Språkpolisen rycker ut

Det är dags att göra nåt åt vårt svåra språk.

"varar värd ditt sparar och avbildar för fritt på stället! Gå framåt och upload några sparar dig önskar upp till 100 som MB storleksanpassar in. Når du har uploading en spara, ska du får kodifierar som du kan använda för att anknyta till ditt sparar från fora, blogs eller någon plats som, du gillar."

Ovanstående hittade jag idag.
Jag redigerade bort det riktiga namnet ock skrev in ordet "stället".
Men det är det enda jag ändrat på.

Resten är bara en intressant läsupplevelse.
Björn Ranelid släng dig i väggen!
Detta är internet-poesi, när den är som bäst.

På G

Jaha, det är måmnga år sen nu detta.
Men vi dansade och hade trevligt.
Fulla som ägg båda två.
Man och kvinna.

Tja, så hände det sig som så att vi hamnade i henns lägenhet.
Nära och bra från haket vi hittade varandra på.
Och det ena ledde till det andra, som det kan göra.

Och vips låg vi säng.
(Vips och vips vet jag inte, tidsrymden är här lite diffus.)
Låg och låg, förresten.
Hon satt på sängkanten och jag kröp fram till henne.

Väl framme vid sängkanten hittade jag troskanten.
Sen fladdrade jag runt där lite med mitt munläder.
Men ska göra saker man är bra på, har jag lärt. Och detta är en konst jag behärskar.

SEn efter en stund var det fortsätttning i säng. Avancerad petting kan man kalla det.
Och när jag som bäst lapar i mig säger hon nåt.
- Jag vill........ohörbart.
- Va?
- Jag vill........ohörbart.

Proceduren håller på flera gånger. Jag hör inte vad hon säger, fattar inte vad hon menar.
Vad jag tänker och tycker i det läget vet jag inte, men vet att massa saker och tankar far runt. Jag försöker liksom gissa.
Men nä, vad menar hon?

Plockar ut fingrarna och smakar av, i brist på annat.
- Vad gör du? säger hon.
- Smakar av dig bara, säger jag.
- Jag vill........ohörbart. Säger hon.

Nu igen...
Va, fan...
...tänker jag.

Jag får inget svar på frågan under denna kväll eller följande månader heller. Varje gång är det samma visa nämligen.

Träffar efter flera år en kompis som var tillsmmans med kvinnan.
- Hade ni inte barn tillsammans? frågar jag.
- Omöjligt. På det stället hon ville man skulle vara, blir banne mig inga barn gjorda.

Men..jisses då!

Ja, tongångarna i centern är som de är.
Och folk undrar varför de tappar väljare?

Inte all konstigt. Nu tvingas Jonas Pettersson försvara sig på Aftonbladet debatt.
Detta sedan han filmat och kommenterat byggarbetare.

Jonas är riksdagskandidat, ska sägas.
Med den syn han torgför, och på vilket sätt han gör det, så ökar inte centern i trovärde.
Tvärtom!

Att skapa debatt är bra. Men rena befängdheter och nonsens där man pekar ut en hel yrkesgrupp, är en annan sak.

Intressant nog skriver Jonas i sin insändare att det byggs på tok för lite lägenheter.
Sedan att det går åt otroligt mycket energi att värma upp de gamla husen.

Varför då inte inför ROT-avdrag för allmännyttan?
Det om något vore ett centerkrav som många skulle kunna skriva under på.

Allmännyttan kan också bygga flera lägenheter.
Men man måste ge dem samma möjligheter som för alla andra fastighetsägare.

Egentligen är väl detta att missgynna en part?
Frågan är om det egentligen är riktigt rätt. (Vad sägs inom ramen för EU i denna frågan?)

Den debatten borde han tagit, istället.

PS: Du får tipset helt gratis, Jonas. Skulle du sen behöva lite medieträning, så tar jag betalt. Men bara lite.

Aftonbladet: Byggarbetarna borde hylla Youtubeklippet

Trångt värre

alltså man undrar ju ibland, hur ska det vara.
- Det är ingen enkel fråga du ställer.
- Men hålet ska vara litet. Ju trängre det är, desto bättre.
- Oftast är det bra om de får jobba sig in. De vill komma in och känna trygghet, liksom.

Säger han. Och vi andra nickar och vet, att så är det ju.
Inget konstigt. Vi pratar om ingångshålets storlek.
En del behöver större men många behöver mindre.

Det är mitt i denna diskussion mellan oss män jag ser kvinnan framför mig. Hon tittar på mig och plirar med ögonen.
- Jaha, det låter intressant. Så du gillar trånga hål, eller? sluddrar hon fram och luktar öl.

- Jo, de är bra, serru! Svarar jag och luktar öl.
- Mmmm. Är kvinnans svar.
- Men det måste fyllas med nåt då, säger den ölluktande kvinnan.
- Ehh...ehrm...rodnad...jag säger inget.
- Men du, säger den ölluktande kvinnan, kom igen.

- Alltså, vi pratar fågelholkar, säger jag.

Den ölluktande kvinnan svassar vidare mellan borden.
Där gick man miste om nåt, tänker jag sen.

Soli...nåt

Solidaritet!

Ja, det finns ett ord som heter så.
Är det nån som hört det inför årets valrörelse?

När regeringen pratar om att den rödgröna(fan blir det inte blått när man blandar det?) alliansen, vill höja skatten för sjuksköterskor, metallare osv...
Var finns mothugget?

Jag saknar det. Om nu en vanlig arbetare(vem är det?) fått i runda slängar 2.000 kronor mer i lönekuvertet varje månad, så må väl det vara bra. Men på vems bekostnad, samt hur mycket avgifter har höjts?

En fråga är: hur ser det samlade skattetrycket egentligen ut? Ökat eller minskat? Vad hände med de där 2.000 kronorna?

Å andra sidan, den viktigaste frågan: Jag tror att den som har jobb, inte är arbetslös eller sjukskriven, med lätthet kan betala en hundring eller fem extra i skatt.
Därför att de vet att nästa gång kanske de själva sitta som arbetslös eller sjukskriven.

Nä, solidaritet är det gamla ordet som måste dammas av!