Hästar

Jag har nån slags märklig inställning till dessa djur.
De är så förbannat imponerande, men jag vågar knappt gå nära en.
Men små flickor hoppar elegant runt med dem som de vore en leksak.
Hur fan gör de?

På min dagliga vandring mötte jag idag ett ekipage.
Så heter det, nämligen.
En tjej, tja, kanske kvinna, satt på hästen.
Ärligt talat hann jag knappt se vem som satt på hästen.
Det är inte likt mig.

Men jag var så upptagen av djuret.

Fin häst, nästan svart i pälsen, nähä, vad heter det då?
Men ni fattar väl, svart var den, tyckte jag.
Glänste trots det var mulet och trist.
Och där satt hon...

Hon förde hästen framåt i stilla mak.
Plötsligt tiotalet metrar framför mig händer det.
Hästen skuttar till!
Jisses, tänkte jag.
Den liksom hoppade i sidled.

- Oj. Oj!
Utbrast jag högt.
Sen vet jag inte vad jag säger. Men det blev nåt i stil med:
- Är den farlig? Du ska inte vara rädd, säger jag, till hästen.
- Nä. Säger kvinnan.
- Först såg den en parkbänk och sen dig.

Där stannar min hjärna.
Hon fortsätter:
- Det är bara en bebis till häst som måste lära sig.

Bebis? En häst som är två meter hög?
- Lycka till, avslutar jag.
Hon rider iväg.

Herregud.
Hon ger sig iväg med hästen.
Jag går vidare.
Så dumt av mig.

Här borde jag ju tagit tillfället i akt att verkligen gå nära en häst.
Lära mig lite om hur de där djuren fungerar.
Jag tror nämligen att hästägare vill bjuda på sån kurser.
Men jag fegade ur.

Så nästa gång jag ser en ryttare till häst, då kommer jag vara nyfiken.
Bara säger det så ni vet!
Jag kommer nån dag närma mig. Jag jobbar på det.
Vill komma över det.

Om jag nu vågar alltså!
Eller så får ni tvinga mig.
Ropa till mig som ni kallar in en hund:
- Hit Karlsson!

Såna enkla instruktioner kan jag förstå.

Upp med staken

Blev lite besviken idag.
Plockade fram staken.

Såg lite grå och dammig ut.
Nästan sliten.

Konstigt, tänkte jag.
Sliten? Knappt använd på ett år ju!
Man jag putsade upp den.
Såg genast bättre ut.

Den lyste och blänkte i lampans sken.
Men det liksom saknades nåt.
Den lyste liksom med sin frånvaro.

Tittade närmare på den.
Jodå, det felade nåt.

Längst upp på toppen var felet.
Här skulle det ju glöda.
Men icke.
Kollade så att det inte var nån smuts.
Petade och rotade runt efter bästa förmåga.

Och kontakt fanns också.

Då ser jag den lille lamp-fan som är kass.
En sån där liten skit som man inte kan handla.
Utan tvingas köpa en ny stake för att få lampor.

Härligt med slit och släng!
Mer sånt.
Det är klimatsmart till tusen.

Idiotförslag

Sälja allsvenskan?
Man tror att det är 1 april.
Men det är det inte.
Det är ett idiotförslag utan dess like att sälja ut allsvenskans namn.

Jakten på snabba pengar är nu så akut att klubbarna kan tänkas göra vad som helst.
Men sälja sig som horor?
Jag betackar mig för detta.

Svensk fotboll har havererat totalt.
Är det inte stålar via tv-rättigheter, så är det nåt annat lurt.
Hålen att stoppa alla pemgarna tycks bli allt större, ju mer pengar som klubbarna har tillgång till.
Jag vet inte om vi i landet lagom ska ens försöka ta upp kampen med de stora ligorna runt oss.

Att bo i Sverige må vara en exotisk utfärd för en som kommer från Europas utkanter, men knappat nåt annat.
Spanien och Italien har bättre klimat.
Det skulle lockat mig i alla fall.
Klart de har ju inte Stureplan....*ironi*

Nä, jag gillar inte alls förslaget sälja ut namnet allsvenskan.
I slutändan vet jag vilka som dyrt får betala.
Vi fotbollstokiga.

Aftonbladet: De vill ta över

Aftonbladet: Värdet 150 miljoner

Mård-hunden Maud

Hallå Maud Olofsson!
Hur är det ställt, egentligen?

Du som gapade likt den värsta maud-hund(uttalas mård-hund) inför valet 2006.
Då ville du vara företagarnas frälsare, just den som de aldrig hade haft, enligt dig själv.
Nu när det är kris i hela världen och Sverige ramlar likt ett korthus, då åberopar du principer.

Förlåt, borde kanske nämna att Maud Olofsson är näringsminister och centerpartiets partiledare.
Maud försvann ganska snabbt efter regeringstillträdet och har sedan uträttat...?
Ja, vaddå?

Hon räddade inga småföretag alls, det blev inte billigare eller enklare för dem.
Summan av lasterna är forsatt konstanta.
Som lök på laxen ska nu också hennes parti inte alls vara vänner av avvecklingen av kärnkraften.
Ja, jisses.
Misstagen haglar.

Bra är att någon föreslår att staten köper upp krisdrabbade Volvo och Saab.
Men det vill inte Maud.
För se principen säger att statens ägande ska minska, enligt regeringen.

Bästa Maud.
Har inte denna höst visat att marknaden är stendöd. Den så kallade fria marknaden med kapitalismen klarar jag inte av krisen.
Varför måste annars alla landets regeringar gå in med stödpengar?
Förklara, så den bondlurk jag är begriper!

Nä, köp upp Volvo och Saab.
Sätt press på dem att ta fram billiga bilar, gärna drivna klimatsmart.
Det vore en bra affär för Sverige.
Eftersom du också haft synpunkter på vilka bilar som tillverkas, så kanske du i så fall kan styra den utvecklingen.

Det som du nu sysslar med Maud Olofsson är ett fiasko!
Att sitta och vänta på att USA ska agera i GM-frågan är förkastligt.

Centerpartiet är snart ett parti på marginalen.
Kärnkraftsfrågan har varit en anledning för kritiska borgerliga att lägga sin röst på dem.
Nu är även det borta.
Vart ska dessa kritiska väljare lägga sina röster?

Aftonbladet om bilar och Maud

Underliga syner

Det är nåt visst med hav och strand tillsammans med sol och värme.
För en tid sedan gick jag på en gigantisk strand, flera mil lång.
Folk vandrade i tusentalls fram och tillbaka.

Och det var någonstans där som jag såg dem, ålakråkorna.
Ja, inte fåglarna då.
Utan nakna människor som for fram och tillbaka.

De ställde sig sedan helt stilla och liksom poserade.
Måste säga att det var helt groteskt.
Människorna var över 60 år och såg allt annat än bra ut.
Men de sträckte på sig och visade sina kön.

De hade också solstolar, men ingen var på dem. Alla stod upp!
Liksom visa att här är jag.
En märklig upplevelse.

Dagen efter är jag inne i staden och flanerar runt.
Massa mystiska ställen ser jag plötsligt.
Gay-barer, ställen för swingers och för de med ringar i penis!
Ja, det är verkligen en underlig tid vi lever i.