Utsugaren

Idag ska vi berätta en alldeles sann historia.

Den handlar om en man som för sexton år sedan var ute och körde bil.
Med sig i bilen fanns minst två andra passagerare.
Dessa var, utan tvivel, mycket skurkaktiga av sig.

- Stanna här, säger passagerarna. Vi ska bara ut på ett litet ärende.
Så blir det. Och snart återkommer skurkarna igen.

För detta blev han som körde bilen delaktig i ett brott.
Han som körde påstår sig förstås inte vetat någonting.
Detta trots att skurkarna var byns mest kända och dessutom kamrat till den som körde.

Bilföraren har nekat detta i sexton år. Högsta domstolen hade det nyss uppe igen.
Han kommer inte undan slår domstolen fast.

Och det ska han naturligtvis inte heller göra. Jag kan inte här skriva om all fakta i målet. Ni får helt enkelt lita på mig.

Under alla dessa år har bilföraren inte gjort ett handtag i samhället. Tvärtom, legat det till så stor last som möjligt. Skrivit och överklagat om precis allt.
Ett tag var det poliser som förföljde honom, bland annat.
Ja, listan är lång.

Hade han varit som han är och vi skrivit 1959 istället för 2009, så hade han burats in på dårhus. Ibland var det inte helt fel ta hand om dårar på det viset.

Vad denne man bara väntar på är givetvis att nån ska slå fast att han är oskyldigt dömd. Då kommer han att driva en process mot staten på rejäla skadestånd.
I så fall skulle utsugaren kosta ännu mer, alltså.
Nu kommer ingen att ge honom rätt.
Bilföraren är skyldig och insyltad upp över öronen i inbrottet.

Bilförarens rykte hade han lätt kunnat kämpa bort. Genom att kanske ta ett och annat handtag för att komma in i samhället.
Istället har han tagit avstånd från det, men vill samtidigt ha hjälp, och får det givetvis också.

Ja, detta är bara en person i detta landet som tror sig vara mer än andra här i livet.
Folk retar sig så förbannat på det.
- Nåt borde de väl kunna be honom göra. Han kan väl tömma papperskorgar eller vad som helst? säger folk till mig.

Och ja, jag håller faktiskt med.