Mötet

Var ute och vandrade genom min lilla by idag.
Allt var sig likt.
Fullt med skräp, några förbannade ungar som smällde smällare, halt och allmänt råkallt.
Precis som det brukar vara, med andra ord.

Efter att ha kanat runt på isiga trottoarer genom byn fick jag till slut nog. Jag ville hem och ha kaffe.
Ingen människa har ju råd gå ut och fika längre.

Det är då jag ser kvinnan. Hmm...eller gumman, kanske. Hon är gammal. Säkert 80.
Har en stor päls på sig som gnistrar.
Vi går på kollisionskurs.

Sen blir det en dans som förmodligen skulle fått vilken dansskola som helst att vilja be oss framträda.
Jag tar ett steg åt höger, hon också, två till vänster från mig, hon också.
Så håller vi på, tre-fyra gånger.

Hon tittar upp, slår ut med armarna metern framför mig och skrattar åt vår lustiga dans för att inte kollidera.
- Det var nog meningen att vi skulle kramas, säger jag, och håller upp armarna.

Vad jag fick det ifrån vet jag inte. Men tänker. Vad tänker hon?
Ska jag sno henner pengar eller nåt annat?

Hon plirar tillbaka med sina små ögon.
- Det har du alldeles rätt i, säger hon.
Sen kramas vi.

Säger gott nytt år och går på var sitt håll.

Så Gott Nytt År på Er alla från mig!