Flytta in hos mig!

Av rent ekonomiska själ tänker jag nu fixa en tant i hemmet.
Vi ska bo tillsammans.
Dela på hyran.

Det är så dyrt bo själv att man tvingas göra på detta sättet.
Egentligen vill jag inte, jag trivs med min lite bohemiska livsstil, själv.

Men när man tvingas lägga över 30 procent av sin disponibla inkomst i hyra!
Då ska ni veta att jag hyr en lägenhet som inte är så stor, knappa 60 kvadrat.

Om jag däremot skuldsätter mig på kanske 600.000 kronor, köper ett litet hus.
Ja, då blir det ett billigare boende än det jag har idag!
Hänger ni med?

Sjukt, helrubbat, är vad det är.
Och detta är det banne mig ingen politiker eller journalist som tar tag i.

Min lägenhet är verkligen en kvarleva sedan miljonbyggandets program.
Huset stod klart 1961.
Sedan dess har inte mycket gjorts.

I köket har jag ett jordat uttag!
ETT! Fattar ni?
Där finns en spis som sattes in 1980.
Målarfärgen i fönstren är borta.
Köksfläkt saknas.

Ja, kort sagt ett levande museum.
Så är det att bosätta sig hos allmännyttan.
Men av ideologiska själ ska jag banne mig bo kvar.

Nu är det ingen risk att vi som bor i husen kommer göra om dem till bostadsrätter.
Det går nämligen inte.
I så illa skick de är i, skulle det kostat en förmögenhet rusta upp dem till en någorlunda vettig standard.

Misstänker att det är medvetet gjort just för att de boende inte ska skapa bostadsrätter...

FOTNOT: Tanter som gör anspråk på av ekonomiska själ, flytta ihop med mig.
Fyll i formuläret!