Ett råd om kaffe

Jag gillar kaffe. Det är gott och jag ser inga nackdelar med kaffe.

Däremot gillar jag inte hur man lurar oss konsumenter med mindre förpackningar och ändå samma pris. 500 gram kaffe har blivit 450 gram i många sorter.

Förr kunde man köpa kaffe som låg på 250 gram. Det var faktiskt riktigt bra. Då hade man alltid extra fräscht och nytt kaffe hemma. Jag tycker nämligen att de sista skoporna jag slevar upp ur en större förpackning har tappt stinget totalt.

Kaffet blir bittert och har inte “det där” som det hade när jag nyss öppnat förpackningen. Detta har varit ett problem för mig. Som jag funderat att hitta en lösning på.

Sedan kom jag underfund med att kaffe ska stå i kylskåpet efter att man öppnat det. Hur många visste det?
Jag visste det inte.
Sen gjorde jag som man inte ska göra.

Jag köpte en burk och hällde hela rasket kaffe i den. Sen in i kylen.
Varje gång jag brygger kaffe så är det som att öppna ett nytt paket kaffe. Fräscht och med all den härliga arom och smak kvar.

Så putta in kaffet i kylen bara. Ett av mina bästa tips för oss kaffeälskare.

Mediciner del IV

I ett års tid har jag sett det totala haveriet. Sedan avregleringen finns knappt några mediciner alls på våra apotek. Man tvingas beställa, vilket kan innebära att man måste vänta kanske två-tre dagar.

Detta håller givetvis inte och är nu ett så stort problem att de som jobbar inom vården är desperata.
- Inte ens vanlig astmamedicin brukar finnas i lager på apoteken. För den patient som är helt utan medicin får det förödande konsekvenser. Apoteken har inget i lager alls som innan, nu ska de ju vara vinstdrivande, säger en hemsjukvårdare till mig.

Alla som arbetar inom vården ser problemet. Alla som har anhöriga som drabbats eller man själv råkat ut för problem, känner till problematiken.

Men tydligen inte våra politiker!

När ska vi vanliga hyggliga medborgare inse att vi sjunker som ett vrak. Vi är snart sämst i hela Europa på alla punkter, Ja, utom en då.
Att vi har goda statsfinanser….

Avregleringen av apoteken måste rivas upp!

Mediciner del III

Idag skulle jag göra en ny beställning av injektionslösning. Den lösning som jag snart ringt halva landet runt för att få tag i.

Stapplade in på mitt apotek och beställde. Bakom disken sa kvinnan att det kommer först om två dagar. Jag vet, men bättre än inget, förklarade jag.

- Jag kan ringa och luska lite. Kanske jag kan fixa så den finns redan imorgon, jag förstår ju att det är bråttom. Sätt dig ner och vänta lite bara, sa kvinnan.
- Tack, sa jag.

Lite senare visar det sig att inte ens leverantören har den hemma i lager. Injektionslösningen har funnit i två år och har visat mycket fina resultat. Varför den nu inte finns i lager visste ingen.

Möjligen ska den ut ur sortimentet. Jag vet inte.

Men jag vet så pass mycket att om det inte finns mediciner ens i ett lager hos en leverantör…Ja, då är det bane mig illa ställt med landet Sverige.

Här behövs mycket större kontroll och spridande av information. Patienter, läkare och apotekspersonal, vårdpersonal, alla, måste kräva att det finns en samlande myndighet som tar tag i dessa frågor.

Beror allt elände på avregleringen av apoteken?
Jag är rädd för det. 
Så det är bara till att återställa rubbet.

Vinstintressena på apoteken kommer leda till patienters död.

Mediciner del II

Jaha, idag fick jag den injektionslösning som en anhörig skulle ha. Viktig, bara 48 timmar efter att den skrevs ut.

En liten ynka förpackning med några dyrbara droppar i. Nu trodde jag allt var löst. Men se det var det inte. Enligt receptet skulle den anhörige ha två förpackningar.

Därför att efter den första injektionen skulle man vänta i 24 timmar och sedan ge den andra injektionen. Nu går det inte att sätta in nummer två. Injektionslösningen finns inte på minst en radie av tio mil. Så illa är det!

- Det är ett oerhört ovanligt preparat och därför har vi inte det hemma, var svaret på apoteket.

I mina öron håller det inte. Om en läkare skriver ut preparat så ska man inte behöva åka eller ringa halva landet runt för att få tag i de mediciner som ordinerats ut.

En lagändring måste till.

Motdraget

Jag är riktigt förbannad på Postkodlotteriet. De bombarderar mig med post som jag inte vill ha. Senast fick jag ett papperskort och nåt annat skräp.

Man skulle skicka in och göra nåt. Jag klippte sönder allt och la i brevet till Postkodlotteriet. Jag uppmanar alla att göra detsamma. Någon gång måste de kanske förstå…