Twingly statistik

31 mars 2010

Brandlarmet

Brandlarm ska man ha. Det är lag på det.

Men vad gör man när det larmar?
Ja, man springer ut ur sin bostad, givetvis.
Men om det inte brinner, utan bara blivit ett fel, menar jag.

I veckan gick mitt brandlarm. Typ klockan tre på natten.
Fortfarande lite halvfull for jag upp ur sängen.
Ute i hallen skrek det som fan från larmet.
Och det brann inte nånstans.

Det hänger i taket och innan jag fick tag i en stol för att nå eländet så hade säkert alla i hela området vaknat.
Ett sånt liv! Kan ju väcka döda.

Jag fick tag i larmet med fingrarna och slet ned det. Fästen och hela skiten gick sönder.
Sen var det ett fasligt arbetande att lossa batteriet.
Jisses, vad det satt fast!

Med trasiga naglar och blödande fingrar fick jag till slut stopp på larmandet. Det blev så märkligt tyst.

I en timme låg jag i sängen och inte kunde sova. Det ringde utav bara fan i öronen. Två gånger tittade jag på mobilen och trodde det var den.

Fy farao vilken upplevelse.

Jag kunde i alla fall konstatera att larmet fungerade. Om än kanske lite väl bra. Det behöver ju inte larma om det inte brinner. Vad som gått snett vet jag inte.
Nu har jag fått ett nytt.

Möjligen kan det varit damm, sa nån.
Med största sannolikhet, säger jag.
Eftersom min dammsugare inte används så ofta.

Läs böcker - Jan Mårtenson



Visst finns det många bra deckarförfattare i detta land.
Jag läser nästan bara deckare, oavsett vad Björn Ranelid tycker om det.

Jan Mårtenson tillhör mina stora favorit. Han står i en klass för sig.
Varför man ger honom så förbannat lite utrymme det begriper jag bara inte.
Många TV-kanaler slåss ju om att få filma andra deckare.
Men inte Jan Mårtenson.
Märkligt!

Visst, det blir säkert inga billiga filmer, men de kommer göra succé.
Om det råder ingen tvivel.

Jan Mårtenson har en klubb: Homansällskapet.

30 mars 2010

KFG föll - jag visar fingret!



Man ska inte göra obscena gester. Men denna är faktiskt lindrigare än det jag hade funderat ut.

Nu stöp det på att ingen kunde stoppa sitt huvud i den egna häcken. Då hade den bilden varit given!


Idag ska jag berätta en märklig journalistisk vinkling som slutade med att ett bolag gick i konkurs.
Vi skriver året till 2008 och det är då som regeringens enorma arbetslöshetspolitik i form av coacher ska genomföras.
Ett bolag vinner upphandlingen som beställts av AF(Arbetsföredlingen), det är ett bolag som heter KFG(Kunskaps- och Förändringsgruppen).

Någon gång under våren 2009 börjar ett par journalister på TV4 kolla in KFG.
Man raggar kontakter via internet, går in på bloggar etc för att hitta folk som är arbetslösa och som har nåt att säga om KFG.
Arbetssättet så långt är kanske inte mycket att orda om.
Jag hade säkert gjort på samma sätt.

Men sedan kommer allt mer lustiga vinklingar i reportage efter reportage. TV4 hakar upp sig på en uppgift: nämligen att KFG lovar tillhandahålla en viss personalstyrka per arbetslös.
Något som inte ens fanns med i den kravspecifikation som AF lagt fram.
Utan detta var helt enkelt en uppgift som KFG själva hade skrivit dit.

Röster började nu komma om att KFG hade fått lite av monopol på marknaden. Detta trots att de lagt ett anbud som flera andra också hade kunnat lägga bud på.
Med en enda aktör, det är för lite, började det tisslas om från olika politiker och från AF-ledningen.

