Vårdplanering

Torsdag, 2 Mars 2006
Vårdplanering?
Smaka på det ordet...

Det innebär att när man är gammal och något händer så ska man genomföra en sådan planering för att finna den rätta vården för den gamle. Man ska se efter behov sjukdomar etc.

Detta har nu min farfar drabbats av.
Han har bott i en liten lägenhet, är inne på sitt nittiosjätte
levnadsår, bara det en mindre bedrift.

Häromveckan trillade han kull i köket.
Han förmådde inte ens slå larm via det larm som sitter på hans arm.
Där låg han när hemtjänsten hittade honom.
Hur länge han legat där vet väl egentligen ingen. Bara han själv, men eftersom demensen kommer och går så försvinner ibland både tid och rum också.

In på akuten hamnade han i alla fall. Där hittade man lite saker som hemtjänsten inte ens brytt sig slå larm om!
Efter ett par dagar så skulle man vårdplanera gubben.

Läkaren var inte påläst. Fick svettig i pannan be min syster och mor om
ursäkt flera gånger för att han kom med fel uppgifter.
En sjuksyster menade att farfar var i dåligt skick. Kan bara gå med två
levande stöd - människor. Inte äta, dricka, eller sköta toalett...

Men då hade inte kommunens enhetschef öppnat munnen ännu. Nog kunde väl
gubben flytta hem till lägenheten, trots allt?
Först efter att man har sju(!) hembesök per dag så kan man komma ifråga för ett särskilt boende, menade chefen.

Turligt nog har min syster arbetat i 30 år med såna här människor,
alltså med demens. Hon sa stopp och belägg direkt.
Nu verkar det efter många turer som om mina gamla farfar kan komma till särskilt boende.
Men jisses sånt trassel för att nå dit.

I mitt tycke borde man faktiskt börja vårdplanera inom vården! Nåt måste vara fel när det ska skötas på detta sättet.
Nä, det verkar banne mig som om alla inom vården borde ta och kolla sig själva.

Humanitet och lite sunt bondförnuft verkar vara ett minne blott.
Möjligen är det en släng av demens alla drabbats av som sysslar med detta!