Det var bättre förr!
Håll med om det folk o fä.
Livet är en fest.
Ja, musiken var onekligen mycket bättre än dagens snuttande låtar.
Då var det rejäla saker, trummor som dunkade, gitarrer som skrek, orglar som visslade....
Nu är det mesta rena dyngan. Låtarna trillar ur skallen fortare än de nästan fastnat.
Vad som var mycket bättre förr var också de olika projekt som genomfördes.
Exempel: Håll Sverige rent!
Det är dags att sopa av den devisen igen. Numera fylls många dikesrenar av avfall. I och för sig kanske detta hör hemma i den internationalisering av landet lagom Sverige som görs.
Men det är fel. Plocka upp reklamen för ett Håll Sverige rent! nu.
Exempel: Rör inte min kompis!
Det var en lysande sak, måste jag erkänna. Detta utan att göra det till fråga om könskamp eller debatt kring invandrare och svennar av modell, "vi och dom".
Damma av och plocka fram de där märkena och reklam igen.
Exempel: Spola kröken!
Vi skulle dricka allt mindre i landet lagom Sverige. Detta lanserades genom spola kröken. Dåtidens kända idrottsprofiler gjorde reklam för detta.
Idag skulle det kanske kännas konstigt om just idrottsprofiler mässade ut innehållet.
Men sina pudrade näsor och allahanda preparat i kropparna, måste vi ha en bredare slogan.
En slogan som innefattar alla droger och dopingpreparat.
Har vi fler exempel på bra projekt som genomförts?
Säkert! Slänga gärna in fler i kommentarerna.
Ja, just det...
God Jul o Gott Nytt År!
Twingly statistik
23 december 2006
20 december 2006
En helt vanlig dag
Ibland har man dagar då allt liksom bara går...
...käpprätt åt helvete!
Jag hade en sån dag igår.
Allt började med att jag vaknade för sent. Väckarklockan hade liksom helt plötsligt lagt av.
Upp sent som bara den.
Stressad!
Börjar med att slå in stortån i ena sängbenet.
En bra smäll.
Då fastnade också ena byxbenet på mina boxershorts i sängknoppen.
Jag föll som en slagen fura över en dammsugare som låg framme.
Tån blödde av bara den och nageln var helt uppfläkt.
Jodå, där låg man. Kan ju avslöja att jag nu var klarvaken.
Skrek som en stucken gris.
I fallet över dammsugaren passade jag också på att knäcka några revben.
Lika bra, när man liksom ändå håller på att skada sig, liksom.
Efter mycket möda och besvär var jag till slut på väg mot jobbet.
Åker buss och har månadskort.
Eller hade. För nu var det borta. Puts borta.
Det gick inte att hitta helt enkelt.
Fick i all hast kasta mig i bilen. Ingen soppa på den förstås. Ännu mer försenad.
Tankar och snackar i mobilen med jobbet.
- Jo, jag kommer lite senare, har hänt lite.....
Drar iväg till jobbet.
Kommer dit lite haltande och öm i kroppen.
Sitter på ett möte och känner att jag måste kolla in min tå.
Det har blött igenom bandaget, blodet forsar.
Ner till syster och hon får greja lite. Hon vill skicka mig till en doktor.
Men jag ger mig inte. Har jag väl kommit till jobbet så ska jag vara där och jobba.
Idag skulle vi också flytta lite datorer, även sätta upp en del nya.
Då kommer IT-nissen farande.
- Varför svarar du inte då?
- Ehhh???
- Jag har ringt som en dåre. SMS:at och lämnat meddelanden, säger IT-nissen.
Hmmm. Var är mobilen?
Jo, den ligger givetvis kvar på bensinpumpen.
Kanon, alltså.
Kollar med macken.
- Nä, här finns ingen mobil.
Morsning och adjö.
Ringa och spärra kort och mobil.
Sen dags att börja flytta datorer. Jag tar de lättaste prylarna. Tunna fina platta skärmar.
Pang och krasch!
Tramar snett i en trappa och där ligger två nya skärmar i kras.
Så fick man smeknamnet "skärmsläckare" också....
Väl hemma gjorde jag inget annat än drog täcket över skallen.
Min dag på jobbet var klar och den blev ungefär som den brukar.
17 december 2006
Marknadstjatet
Sälj ut för fan!
Konkurrens är bra!
Låt marknadskrafterna klara detta.
De fixar allt bättre utan politikers inblandning.
Känner ni igen snacket?
Nu dags att titta på områden där vi kanske borde låta detta ske.
Kungahuset? Konkurrensen finns inte. Vi måste få in fler aktörer på denna marknad.
Jag kan tänka mig prova vara kung.
Man kan även tänka sig att vi utsätter varje ministerpost för konkurrans.
De som vill lägga en budget får göra det som finansminister. Sedan låter man folket avgöra vilken budget som är bäst.
På detta sättet hade vi kunnat ha mindre ledamöter i en regering också. Det blir billigare för oss skattebetalare.
Avslutningsvis förbannar jag två idiotiska regeringsförslag: att höja skatten på snus så att priset ökar med tio spänn, samt förändringarna i a-kassan.
Tomten kommer så fan heller hem till de som hittat på förslagen.