För att försöka göra en lång affär kort så slutade det för KFG:s del med konkurs.
AF ställde omedelbart in alla utbetalningar.
KFG:s anställda fick gå hem och fick sin slutlön via den statliga lönegarantin.
Sedan ska vi lägga till alla arbetslösa om var inne i projektet.
En del av dem var långt gångna in i processer och nu lämnades de bara.

Efter mycket noga arbete har jag kommit fram till att KFG var beredda att göra precis allt för att ställa det till rätta. Man kunde utöka personalen exempelvis.
Personligen vet jag att företaget låg bildligt talat på sina bara knän.
Man ville hitta en lösning och fortsätta verksamheten.
AF gav dem kalla handen.
Man ville knappt resonera om saken.

Så gick det en tid. Då dök det upp över 950 företag som kallas för kompletterande aktörer tilll AF.
De bedriver coachning på en massa olika sätt. Det kan vara i grupp, enskilt, efter vissa pedagogiska mönster, allt kan komma ifråga.
Över 950 såna alltså!
Från att ha varit ett bolag.

Inget blev bättre av alla dessa aktörer som ska slåss på arbetsmarknaden.
Absolut ingenting.
I en byhåla med kanske 20.000 invånare kan det finnas en handfull så kallade kompletterande aktörer.
Man behöver inte vara intelligent för att förstå att det blir mycket svårt ragga jobb och pratikplatser när dessa konkurrerar med varandra.

Det finns nämligen ett belöningssystem som gör att när den kompletterande aktören lyckas med ett uppdrag så droppar det in extrastålar från AF.
Därför är det ren och skär stenhård konkurrans. De vill inte hjälpa varandra ett enda dugg.
Och de som skrivs in till ett sånt här bolag har egentligen ingenting att välja på.

- Antingen skrivs du in där, eller så avskrivs du från AF, låter det från AF:s sida.
Nu, senare i sommar, kommer ett förslag som säger att de som ska erbjudas coachning också ska kunna välja vilken de vill ha.
Hur detta ska gå till praktiskt sett vet nog ingen idag.
Platserna måste ju köpas in i förväg. Och då riskerar man att vissa bolag har fullt och inte går att välja medan andra har lediga platser.
Då kommer det bli så att valen står mellan dessa.
Ett val, ja, men är det verkligen det?

Man kan ju också säga att till höstens val är det bara 40 procent som får rösta på regeringen.
Sedan måste de resterande rösta på nåt annat.
Också ett val ju!

Jag har sedan jag började rota i affären med KFG väntat på att det skulle komma nån journalist som ville belysa denna mycket mystiska affär.
- Vi blev uppätna av jätten glufs-glus, berättade en för mig som arbetade på KFG.
Man kan lägga in vad som helst i det begreppet.
Men personligen tycker jag det är en rättssak.

AF bröt kontraktet trots att alla krav på deras listor var uppfyllda.
Ute i landet hade det inte heller kommit in några uppgifter på att KFG misskött sig.
Tvärtom.
Många lokala AF-kontor var mycket nöjda med arbetet.
Även deltagarna var generellt sett nöjda.

- Det finns flera hyllmetrar med statistik och frågeformulär. Inte på nån rad fick vi negativt, säger samma person som pratade om glufs-glufs.
Så hur kunde det hända? Hur kunde det ske?

Ja, här tycks locket ligga på för att komma närmare en sanning.
Någonstans finns givetvis ansvariga till att det gick käpprätt åt helvete för KFG.
Jag kommer givetvis fortsätta att titta på fallet.
Förhoppningsvis finns det nån seriös journalist som också undrar och tar reda på vad som skedde.

AF:s agerande är kanske stötande på många sätt.
Ett är definitivt att man nästan ett halvår efter KFG:s konkurs skickade ut en enkät som just KFG!
Varför då? undrar man ju.
Jag vet en som var fly förbannad och istället frågade AF om de inte tillämpar någon form av självkritik.
Han skrev ett svavelosande svar i enkäten och frågade hur AF såg på sin del i ansvarsfrågan.
Något svar fick han aldrig.

