Twingly statistik

20 december 2006

En helt vanlig dag


Ibland har man dagar då allt liksom bara går...
...käpprätt åt helvete!

Jag hade en sån dag igår.
Allt började med att jag vaknade för sent. Väckarklockan hade liksom helt plötsligt lagt av.
Upp sent som bara den.
Stressad!

Börjar med att slå in stortån i ena sängbenet.
En bra smäll.
Då fastnade också ena byxbenet på mina boxershorts i sängknoppen.
Jag föll som en slagen fura över en dammsugare som låg framme.
Tån blödde av bara den och nageln var helt uppfläkt.

Jodå, där låg man. Kan ju avslöja att jag nu var klarvaken.
Skrek som en stucken gris.
I fallet över dammsugaren passade jag också på att knäcka några revben.
Lika bra, när man liksom ändå håller på att skada sig, liksom.

Efter mycket möda och besvär var jag till slut på väg mot jobbet.
Åker buss och har månadskort.
Eller hade. För nu var det borta. Puts borta.
Det gick inte att hitta helt enkelt.

Fick i all hast kasta mig i bilen. Ingen soppa på den förstås. Ännu mer försenad.
Tankar och snackar i mobilen med jobbet.
- Jo, jag kommer lite senare, har hänt lite.....

Drar iväg till jobbet.
Kommer dit lite haltande och öm i kroppen.
Sitter på ett möte och känner att jag måste kolla in min tå.
Det har blött igenom bandaget, blodet forsar.

Ner till syster och hon får greja lite. Hon vill skicka mig till en doktor.
Men jag ger mig inte. Har jag väl kommit till jobbet så ska jag vara där och jobba.

Idag skulle vi också flytta lite datorer, även sätta upp en del nya.
Då kommer IT-nissen farande.
- Varför svarar du inte då?
- Ehhh???
- Jag har ringt som en dåre. SMS:at och lämnat meddelanden, säger IT-nissen.

Hmmm. Var är mobilen?
Jo, den ligger givetvis kvar på bensinpumpen.
Kanon, alltså.
Kollar med macken.
- Nä, här finns ingen mobil.
Morsning och adjö.
Ringa och spärra kort och mobil.

Sen dags att börja flytta datorer. Jag tar de lättaste prylarna. Tunna fina platta skärmar.
Pang och krasch!
Tramar snett i en trappa och där ligger två nya skärmar i kras.
Så fick man smeknamnet "skärmsläckare" också....

Väl hemma gjorde jag inget annat än drog täcket över skallen.
Min dag på jobbet var klar och den blev ungefär som den brukar.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Nyfiken på vart du jobbar nu. ;-)

Anonym sa...

Oj då, det var inte meningen att vara anonym. :D

zappa sa...

Ullis:
Med hänsyn till min personliga integritet och min arbetsgivare, säger jag inte så mycket om det.

Men jag jobbar på en högstadieskola, dock inte i samma kommun som jag bor i...

Anonym sa...

Ahaaa. :) Hoppas du trivs. :) OM du nu är lärare av något slag så vet jag att du är en utmärkt sådan. :-)