Jag vill inte välja

När staten levererar så är jag mycket nöjd. Idag är jag nöjd efter en besiktning av bilen. Givetvis utförd på den statliga bilbesiktningen.

När jag är på statens bilprovning blir jag anvisad att ta nåt att dricka, om jag vill. Här finns varmt och kallt att välja på. Även stolar att slå sig ner på.
- Kundfokus, säger teamledaren.

Kundfokuset är inte bara att bjuda på kaffe när jag kommer. Utan också att man slipper välja. På de privata bilbesiktningarna finns oftast flera olika besiktningspaket att välja. Det ena dyrare än det andra.

Jag vill slippa välja! Ge mig nåt som fungerar bara. Så vill jag ha det i mitt samhälle. Oavsett vilken omsorg eller service jag ska ha. Det ska fungera, punkt slut. Statens spillra av besiktningsstationer som finns kvar borde väl snart K-märkas.
Den jag besökte slog upp portarna samma år som bilprovningen startade i landet, 1965.

Allt väljande gör att man blir stressad. Elavtal, telefonavtal, avtal på lån, välja pensionsfonder etc.

Slutligen vill jag påminna om gårdagens lysande dokumentär på SVT, American Winter. Klicka in dig och se. Ta fram näsduken, innan. Många tårar blir det…

SVT: Dox: American Winter

Kluven tunga

Jag litar inte på vår statsminister i detta landet.

När han idag säger att sänka skatter inte längre är målet…ja, då måste vi vara på vår vakt.
Fredrik Reinfeldt har en delad tunga likt en orm. Han lovade ta hand om utanförskap och arbetslöshet.

Han berättade inte att just dessa grupper skulle bli än flera, dvs större grupper. Nä, jag räknar iskallt med att vår statsminister inte förändrat sin personlighet.

Han är den han är och vi ska verkligen tänka precis tvärtom när han talar.

Registrering för att gå på mässa

Företagsmässor duggar tätt i mitt närområde. För någon helg sedan var det min hemmakommun som hade mässa.

Idag var det dags för grannkommunen. Mitt besök slutade redan i entrén. Det var inte pga av för mycket folk eller nåt sånt. Nä, de ville att man skulle skriva papper och registrera sig!

Jag vägrade, förstås. I tider med register om än det ena och det andra så skulle jag alltså frivilligt lämna personuppgifter på ett papper som sedan givetvis skulle användas i ett syfte.

Nu bryr jag mig inte ens om syftet. Utan det är själva principen jag är ute efter.
- Är du här som privatperson? frågade en kille i entrén.
- Joo, drog jag på det.
- Då registrerar du dig där borta, där ligger papper, fortsatte han.
- Jag kommer från en tidning och ska bara ha nån bild, pladdrade jag vidare.
- Registrera dig då där borta. Då får du nåt att skriva om, fortsatte killen.

- Det har du helt rätt i, sa jag. För aldrig att jag registrerar mig. Jag går hellre hem, menade jag och vände ut.

Kan avslöja att den företagsmässa som gick av stapeln i min hemkommun krävde inga krusiduller alls. Man klev in genom porten och kände sig välkommen. Min grannkommun är tydligen inte speciellt mån om bemötandet av folk.

Nytt ord att lära: nyarbetslösa

 

 

Ajdå. Jag firade för tidigt.
Nedanstående text berör bara ett par tusen arbetslösa. Drygt 39 000 ska tydligen fortfarande förpassas runt som vilsna kaniner.
Lägg ner hela coachningsgrejen, säger jag.

Det behövs för några, absolut. Men då ska Arbetsförmedlingen sköta det. Inga privata företag.

Arbetsförmedlingen lägger ner jobbcoacherna.

Grattis till alla arbetslösa som slipper denna behandlingen framöver.  Detta sagt av en, plus ytterligare en kollega, som var med och tog fram ett koncept som kallades “personlig coach”. En kommun jag arbetade på då var först i landet med konceptet.
Jag vet alltså vad jag talar om och det var aldrig vår mening att det skulle spåra ut på detta viset.

Nu får vi förvänta oss att coachningsföretagen står i kö i media. De ska nu gråta ut och tala om hur duktiga de varit, hur många som fått hjälp, hur många de nu tvingas göra arbetslösa etc.

Vi får inte veta hur mycket de kostat skattebetalarna eller hur mycket de tjänat under alla år.

 

PS: Ett nytt ord får vi lära oss också: nyarbetslösa….

 

Sveriges Radio: Jobbcoacherna lämnar Arbetsförmedlingen

di.se: slut på jobbcoacherna

AF: Jobbcoacherna för nyarbetslösa försvinner

Relationen till Aftonbladet

Vi har en relation ihop, jag och Virtanen. Ibland hänger han med i sängen innan jag ska sova. Jag gillar honom. Verkligen bra, måste jag erkänna. Vi tänker så lika ibland att det är kusligt.

Det är när jag läser Virtanen i dagens Aftonbladet som jag osökt kommer tänka på Lasse Anrell. Detta troll som förgyllde sportsidorna är ju sedan länge borta.

Oj, så jag saknar dig Lasse!

På sportsidorna glänser Erik Niva med det ena reportaget längre än det andra. Han är ruggigt bra. Fast ibland tycker jag man kunde korta ner lite och kanske dela upp på fler tidningar.

På nyhetssidorna har Aftonbladet i övrigt mycket mer att göra. Där saknar jag ett par vassa skribenter som tar regeringen i örat ordentligt.

Idag räddade Niva och Virtanen Aftonbladet.

 

Aftonbladet: Ledare; Fredrik Virtanen: Jag är inte så billig som du verkar tro, Reinfeldt