Och det får han aldrig heller.

Nä, var är "Uppdrag Granskning" när man som bäst behöver dem?
TV4 kommer då inte följa upp fallet. Det vet jag.
De trodde nog de skulle på nåt journalistpris.
Själv ger jag dem ett långt finger.

27 mars 2010

Märklig värld

Vilken konstig värld man lever i.

Nu protesteras det för fullt och svenska flaggor bränns.
Vad man kan göra med en nationsflagga är faktiskt ganska mycket.

Om folk i olika länder visste att jag torkat mig i häcken med kanske just deras fana…ja, vad skulle de då göra?
Jag bryr mig inte!

I många länder ska de idag vara glada över att få nåt att samlas kring: flaggbränning.
Det är ju tydligen enda gången som folk i flera nationer kan vara sams.
Annars är det mest ett djävla liv ju.

Så var glada!

 

Aftonbladet: Svensk protest mot flaggbränning

Sveriges Radio: Svensk protest mot flaggbränning

Dagens Nyheter: Svensk protest mot flaggbränning

 

Till sist noterar jag att Aftonbladets Peter Kadhammar skriver om varför Sverige är fredat från terror.
Han har fel!

Sverige är inte alls fredat från terror.
Terrorn kommer från landets regering som med sina märkliga beslut låter bödlar i form av Försäkringskassa och bland annat Arbetsförmedling terrorisera det svenska folket.

Denna terror måste stoppas i höst!

Aftonbladet: Peter Kadhammar: Därför är Sverige fredat från terror

25 mars 2010

Vad sa Reinfeldt?

Såg ni valdebatten mellan Sahlin och Reinfeldt?

Jag undrar vad han menade när han sa:
- Jag kommer inte höja skatten för kvinnor.

Två gånger upprepades detta. Förmodligen blir det ett nytt mantra, typ utanförskap.

Men är inte våra skatter könsneutrala?
Det trodde i alla fall jag.

Varför ska en man och kvinna beskattas olika?
Det är väl det som Reinfeldt menar?

Eller har jag missuppfattat nåt?
Herr Karlsson kanske ska bli fröken Karlsson? Allt för att komma undan med några skattekronor.

Om Reinfeldt kommer beskatta män och kvinnor olika så blir det nog en och annan som byter kön också.
Sen finns det förstås en centerpartist som har båda könen i sin manskropp.

Tillvardags är han man och när det passar är det en transroll.
Tänk så behändigt!

 

I övrigt konstaterar jag att regeringen mer och mer är en kennelklubb. Beatrice Ask var sist ute med att göra en pudel.

Hon gjorde det för att inte “missförstås”, menar hon.
Vad var det som svenska folket inte begrep i det du sa, Beatrice?
Tydligt och klart var ditt budskap.

Och även den efterföljande pudeln.

 

Nä. Byt regering i höst.
In med folk som talar empati, välfärd, pensioner, fixar jobb och utbildningar.

 

Aftonbladet: Sahlin: Jag kan lova höjd skatt

Äntligen!! Olympus Voice Album

Har du också en Olympus Voice Recorder modell W-10, men ingen programvara?

Grattis. Jag har lösningen.
Programmet heter Olympus Voice Album och är nästan omöjligt att hitta.

Efter en månads hårt arbete hittade jag en bloggare som faktiskt lagt ut programmet. Man tackar!!!!

På Olympus hemsida finns den givetvis inte. Eftersom programvaran är på hela 28 MB, så beror det givetvis inte på att de vill spara utrymme på nån server.

Istället handlar det med all säkerhet att vi konsumenter ska kasta en fungerande sak och istället köpa nytt.

Men bloggare Paul Begley hade samma problem och hittade till slut sina programvara. Nu ligger den på hans blogg och kan laddas ner.
Åter igen, ett stort tack till Paul Begley.

Lite problem kan det bli om ni kör med Vista, vilket jag gör.
Men jag förklarar hur ni får det att fungera.

1. Ladda hem programvara på länken nedan.

2. Zippa upp filen, dvs packa upp den.

3. Kör installationsprogrammet.

4. Plugga in din Olympus Voice Recorder modell W-10 och upptäck att inget fungerar!!! Men välj att söka efter drivrutiner, till slut browsar du upp den katalog där du nyss körde installationsprogrammet ifrån.

5. Vista kommer protestera. Den kan inte verifiera dll-filen. Välj då alternativet att installera ändå.
Och hepp, programmet fungerar och nu kan du ladda in din Olympus Voice Recorder modell W-10 hur enkelt som helst.

 

Om nån önskar själva manualen till Olympus Voice Recorder modell W-10 så har jag den i pdf-format. Maila mig bara så får du den. I manualen finns också en förklaring till hur Olympus Voice Album fungerar.

Skulle du råka ut för några problem är det bara att höra av sig till mig.
Lycka till!

At last I wrote Paul Begley:
Thanks alot.
Going crazy looking for the software.

 

http://www.paulbegley.com/2008/05/olympus-w-10-voice-album-software.htm

22 mars 2010

Ännu en meningslös produkt

När flaskdebatten, dvs vanligt vatten tappat på flaska, rasade som mest, skrattade jag och mina vänner.
Vi begrep över huvudtaget inte varför man köpte det.

Själv bor jag i en stad som nästan vann en tävling om Sveriges bästa kranvatten. Detta innebär globalt sett att jag bor i en stad som het ett av världens bästa kranvatten!

Det borde vara omöjligt att sälja vatten på flaska i en sån stad. Nähä, då!
Idioterna går på det.

Sen kom miljödebatten upp om flaskvatten. Stor miljöpåverkan som var negativ, hette det.
Då minskade försäljningen lite.
Sånt kan ju inte bryggerinäringen tåla. SÅ de lät några ta fram lite siffror som visade att flaskvatten hade ringa, eller möjligen, ytterst lite miljöpåverkan som var negativ.

Mina vänner och jag skrattade. Vi kunde själva räkna ut att vatten som köps på en flaska rimligen har större negativ miljöpåverkan än det kranvatten man dricker.
Nu satt vi och väntade på att någon skulle plocka upp tråden och bevisa för bryggerinäringen hur det ligger till.
Vi väntar fortfarande...

Sen spånade vi över ett par öl en lördagskväll över nästa stora grej att sälja.
- Luft, sa jag.
- Hö, hö, sa vännerna. De skrattade alltså, inte sälja hö.

Sedan ett tag tillbaka finns nu syre på burk. Det är bra för den som motionerar, heter det.
Inte alls bra, säger jag.
Det är också bevisat.
En helt klart onödig pryl som vi alltså inte behöver.

Hur vore det om smarta människor kunde plocka fram saker vi verkligen behöver.

20 mars 2010

LG Jansson

LG Jansson?
Hört talas om honom?
Jodå, hockeykommentator på Sveriges Radio sedan -90.

Och i vinter-OS i Kanada avslutade han sin internationella karriär. Inga mer VM eller OS från Janssons sida.

Det är ju banne mig så man kan gråta för mindre.
Lasse Granqvist och LG Jansson är så sammanspelta i sitt kommenterande att det är svårt hitta ett liknande par.
Och sedan är de ju så förbannat roliga!

Mina bästa hockeyminnen har jag fått från radion och av dessa herrar.
Ibland har jag skrattat och satt maten i fel strupe pga det de säger.
Man riktigt hör ju hur de njuter av situationerna.

- Vaa, gör han? Vaddårå! På han dåå? Uut med han! brummar LG.
Sedan vinter-OS blir det tydligen bara nationell ishockey som kommer kommenteras av LG.
Synd. Förbannat synd.
Att hitta en lika trevlig och initierad kommentator som LG blir inte lätt.

Tack för allt!

18 mars 2010

Byggarbetarnas musik

Jag går förbi ett klassiskt bygge.
Massa folk, skyddsutrustning på alla.
Det är hjälm och öronskydd bland annat.

Det första som händer på ett bygge är att en jättestor musikanläggning kommer på plats. Sedan skriks det ut från högtalarna som om det vore en minaret.
Oljudet är olidligt och jag förstår att de som går på bygget tvingas bära öronskydd.

Och ju bättre öronskydd, desto högre väsen från musikanläggningen.

- Kan ni inte ratta in P1 nån gång och få lite vettigt i er, istället för detta oljudet? undrade jag häromdan en byggare.
- Vaaaaaaaaa? sa han.
Jag sa inget mer.

Men jag plågas av att höra den förbannade reklamradion på hög volym. Hatar den som pesten. Jag vill inte höra.

17 mars 2010

Pinsamma Aftonbladet!

Sju sidor Tiger Woods!

Ja, det var dagens resultat av papperstidningen som dateras till den 17:e mars år 2010.
Man häpnar!

Avtalsrörelsen fick motsvarande två sidor. Tiger Woods är givetvis viktigare än allt annat.
Inte ens “Vi 5” gick säker, en fråga om tigern måste ju ställas.

En sexolog intervjuades och självaste Lasse Anrell skrev krönika.
Skrattretande, pinsamt, löjligt.

För detta betalar man numera elva djävla kronor.

Som tidningsköpare i 30 djävla år, varenda utgivningsdag, undrar man hur detta vansinne kunde komma i tryck.
Jag hyllar med all rätta Aftonbladet ofta. Jag länkar till intressanta artiklar osv.

Men denna skiten länkar jag bara inte upp.
Lyckligtvis är det inte ofta som jag går till attack mot Aftonbladet. Det är det inte.

Men frågan kvarstår. Hur tänkte ni, när ni satsar sju helsidor om tigern?

Mycket kan skrivas och sägas om tigern. Men så förbannat intressant är det faktiskt inte.

Å andra sidan har jag inte sett intervjuer med dessa kåta kärringar som vet vad de ger sig in i. Hur tänker de, egentligen?
Har de nåt att tänka med?
Finns det ingen moral alls hos dessa kåtingar som vill ha rikemanskött stoppade i sig?

Nog finns det frågor att ställa. Men nu vill jag faktiskt läsa nåt vettigare i Aftonbladet.

De gamla skvallertidningar som mormor och olika gammelfastrar en gång hade, är i samma genre.
Nog trodde jag att en kvällstidning som Aftonbladet skulle kunna uppvisa lite bättre journalistik än detta.

Jag ger mig fan på att det är många kritiska röster på Aftonbladet idag. Det borde vara det, om inte annat.

En offentlig ursäkt är på sin plats!

Läs detta! - Viktigt - Låt stå!!

Läs Jan Guillous senaste från Aftonbladet den 14/3-10.

En analys och ställningstagande som jag också kommit fram till utan att läsa Jans. Och jag skrev om det första gången för kanske fem år sen.

Vad tycker du då?

16 mars 2010

Den skenande hästen

Den kom springande mot mig.
En häst!
På gång- och cykelbanan rakt emot mig.
Ingen ryttare eller lieman såg jag i närheten.
- Såja, såja. Lilla gubben, ta det lugnt, sa jag.
Jag sa det till hästen, men menade kanske mest mig själv.
Då var det 50 meter mellan oss.

Jag ville inte skrämma kraken mer än nödvändigt. Den tänkte inte stanna, insåg jag. Så med ett vigt hopp är jag i en isvall.
Liknar mest ett lavalandskap som Lanzarote. Trillar man här, så slår man ihjäl sig.
Hästen passerade frustande och med spärrande blick. Panikslagen, helt enkelt.
Näsborrar så uppförstorade att tennisbollar hade rymts där.