Och kommer han hem, då är det förmodligen en förbannad självmordsbombande tomte.
Konkurrens är bra!
Låt marknadskrafterna klara detta.
De fixar allt bättre utan politikers inblandning.
Känner ni igen snacket?
Nu dags att titta på områden där vi kanske borde låta detta ske.
Kungahuset? Konkurrensen finns inte. Vi måste få in fler aktörer på denna marknad.
Jag kan tänka mig prova vara kung.
Man kan även tänka sig att vi utsätter varje ministerpost för konkurrans.
De som vill lägga en budget får göra det som finansminister. Sedan låter man folket avgöra vilken budget som är bäst.
På detta sättet hade vi kunnat ha mindre ledamöter i en regering också. Det blir billigare för oss skattebetalare.
Avslutningsvis förbannar jag två idiotiska regeringsförslag: att höja skatten på snus så att priset ökar med tio spänn, samt förändringarna i a-kassan.
Tomten kommer så fan heller hem till de som hittat på förslagen.
Och kommer han hem, då är det förmodligen en förbannad självmordsbombande tomte.
13 december 2006
In i ägget
På allas läppar just nu fågelsång.
Förlåt Fuglesang.
Ni vet han i rymden.
Uppe i det blå.
Tittar ner på oss.
Till och med SVT visar numera direkt från detta.
Häromdagen var det rymdpromenad med svensken.
Hade han gjort samma sak på jorden skulle det inte varit en promenad.
En "promenad" i rymden är allt annat än att trampa på med fötterna.
Här klängde de med armar efter stag och tog sig fram ungefär som våra
nära kusiner, aporna.
Det är sånt man tänker på mitt i allt detta.
Ingen tycks ifrågasätta vad det hela kostar heller.
Jag tror att för den summa man skickar upp en rymdfärja skulle vi kunnat
se till att alla människor på jorden har rent vatten.
Det är en svindlande tanke. Och farlig!
Farlig därför att det är inte bra om alla överlever på jorden.
De som bor i eländiga sophål, får skylla sig själva.
Vi som bor bra och ombonat är lyckligt lottade.
Där uppe i det blå undrar man ju över vad de tänker. De som arbetar på rymdstationen
med viktiga saker och ting.
Man gör massa tester och kollar hur saker och ting fungerar i tyngdlöshet.
Är det viktigt veta?
Tja, möjligen ur en aspekt. Men den kontrolleras inte. Inte vad jag vet.
Om jag ska upp i det blå vill jag sätta på en kvinnlig austronat och sedan se
om mina spermier fixar att hitta ägget.
Det borde vara ett viktigt experiment.
För om det inte går...
Ja, då kan man lägga ner hela skiten ju.
Tydligen är man så fixerad på vår rymd att det också ska byggas baser på månen.
Vi ska erövra och ha reträttplatser när det fruktansvärda miljöhotet gjort det omöjligt bo
kvar på jorden?
Eller att nån bombat sönder och samma oss totalt.
Tänk då om spermierna inte fixar att kasta sig in i ägget? Katastrof.
Visst man kan göra det i ett labb. Visst.
Men hur kul är det på en skala?
Det är ju själva tillverkningsprocessen som ger lyckoruset.
Förlåt Fuglesang.
Ni vet han i rymden.
Uppe i det blå.
Tittar ner på oss.
Till och med SVT visar numera direkt från detta.
Häromdagen var det rymdpromenad med svensken.
Hade han gjort samma sak på jorden skulle det inte varit en promenad.
En "promenad" i rymden är allt annat än att trampa på med fötterna.
Här klängde de med armar efter stag och tog sig fram ungefär som våra
nära kusiner, aporna.
Det är sånt man tänker på mitt i allt detta.
Ingen tycks ifrågasätta vad det hela kostar heller.
Jag tror att för den summa man skickar upp en rymdfärja skulle vi kunnat
se till att alla människor på jorden har rent vatten.
Det är en svindlande tanke. Och farlig!
Farlig därför att det är inte bra om alla överlever på jorden.
De som bor i eländiga sophål, får skylla sig själva.
Vi som bor bra och ombonat är lyckligt lottade.
Där uppe i det blå undrar man ju över vad de tänker. De som arbetar på rymdstationen
med viktiga saker och ting.
Man gör massa tester och kollar hur saker och ting fungerar i tyngdlöshet.
Är det viktigt veta?
Tja, möjligen ur en aspekt. Men den kontrolleras inte. Inte vad jag vet.
Om jag ska upp i det blå vill jag sätta på en kvinnlig austronat och sedan se
om mina spermier fixar att hitta ägget.
Det borde vara ett viktigt experiment.
För om det inte går...
Ja, då kan man lägga ner hela skiten ju.
Tydligen är man så fixerad på vår rymd att det också ska byggas baser på månen.
Vi ska erövra och ha reträttplatser när det fruktansvärda miljöhotet gjort det omöjligt bo
kvar på jorden?
Eller att nån bombat sönder och samma oss totalt.
Tänk då om spermierna inte fixar att kasta sig in i ägget? Katastrof.
Visst man kan göra det i ett labb. Visst.
Men hur kul är det på en skala?
Det är ju själva tillverkningsprocessen som ger lyckoruset.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)