Twingly statistik

7 november 2012

Vad var det jag sa!

Nedgången i svensk ekonomi började för över ett år sen. Redan i augusti 2011 såg jag tydliga tecken på detta. Jag pratade om det och fick bortviftande svar.

Idag kan jag bara konstatera: Vad var det jag sa!

Nu skriver vi 2012 och sedan semestern detta året har varsel på varsel lagts. Nu är det inte Sveriges fel, menar man, utan problemen i EU.

Samma EU som en gång skulle vara Sveriges räddning blir med andra ord vårt fall! Detta visar att våra politiker och lobbyister är inget annat än ett gäng människor som gissar och tror. Politik är inte vetenskap, precis som ekonomi. Nu vet att jag man delar ut ekonomipris. Men i mina ögon är det rena dravlet.

Hela börsen med handel av aktier och värdepapper är egentligen bara uppbyggd på förväntningar. När de inte kan håvas in så går det dåligt.

Arbetslösheten ökar nu dramatiskt i Sverige. Svaret från vår regering på detta finns inte. I en lokalblaska läser jag en insändare av en centerpartist. Hon menar att det ska bli fri etableringsrätt för arbetsförmedlingar. En peng ska också knytas an till den arbetslöse, ungefär som en skolpeng.

Detta kommer skapa A-, B- och möjligen ett C-lag på den svenska arbetsmarknaden. De som står längst bort ligger i Fas 3. Ingen av dem kommer i riktiga jobb. Vilket företag som vill tjäna pengar är villiga att ta på sig dessa människor?

Nä, utanförskapet är numera vardag för de som tidigare “bara” var arbetslösa. Sedan regeringen tillträdde har de också satt in dem i olika fack. Fack de inte kommer ur.

Hopplösheten breder ut sig bland sjukskrivna och arbetslösa. Personligen känner jag människor som åter igen blir arbetslösa. De trillade ur redan under 90-talskrisen och får nu åter lämna sina anställningar.

Framöver kommer jag ta itu med ett projekt som förmodligen kan ge lite trygghet åt alla dessa vilsna människor. Det blir ett helt och hållet privat projekt som jag tror på. Jag tjänar inte ett ruttet lingon på att hjälpa människor, men gör det ändå. Lyckas jag med mitt nya projekt kommer jag lämna hela idén till arbetsförmedlingen. Det är den myndighet som ska hjälpa arbetslösa. Inte privata företag.

Jag är beredd att testa saker för att folk som är utsatta ska få en drägligare tillvaro. Varför är inte folk i gemen det? Var är solidariteten idag?

Inga kommentarer: