett skamgrepp om pungen så att man liksom bara har till att följa med.

Låter lite som våldtäkt, tänker jag.
Men nä, inte fullt så.
Bara lite lagom, ta det första steget.
Jag saknar det det.

Fan, kvinnor kan ju också!
Jag finns för er. Kom och plocka!

I mitt hyreshus bor en tjej som verkligen är läcker.
Några försök har jag ju aldrig gjort, hon är yngre, kanske mycket yngre, än mig.
Men hon är läcker och vardaglig på nåt fint sätt.

Hon har barn och jag har inga.

Ibland möts våra ögon och jag tänker vilken fåne jag är. Varför inte säga nåt?
Det blir liksom bara blaah, i truten.

Det är så synd och tråkigt. Vi kan ju trots allt mötas som människor och gå ut och äta en bit mat.
Själv är ju inte så kul.

Sex är inte allt i livet. Långt ifrån.

Nyhet?

Dagens största nyhet är att regeringen vill sälja SAS.

Frågan är hur det kan vara en nyhet?

Regeringen vill ju sälja ut precis allt. Så om nåt inte ska säljas ut.
Det vore banne mig en nyhet det!

10 augusti 2009

Grindstolpen

En del får allt märkliga öknamn.
Tommy Grindstolpe är ett.

Han arbetade som ordningsvakt på stans största uteställe. Han var inte populär kan jag säga. Det blir sällan ordningsvakter som drar på sig en uniform och sedan bara vill djävlas med folk.

Den här vakten festade till det grundligt efter sitt jobb en natt. Tog givetvis den lilla bilen hem på morgonkvisten. Han körde på ett antal bilar i stan och i det lilla bostadsområdet åkte minst en grindstolpe ned.

Namnet var då glasklart: Tommy Grindstolpe.
Lyckligtvis kom ingen person till skada under ordningsvaktens bildfärd.

En gång kom han inte ens iväg med bilen. Fast då var det ingen sprit med i bil(d)en.
Utan det handlade om tidningar.

Ett par grabbar kom på att retas lite med Grindstolpe. Man plockade ihop ett par tidningsbuntar som folk ställt ut till pappersinsamlingen.

Med de pallade man upp bilen så att de bakre drivande hjulen precis gick fria.

Tyvärr missade jag när Grindstolpe skulle köra iväg. Men grannens barn och föräldrar hade första parkett och tjöt av skratt.

Grindstolpe höll sig förstås för skratt och begrep med en gång vilka som varit framme.
Hur som helst var det ett ganska bra pojkstreck, tycker jag.

8 augusti 2009

Dårarnas paradis

Timbro har tydligen tänkt till igen. Det är en tankesmedja.
Vad en tankesmedja är kan vara svårt att förstå, men det är egentligen ett gäng lobbyister som vill påverka oss i en viss riktning.

För några dagar sedan skrev Thomas Idergard på dn-debatt att kommunerna kan dra ner på kultur- och friluftsliv.

Thomas gör det enkelt för sig och räknar upp exempel än hit och dit. Just nu låter hans idéer som rena tokstollens. Men när det gäller tankesmedjor så fungerar de på detta viset.

Efter ett gäng stolleförslag börjar folk vänja sig vid tanken, och vips har saker ändrats.

Stolle nummer två hittar vi i Karlskrona. Tja, stolle och stolle, där är det svårt hitta en, man hittar många.

I kommunalpolitiken är det borgarna där som styr en skuta som ständigt går på grund. I mitten sitter sd och gnuggar händer. Om nån vecka äventyras hela den kommunens budget.

sd sitter som tungan på vågen och kan avgöra hela frågan. De har dock två krav:
1. stoppa allt flyktingintag till kommunen.
2. stoppa allt stöd till SFI(Svenska för invandrare).

Nu kan man lätt tro att hela kommunens budget i Karlskrona upptas av dessa två poster.
Så är det givetvis inte. Det är små skitsummor i den totala budgeten.
Här handlar det istället om medveten politik.

Är det underligt att folk tar avstånd från stollar som kommer med såna här tankar och förslag?

Dels är det Timbro som arbetar efter mönstret att droppen urholkar stenen, dels sd som bara dummar sig.

Nä, dessa dårar har mycket mer att bevisa.

Perfekt planering

Jaha, så inföll en av de varmaste dagarna i år. Och vad har man då inplanerat?

Tja, lite röjande av skog bara. Kanonfint när termometern visar långt över 25 grader varmt. Inte minsta vindpust, inte ett moln på himlen i sikte.

