Twingly statistik

2 oktober 2009

Föreläsning om utanförskap

- Ja, hjärtligt välkomna till Folkets Hus!
- Det ser ut som att alla nu har kommit och jag tänkte påbörja min föreläsning om utanförskap.

- Vilka tror ni man menar, egentligen? frågar jag.
Svagt mummel i lokalen.
- Arbetslösa och sjukskrivna, skriker en man.

- Vem har då sagt att dessa människor är utanför något?
- Vad menas med utanförskap?

- Ni behöver inte ge mig svaret, men nog är det så att regeringen myntade uttrycket och sedan har det klamrat sig fast. Egentligen utan att folk vet vad de pratar om, fortsätter jag.

- Upp med handen för de som vill vara med gänget som kallas utanförskap! Konstigt…vill ingen vara med i det gänget?
Ett svagt fnissande i lokalen.

- Det är allt mycket märkligt att man kan kalla en grupp människor för något så nedlåtande. Bara ordet utanförskap antyder att man inte är med. Man står utanför nåt, samhället, man bidrar inte, bara tär på de allmänna skattemedlen.

- Nästa år tror man att arbetslösheten kan vara uppe i tolv procent, lägg sen till alla de som är sjukskrivna. Hur många personer kan det handla om?

- Kanske 1,5 miljoner!!!

- Det är siffror som svindlar. Vi kan inte fatta det. Och då använder vi oss av ett ord som utanförskap om alla dessa. Hur ska de tänka?

- Vad vill de tillbaka till? Här har folk pissat och skitit i deras mun under flera år. Varför ska de ta sig i kragen och göra allt för komma in i samhället och börja betala tillbaka?

- Ja, varför? Om du blir illa behandlad av någon så kommer du förmodligen inte att be om ursäkt till den personen. Det ska vara tvärtom ju. Blir man illa behandlad får väl för jesu namn de som mobbar krypa till korset och be om ursäkt, ändra på sig helt enkelt. Eller?

Här gör jag ett litet uppehåll, en konstpaus. Dricker lite vatten för att fukta min strupe. Det småtisslas lite i lokalen.

- För att folk ska komma från sitt utanförskap finns ett annat ord som ska hjälpa dem. Drivkraft!

- Med det menas att om man ger de sjuka och arbetslösa så lite i lön att de svälter, tvingar man dem till jobb. Inte fan ska de ligga hemma på sofflocket och tjäna bra med pengar.

- Nä, drivkraften till eget arbete ska sättas främst. Vilka jobb dessa människor ska ta, berättas inte. Det finns nämligen inga jobb! Det är den bistra faktan.

- Så frågan är hur vi ska ska skapa över en miljon arbeten?

- På den frågan kan jag säga att det går. Men det kommer också att kosta pengar. Å andra sidan måste vi också veta att alla dessa människor redan idag har ansenlig administration runt sig och det kostar enorma summor varje vecka.

- Man kan alltså prata om en riktig win-win-situation här. I så fall måste staten och kommunerna sätta dessa människor i arbete. Någon annan lär inte göra det.

- Det skulle sätta fart på landet Sverige. Jag är övertygad om att det går om man bara tar de rätta politiska besluten.

- Just nu saknas allt av vilja för att fixa det. Istället låter vi sakta men säkert människor brytas ned, och kostnaden för detta kommer öka från år till år.

- Nu tar vi kaffe! Eftersom ni är uppdelade i grupper vill jag att ni sätter er med kaffekoppen och diskuterar ämnet. Vänd och vrid på varenda sten ni kan hitta.

- Ställ er frågan: Hur fan vill vi lösa problemet?

- Själv kommer jag vimla runt mellan grupperna och höra ert resonemang. Tack!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Bra sagt.
Som vanligt hög klass på din blogg.

Ture sa...

Klockrent.

Anonym sa...

Bravo.
"ger en etående applåd"

Anonym sa...

"stående", heter det...

Annika sa...

Fantastiskt bra sagt.
Håller med dig.