När jag träffade Gösta

Man ska vara försiktig, ibland.
Utmanade en rejäl tjur i veckan.

Gick in på en äng med tjur och kor.
Jag vet hur tjurar tänker och vad de kan tänkas göra.
Därför att tjurar tror att jag ska ta deras kossor.

Ja, det låter sjukt, men så är det ju en tjur som försöker tänka då...
Tjuren har ett harem och kan känna sig utmanad.

Tänkte inte alls så, när jag strosar fram på ängen och tror jag ska hitta svamp.
Ser bara koskit, faktiskt!

Korna står ett par hundra meter framför mig, tittar nyfiket.
De liksom klumpar ihop sig lite.

Jag går där och tittar ner i marken.
Tittar upp och säger: Hallå kossorna! Vad ni är fina idag då!

Det är väl det som tjuradjäveln både hör och uppfattar....
Undrar vad den fan tänker.

Plötsligt står jag faktiskt ganska nära tjuren.
Lååååååångt bort till säker mark, minst 300 meter kanske 400.
Shit...eller koskit, tänker jag.

Tjuren ser inte glad ut.
Kossorna blinkar lite förföriskt mot mig med sina ögonlockar, som kossor gör, liksom.
Nej, titta inte på mig, förbannade kossor, tänker jag.
Spana in tjuren istället.

Men, nejdå, kossorna följer mig med blicken. Blinkar till då och då.
Tjuren kollar lite på sitt harem och sedan mot mig.

Han är då fan inte nöjd just nu!
Vi står på kanske fem meters avstånd. Tjuren är stooor...jag är liten, men ändå 100 pannor tung.
Vad gör man?

Titta inte ett djur i ögonen heter det. Då blir de utmanade.
Ja, ja, lätt säga med ett ton tjur framför sig. Den besten vill man fan ha koll på.
Så jag tittar ner lite i marken, stegar åt sidan för att passera.
Så ska man nämligen göra, heter det.

Men tjuren bara fånstirrar på mig. Jag är nog inte poppis i hagen.

Då hör jag ett himla slamrande långt framför mig.
En traktor med släp dånar fram.
Stödfodring på gång.
Hela skocken kor med tjur sätter fart mot traktorn.

Jag följer efter.
Korna och tjuren sliter i höbalarna och stoppar i sig.
Bonden går runt och klappar sina kor.

Sen kommer då jag och knappt vågar passera.
Är tjuren farlig, eller rent av korna? undrar jag.

Nääää...säger bonden.
Jag kommer fram.
Gösta är tjuren visar det sig.

Bonden står bredvid Gösta.
Jodå, jag kan också komma fram.
Tjuren slänger med sitt stora huvud och jag blir fan rädd.

Men det visar sig att Gösta är en snäll tjur.
Jag kan klappa honom på skallen, fast rädd är jag.

Egentligen är Gösta mer rädd än dig, säger bonden.

Med det låter jag nöjas och går hem.
Lite spagetti i benen är det...

Djädrans tjur till att lyckas skrämmas då!