Ser däremot massor av flugor och mygg. De djävlarna älskar att bada i mitt svett. Det rinner fårår av svett. Jag lyckas svettas där man minst anar det.

I tre timmar genomlider jag detta helvete. Sen får det banne mig vara nog. Kroppen darrar i flera timmar efter denna ansträngning.

Det är här nånstans jag börjar inse att det nog inte så förbannat svårt få en hjärtattack eller liknande.

Fasen, man måste ju ta det lite lugnt.
Så därför blir det inte många knop idag. Ska gå en liten runda och bara mysa.

5 augusti 2009

Demokrati

Demokrati är kanonsvårt.

I en diktatur är allt enklare att styra. En djävel som bestämmer. Punkt slut.
Tyck som jag eller ett nackskott.
Du väljer.

sd menar att vi lever i en skendemokrati.
Det är minst sagt häpnadsväckande att ett parti tycker så.
Frågan är hur i herrans namn ett parti som sd i första läget hade kunnat få utrymme, om vi nu verkligen levde i en skendemokrati.

sd är som vanligt ute och cyklar. Men ty det vet de inte om. Att förklara för en idiot att denne verkligen är en idiot är att ge sig in på svår pedagogik. Bristen på självinsikt och att se till samhället i stort stannar ju oftast vid idiotens näsrot.
Och där står sd idag.

Ifrån att vara en skendemokrati så vill sd föra tillbaka makten till medborgarna.
Det är minsann inga dåliga ord det. Men vad som ska föras över, eller vilken typ av  makt det handlar om vet nog ingen.

Skatterna ska sänkas, invandringen begränsas kraftigt, slå vakt om nationalstaten etc. Floskler från sd som inte leder någonstans.

sd är inget seriöst parti. De säger en sak utåt och visar upp helt andra ansikten sen.
Bidragstagare är faktiskt de flesta av de aktiva i sd.
Ingen fel i det, men de hugger av den arm som faktiskt föder dem.

Ty detta inser givetvis inte heller en idiot.

Sedan ska vi kanske inte nämna ordet nationalstat. I sd svänger man sig gärna med det ordet.
Många som lyssnar på sd vet inte vad det betyder.
De jamsar med helt enkelt.

Sedan är tyvärr sanningen den att många aktiva inom sd är medborgare som fått sig en och annan törn i livet.
Dess värre får det sedan såna här avknoppningar.

Kriminella och rättshaverister: låtom oss gå med i sd.
Så borde deras slogan låta, för så ser ju verkligheten ut.

Med detta vill jag försöka lägga min debatt om sd bakom mig. De finns inte på den politiska kartan i mitt liv. Men eftersom jag fått frågor i mail, redovisar jag hur jag ser på sd.
I vanlig ordning har tagit frågorna till sin spets.
Slutdebatterat om detta alltså.

PS: Med hänsyn till vissa medborgare så kommer jag inte publicera de mail som inkommit. Nivån från dessa så kallade sd-aktiva är minst sagt tvivelaktig. Handlingarna förpassades effektivt till närmsta papperskorg.

Gonatt sd!

Vad lär vi oss?

Jaha, vad lär man sig nu av Marianne Samuelssons avskedande?

Personligen hoppas jag att man ute i samtliga kommuner blir oerhört restriktiv med dispenser mot strandskydd. I normalfallet ska man ju faktiskt inte ge någon dispens alls, det måste vi ha klart för oss.

I vilka fall man ska ge dispens blir en grannlaga uppgift. Redan idag ges det på tok för mycket dispenser mot gällande strandskydd.

Jag skulle vilja att precis samtliga dispenser lyfts till helt oberoende part. Där ska finnas med intressenter som egentligen bara ha till att försvara strandskyddet.

Och om det ska ges dispens, då måste man alltså bevisa att det inte på något vis finns inskränkningar av flora och fauna, samt att människor och djur kan ha fritt tillträde.

Här har journalistkåren mycket att gräva i efter Marianne Samuelssons fotspår. Gräv och ta fram fakta!

Då kommer ni se att de så kallade miljöivrarna kommer få rätt. Många fina naturområden i känslig miljö går förlorad, ofta för att några få individer ska kunna ha sitt.

Inget kan vara mer fel!

3 augusti 2009

Vilken insyn!

Simsporten har precis haft sitt VM. Ett VM som kom att handla om kläderna.

Pyttetighta kläder som kan ta mellan en timme och trettio minuter att klämma in sin lekamen i.
Helrubbat och knäppt givetvis.

När jag arbetade som sportjournalist var jag också ute på simtävlingar. Jag tyckte det var uppfriskande tävlingar. Oftast körde man utomhus och det var nästan alltid en trevlig atmosfär att arbeta i.

