Uddlösa lagar

Cykelhjälm ska barn och ungdomar ha på sig upp till det att de fyllt 15 år.
Så säger lagen.
Och hur fungerar den?
Inte alls.
Är du inte 15 så är du inte straffmyndig.

Poliserna är nedlusade med annat och skiter fullständigt om en 13-åring har hjälm eller ej.
Massa skrivjobb och noterande för detta, nä, vi struntar i det, resonerar polisen.
Och det gör de ju riktigt i.
Inte minst med tanke på att det finns betydligt allvarligare brott att brottas med.

Nu kommer kanske en ny meningslös lag som kommer vara verkningslös.
Lärare ska nämligen kunna beslagta mobiltelefoner eller andra störande saker för elever inne i klassrummet.
En idiotisk lag man nu ska försöka klubba fram.

En lärare kan stoppa alla störande moment inne i ett klassrum, redan idag. Utan att det finns speciella lagar för detta.
Eleverna får två val, stäng av skiten, eller stick ut från salen och visa dig inte mer här.

Den elev som väljer inte vara inne i klassrummet får sedan ta igen denna tiden och går miste om värdefull information.
När någon kompis gjort detta och sett hur det fungerar, så passar man sig.

Å andra sidan måste vi också sätta lite tryck på föräldrarna. De har faktiskt ett ansvar för sina barn.

Att stifta lagar, lägga skattepengar på utreda och dissekera en sån här idiotfråga är meningslös.
Den lärare som inte kan se till att det råder lugn och ro i klassrummet, kanske borde leta upp nåt annat jobb.

Det är nämligen lärarens förbannade skyldighet fixa detta.
Konceptet är att barn och ungdomar själva har medinflytande i sin utbildning och att föräldrar samt skolledning, drar åt samma håll.
Då behövs inga uddlösa lagar som aldrig kan åberopas ändå.

Säg nej till lagar likt cykelhjälmlagen!

Förbannade regler

Visst är det väl bra att det finns regler?
Alltså så man vet vad som är rätt och fel.
Tydligt och klart, inget snack.

Så vill alla ha det. Till och med barn vill detta, även om man kan tro annat när de galllskriker eller när tonåringen ber en dra åt nåt ställe.
Problem med regler blir det först när man har så många att man inte vet hur man ska förhålla sig till dem.
Eller när vi bara lutar oss på regler.
Det sunda förnuftet behövs inte längre. Jag gjorde ju bara vad som står i regelboken....

På många arbetsplatser finns skyltar av typen: Din morsa jobbar inte i köket! Inga pappershanddukar i toan! Ät inte här!
Ja, ni som har jobb känner nog igen det.
Man sätter upp så mycket lappar att väggarna är fulla av dem.

Det är då jag inte ser dem längre. Man orkar liksom inte läsa in allt. Jag stänger av.
Man undrar ju varför rena självklarheter måste skrivas ner på papper och sedan hängas upp på väggarna.
Att man ska torka sig lite i rumpan efter att man gjort det "stora", borde kanske också stå på toaväggen?

Det är givetvis bra att man informeras om vad som är tillåtet och inte.
Men vi ska akta oss för att ta bort känslan från folk att de kan klura ut något själva.

I takt med större regelverk måste man uppdatera sig av bara den. Man kan ju faktiskt göra ett fel, utan att veta om det, och utan att det skulle tjäna ett visst syfte.

I veckan hörde jag talas om ett par fotbollsklubbar som samlades för att spela lite boll tillsammans. Det gjorde de. Utomhus eller inomhus kan kvitta. De spelade fotboll.
Efter ett tag ville en spelare byta klubb. Han hade deltagit i denna samling.

Men se det gick inte att bara byta klubb så där. Han hade spelat i en cup!
Sedan var det lite regeltolkningar hit och dit, innan det reddes ut.
I slutändan hade också den klubb som samlat ihop lagen kunnat bötfällas.
De hade glömt meddela fotbollsförbundet att de skulle träffas för att spela fotboll...
Hur det gick för spelaren vet jag inte.

Ja, såna märkligheter kan uppstå,
Och detta i en spontansituation där några bara ville lira lite boll och ha kul.
Plötsligt var det att räkna som tävling med allt vad det innebär.

Man får ju hoppas att det också finns en regel som säger att man kan samla ett par fotbollslag och spela boll utan att det ska vara tävling.
Men det finns det säkert inte...
...för fotboll är ju ingen lek!

Stanna hemma

Först Gudrun sen Per.

Det är så skönt att man numera slipper åka långt bort till andra länder för att uppleva naturens krafter.

Att komma på - nåt

Tre plusgrader i luften. Lite regn och blask.
Men vägtemperaturen är ändå lika många minusgrader, det vill säga -3.

Sånt här fick man aldrig lära sig något om i skolan.
Nu tittar man på en termometer som egentligen visar en temperatur man kan vara utan.

Så nu måste det liksom växa upp en stor marknad för att vi ska köpa nedgrävda termometrar.
Och nej, de finns förmodligen inte ens att köpa på marknaden ens.

Så enkelt kan det vara att komma på en affärsidé.

Följetongen....

Följetongen om sd-snubben fortsätter:
Nu skriver vi ett nytt kapitel i denna människas liv.

Häromdagen grät han ut i tidningen eftersom han nu inte får något politikerarvode som alla andra i fullmäktige.

Och vet ni varför?
Jo, sd-snubben har legat vårt samhälle till last de sista 15 åren och inte gjort sitt.
Han har levt på socialbidrag.
Nu valdes han in till fullmäktige i höstens val och skulle också vara berättigad för arvode.

Men till detta sa alltså kommunen nej.

Och då gnölade sd-snubben:
- Jag är nog den enda politiker som jobbar gratis!

Nu känner han sig förföljd.
Ja, det får man verkligen hoppas.
Jag får då banne mig ingen ro i min kropp förrän denne sd-snubbe betalat tillbaka till vårt samhälle.

Sd-snubben är dyrare än ett helt koppel flyktingar.
Tyvärr finns det väl ingenstans man kan utvisa sd-snubbar till.
Därför är det väl lättare slänga ut flyktingar.

Men i mina ögon vet jag vilka som bäst hade kunnat skeppas ut - någonstans.