Charmigt – kiss my….

Jag bor som sagt var i hyreslägenhet.
En sån där som är byggt under miljonprogrammet. Vi snackar tidigt 60-tal, typ.

Gammalt är ju lite så kitschigt och charmigt, heter det…

Idag var jag som vanligt ute på balkongen. Var riktigt varmt och jag satt där och pustade ut efter en jobbig dag.
Tog en kall dricka och läste som vanligt mina tidningar.

Tidningar som innehåller bilagor, ni vet. Drös säger det, och de hamnar på golvet.
En sånt blad fladdrade iväg och jag brydde mig inte.
Läste lugnt vidare.

I ögonvrån såg jag nåt som irriterade mig. Så pang igen med balkongdörren och börja fixa. Där bakom var det ju rena katastrofen.

Jag fixade och donade som man kan göra.
Sen skulle jag in i lägenheten.
Planen var sån i alla fall.

Dörren hade slagit igen och det finns inget handtag på utsidan. Men den brukar aldrig slå igen hårt.
Nu satt en förbannad djävla tidningsbilaga i kläm och gjorde det omöjligt öppna balkongdörren.

Läget var svettigt värre. Inte ens de värsta naglarna i världen hade kunnat öppna dörren.
Lite småpanik!

Krafsade och hade mig så naglarna blödde nästan.
- Va ända in i helvete, tänkte jag.

Svetten öste. Jag menar bildligt talat också. Hade nästan 30 grader varmt på balkongen och där satt man.

Kom sen att tänka på vad jag hade i fickan. En liten fickkniv. Förmodligen olaglig.
Men med den lyckades jag efter 20 minuter få upp dörrhelvetet.

Telefonen undrar du?
Jo, den låg i säkert förvar inne i lägenheten.