En gång skulle jag hålla extra koll på en kvinnlig simmare. Det gjorde jag så gärna. Hon var verkligen söt och träningen från simningen hade gjort att hennes kropp var utsökt.
Klart man gärna höll koll då.

Vid ett av hennes heat vill jag titta lite extra på hennes start. Tipset från hennes tränare var att hon var supersnabb och kvickt nere i vattnet. Fortare än alla andra.

Det var en intressant vinkel för en nyhet.
Så jag ställde mig bakom henne. Sju-åtta meter ifrån kanske och tittade.

Precis innan hon slängde sig i vattnet drog hon in bikinitrosan mellan halvorna. In med två pekfingrar som snabbt blottade hennes nakna häck.
Och vips så var hon i vattnet.

Där stod jag som ett fån. Tränaren småskrattade när han fick se mig. Lite röd om kinderna lufsade jag undan och förberedde mig för ett segersnack med simmaren.

Hon vann givetvis heatet i stor stil.
Jag går sakta fram emot henne. Vi hade pratat innan och hon visste att jag skulle prata startteknik.

- Nå, sa hon, såg du nåt nytt då? flinade hon.
- Såg och såg. Aningen mjällblekt var det kanske, sa jag.
- Nåt nytt vet jag inte. Men kanske man börjar ana varför du snabbt vill ner i vattnet, började jag.

Hon skrattade rått och hjärtligt.
Jag fick en bra intervju med henne. Också en mycket trevlig kvinna som jag sedan hade lång bekantskap med.

30 juli 2009

Avgå – direkt!

Marianne Samuelsson, landshövdingen på Gotland, måste givetvis avgå.
Medvetet har hon kringgått och gett dispenser i strandskyddat område.
Nu visar det sig att den företagare det gäller kunnat få sin egna tomt tio gånger större, inom strandskyddat område.

Det är precis detta som varit min kritik till när regeringen för ett tag sen släppte på vissa regler och menade att detta bättre beslutades ute i kommunerna.
Jo, pyttsan.
Sanningen är att då kommer vi se flera Marianne Samuelsson ute i kommunerna. Ingen vågar säga nej och stoppa inflytelserika personer ju.

Å andra sidan är de faktiskt inte mer än människor de heller och ska faktiskt behandlas som såna, och inget utöver det. Rövslickandet är så äckligt att det inte ens får finnas inne i mitt sovrum.

Vad vi behöver i detta landet är klart skärpta lagar och regler kring allas vår egendom, naturen, havet och sjöarna. Här ska finnas en överstatlig myndighet som kollar besluten och som faktiskt följer lagar.
På många håll bör man vara extra försiktig. Vissa öar i skärgården är så hårt exploaterade att de inte tåler minsta lilla strandhugg längre.

Fan, vi ska vara rädda om det vi har.
Företagare och andra så kallade inflytelserika personer kommer och går, men vår natur och flora ska väl bestå!

Mer på DN
Ännu mer via Aftonbladet
Mellin på Aftonbladet – analyserar
Ledaren – Aftonbladet
De fick inget lov – Aftonbladet

Naturvårdsverket - strandskydd

Karlssons retningar: Guttamåla - Schyffert

Karlssons retningar: Guttamåla - Schyffert

25 juli 2009

Sverigedemokrater och sex

Ja, det är en märklig rubrik.
Men det är de två ämnen som mest föranleder reaktioner.
Visst är det konstigt.

Sedan jag för länge sedan kritiserat sd har det haglat in mail.
Flertalet av dem tycker jag gör rätt, några få att jag är ute på hal is.
De som menar jag har fel skickar massa länkar till olika sidor och menar att sd inte alls är "såna eller såna".

Rena skämtet det också. sd är inte rumsrent, men arbetar på att försöka bli.
Dess bättre finns det många stollar kvar i partiet som solkar ner dem i skiten ordentligt. Och med dessa stollar kvar, hoppas man ju att partiet kan förbli marginaliserat.
Den dumme är en bra representant för stollarna.

sd är förkastligt som parti, punkt slut.
De lindar in sin extrema politik med ord och förvränger fakta lite som de vill.
Jag litar fan i mig inte ett dugg på ett parti fullt med stollar!
Det är min enkla förklaring till att jag tar avstånd från dem.

Så raskt över till sex. Mums!
Men det blir inget skrivet om det idag.
Bara ville påskina att när man skriver om sd eller sex, ja, då mailas det av bara den.

Märkligt, tycker ju jag...