Twingly statistik

3 november 2008

Städmani - nej tack!

Nu har det hänt igen!
Jag har ett enormt berg framför mig.
Och som den bergsklättrare jag inte är, så går jag liksom likt en katt kring het gröt.

Jag tar inte itu med saken.
Disken växer nu lavinartat.
Ser banne mig inte en gnutta bit rostfritt av diskbänken längre.
Bara massa disk, disk....

Usch!
Jag vet inte varför det blir så här.
Men vet lika säkert att snart så far fan i mig och jag har diskat undan utav bara den.

Och det är då - alltid då - som den briljanta idén föds.
- Hädanefter ska det aldrig bli så här mycket disk. Jag ska diska undan varje liten ynklig kopp, inte bara ställa den på bänken.
Ja, det håller väl i ungefär en kvart.

Sen hamnar första kaffekoppen där.
Sen är liksom snöbollen i rullning.
Hur det går till och varför jag inte kan hålla mig till en av de mest enklaste planer, det begriper jag inte.

Å andra sidan är jag lite stolt.
I mitt hem är det ingen risk att man hade drabbats av allergi.

För det vet ni väl, ju rdnare ni har det, desto sjukare människor.
Alltid nåt positivt!

Inga kommentarer: