Det kostar att ligga på topp

Sverige kokar av en synnerligen bra ekonomi.

Det är givetvis sittande regering som bäddat för det. Det var ju inte alls förra regeringen som bäddade för detta.

Vi som kommer ihåg vet hur det ligger till och kan givetvis inte alls ge regeringen samma axelklappar som många nu gör.
Det var ju bland annat sossarna som fick budgetsanera å det grövsta efter att borgarpacket gjort slut på alla pengar.

Sånt kommer till och med moderater ihåg. Därför ska inte samma misstag göras nu. Men istället håller de på pengarna så att det aldrig lyfter Sverige.

Arbetslösheten är fortfarande hög och nya arbeten kommer inte. Var jobben ska komma ifrån kan ingen svara på.
Just nu är jobben på tok för få.

Betalat ett högt pris för denna finna ekonomi som Sverige nu stoltserar med har arbetslösa och sjukskrivna, och möjligen pensionärerna.

Inga andra grupper har betalat ett högre pris än dessa.
På ren svenska är det för djävligt och inget att slå sig för brösten om.
Vi borde skämmas!

Slutligen konstaterar jag att en forskarrapport från IFAU(Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) menar att den svenska arbetsmarknadspolitiken är bra.
Alltså den som nuvarande regering genomför.

Man kan också säga att IFAU är direkt underställd Arbetsmarknadsdepartementet. Vilket den är.
Detta innebär att man ska läsa forskningsrapporten mycket kritiskt.

Klart som korvspad att en sådan utredning knappast kommer såga av den gren som föder dem.
Just när det gäller rapporter, forskningar, tankesmedjor och annat måste vi vara kritiska till det vi läser och hör.

Själv kan jag hitta andra forskare som helt och hållet går på tvärs mot vad IFAU kommit fram till.

Aftonbladet: Kolla – nu har Sverige bästa ekonomin i EU

E24: Pär Boman: Det värsta kan ligga framför oss

DN: Svensk jobbpolitik får godkänt

Djävla advent

Satte upp en adventsstjärna i veckan.
Sånt kan ju bara inte vara svårt.

Förra året köpte jag en fin stjärna. Den ska stå i ett fönster och sedan sätter man liksom en papphuva över. Praktiskt eftersom man sedan kan byta skärm och ha den som vanlig lampa resten av året.

Första gången var det ett styvt arbete med monteringen. I år visste jag ju hur den fungerade, så den skulle vara uppe på ett par minuter.

Trodde jag.
Efter nästan två timmar är jag klar.
För att inte säga helt slut.

Pappskärmen visade sig vara omöjlig att få på plats. Några små magneter ska hålla den på plats. Och så djävla snålt tilltaget med magneter att de inte ens kan hålla i en bit papper.

Jag testade att tejpa. Men nä, så fan heller.
Wrap! Så var fanskapet vikt tillbaka som en inslagen solfjäder.

En bit snöre måste ju fungera. Jodå, det gick så bra att jag sen fick sitta en halvtimme och tejpa och laga skärmeländet.
Med mängder av tejp lite överallt var jag nu nära att öppna fönstret och hiva ut stjärndjävel med fot.

- Lugna dig lite Karlsson, sa jag då.
Satte igång lite starkt kaffe istället.
Under fikat kom jag på en smått lysande idé om att få ihop skiten.

 

Ståltråd!

Ståltråden är det mest underskattade som finns efter lim och tejp.
- Ha-ha, nu djävlar har jag överlistat dig din fan, röt jag, och liksom såg att jag skulle vinna striden mot stjärnan.

Segerviss gick jag till anfall. En bit ståltråd där, sedan en bit där….
Efter fem minuter börjar pappskärmen likna en stjärna. Men den tycktes numera inte vara vit som när jag köpte den.

- Va fan? sa jag faktiskt.
I min iver att överlista demonen till stjärna hade jag tydligen missat nåt.
Fläckar på min fina skärm.

Från frukosten hade tydligen lite äggula lagt sig på bordet. Och nu satt det fint på den vita skärmen.
Men värre var all ketchup.

- Ketchup? Jag som knappt använder det. Vad är detta? tänkte jag nu som en deckare.
Det var blod det.
Över hela skärmen.
- Satans, helvetes, djävlar, anfäkta och anamma. Stjärnsatan kommen direkt från helvetet. Varför ska du drabba mig? vrålade jag.

Ståltrådens vassa ändar hade effektivt gjort två fina hål i mina fingrar, samt en rejäl rispning inne i handen.
Följden blev blod på vit skärm.

Kanonsnyggt, faktiskt.
Jag tänkte först låta blodet sitta kvar som ett minne över den förbannelse som jag alltid drabbas av.
Men sansade mig och tyckte att det såg allt lite makabert ut.

Så vatten och lite diskmedel skulle göra susen.
Jodå, så pass bra att pappskärmen var på väg att totalt lösas upp.

Torkade lite försiktigare nu. La den på tork och fixade mina händer. Ett sår ville inte sluta blöda.
Efter torken var det åter dags för tejp på skärm.
Den hade blivit lite sladdrig och behövde stadga.

Hela min kropp var nu också sladdrig. Jag småskakade av ilska när jag till slut fick ihop skiten.
Och nu lyser den ska ni veta.

Funderar på om den inte ska lysa dygnet runt med tanke på det arbete som ligger bakom.

Mekanikern

Någon större praktiker har jag aldrig varit och kommer aldrig vara. Och speciellt inte när det gäller bilar.
Det jag gör med dem är så lite som möjligt.

Härom veckan var det dock dags att lägga på vinterdäck åt min far. Fram med allehanda verktyg och så till verket.

Första och andra däcket gick finfint.
Men på det tredje skulle det skita sig.

Den luftdrivna mutterdragaren drog en bult i fel gänga!
- Det har då aldrig hänt tidigare, sa min far.
Och det var ju tröstande…

Nu har han en hel verkstad med grejer som tur väl är. Gängtapp och gängfil och allt vad det hette.
Verktyg som inte varit framme på 20-talet år.

De hade inte behövts eftersom han är en skicklig mekaniker och aldrig drar en bult fel.
Nu fick vi lyckligtvis prova de gamla verktygen igen.

Efter mycket möda och besvär fick vi ihop det. Eller rättare sagt min far.
Jag imponeras över hur hantverksskickliga människor kan lösa smått oöverstigliga problem. Själv hade jag nog aldrig löst det hela.

Som sagt var: Nån mekaniker blir jag aldrig. Kommer inte heller hävda att jag är det.

Löneförhöjningen

Jag, herr Penis, begär löneförhöjning av följande skäl:
* Jag utför kroppsarbete.
* Jag arbetar på stora djup.
* Jag störtar - med huvudet först - in i mitt arbete.
* Jag har aldrig ledigt på helger.
* Jag arbetar i en fuktig omgivning.
* Jag får inte betalt för övertid.
* Min arbetsplats är mörk och har dålig ventilation.
* Jag arbetar i höga temperaturer.
* Mitt arbete utsätter mig för höga smittorisker.
* * * * * * *

Svar:
Käre herr Penis!
Efter noggrant övervägande av er begäran har styrelsen kommit till slutsatsen att avslå densamma av följande grunder:
* Ni arbetar inte 8 timmar i sträck.
* Ni somnar redan efter kortvarigt arbete.
* Ni följer inte alltid ledningens anvisningar.
* Ni arbetar inte alltid på -av ledningen - anvisad plats, utan uppehåller er oftast på andra platser.
* Ni tar inget eget initiativ, utan måste sättas under press och bli vänligt behandlad innan ni börjar arbeta.
* Er arbetsplats är tämligen smutsig när ni lämnar den.
* Ni följer inte alltid säkerhetsföreskrifterna, t ex användandet av skyddskläder.
* Ni går i pension långt före 65.
* Ni tar aldrig några dubbelskift.
* Ni lämnar ibland er anvisade plats utan att ha slutfört ert arbete.
* Och som om det inte vore nog: Vi har ständigt sett er lämna arbetsplatsen bärandes två säckar med misstänkt utseende

Hoppsan!

- Kan ni vänligen tala om hur gammal ni är? frågade försvarsadvokaten.
- Jag är 86 år gammal, sa den lilla tanten.

- Berätta nu, med egna ord, vad som hände kvällen den 1 april 2010.
- Ja, jag satt ju där på verandan, sa tanten, när min unge granne kom och satte sig bredvid mig. Han berättade att han tyckte om äldre kvinnor och att jag var väldigt sexig. Han började smeka mig på låren.

- Hindrade ni honom? frågade förvarsadvokaten.
- Nej det gjorde jag inte, sa den lilla tanten.
- Varför inte?
- Det kändes så skönt. Ingen har gjort så med mig sedan min Albert dog för 30 år sedan.

- Och sedan?
- Han började smeka mina bröst.
- Hindrade ni honom?
- Nej det gjorde jag inte.
- Varför inte?
- Hans smekningar gjorde mig alldeles varm i hela kroppen, jag har inte mått så bra på åratal.

- Vad hände sedan? frågade försvarsadvokaten.
- Jag kände mig så upphetsad att jag bara la mig ner och sa:
- Ta mig unge man, ta mig!
- Nå, tog han er?
- I helvete heller! Han skrek bara: "April, April!!" Och det var då jag sköt den jäveln.