Lyckligtvis kommer ingen bil. Trafiken tycks ligga nere när detta händer.
Efter 250 meter stannar hästen. Den ser ett par hästkamrater gå i en hage.
Jag tar upp jakten mot hästen. Vad jag skulle göra vet jag ju inte. Men nåt.

En bil passerar mig. Hinner inte vifta och varna om den oroliga hästen. Tjejen som passerar i bil ser hästen och stannar.
När jag kommer fram har tjejen lyckats tygla hästen och lossat nåt som satt dumt. Det blödde visst lite nånstans också.
Åhh, så skönt att det var en hästvan tjej, tänkte jag.
Själv är jag rädd för hästar.

Efter ytterligare nån minut kommer en stor buss och släpper av en tjej med ridhjälm.
Hon var helt oskadd, som tur väl var. Och hästen kom nu till sin rätta ägare.
Denna gång slutade det lyckligt.

Jag var glad över att ingen av de dårar som brukar passera mig på vägen var ute och körde.

Till sist undrar jag lite över sporten trav.
Är det inte på tiden att den kusk och den häst som springer fortast i mål ska vinna?
Om det sen sker i trav, skritt eller galopp, vad har det för betydelse?

15 mars 2010

Bappelsin

- Hallå, jag skulle vilja ha en politiskt korrekt apelsin. Dessa från Israel anser jag inte vara det!
Grabben som fyllde på frukt försökte nog höra och förstå vad jag sa.
Men jag babblade vidare lite snabbt om ett skämt osv.

Grabben hann aldrig reagera på mig. Men undrade förmodligen vad ända in i glödheta var detta?

Det var sagt på lite skämt, men också allvar.
Jag kanske inte vill köpa frukt från ett land som ockuperar annan.
Kanske till och med apelsinerna är framodlade på mark som tvivelaktig?
Jag vet inte.

Men jag vet att man inte få kritisera Israel. För det ska man inte. Och om man gör det så begriper man inte vad man talar om.
Jag skiter i vilket.
Att vara politisk korrekt ligger inte för mig.

Därför köper jag inga djävla apelsiner från Israel.
Jag gör det när de satt igång med en fredsprocess och när de stoppar bygga både hus och långa murar.
Då ska jag köpa en blodapelsin från Israel.

Blodapelsin ska det vara. Just en bra symbol för allt det meningslösa våldet som pågår.
Och jo, jag tror det var just blodapelsin som den lilla grabben i radion ville svara, när det blev: Bappelsin, gubbadjävel!.

10 mars 2010

Körskola

Det händer hela tiden när jag är ute och kör bil.

I en korsning med trafikljus blir det grönt. Jag ska vika vänster och bilen jag möter kryper sakta mot korsningen.

När den är mitt inne i korsningen så sätter den bilisten igång sin blinkers. Då ska den fan också vika vänster!

Om idioterna i sina bilar använder signaler så vet alla vad man har att förvänta sig.
Bilar som kostar en mindre fastighet är faktiskt utrustade med signalsystem.

Ja, hör och häpna. Det finns ett inbyggt signalsystem som inte tillhör extrautrustningen!

Det är de små lamporna som blinkar. Ett orangefärgat sken. Det talar om åt vilket håll du tänker köra. Om du inte blinkar så förväntas du köra rakt fram.

Är detta så förbannat svårt förstå?

9 mars 2010

Obegripligt värre

Försvaret går igenom det ena stålbadet efter det andra.
Nu ska ånyo en flottilj tas bort.

Vi har idag två, alltså där man praktiskt också flyger. Det är Kallinge, F17 och Luleå F21.
F7 Såtenäs är en ren utbildningsplats.

F1 Hässlö/Västerås
F2 Hägernäs
F3 Malmen/Linköping
F4 Frösön/Östersund
F5 Ljunbyhed
F6 Karlsborg
F7 Såtenäs
F8 Barkarby
F9 Säve
F10 Barkåkra/Ängelholm (Bulltofta/Malmö)
F11 Skavsta/Nyköping
F12 Kalmar
F13 Bråvalla/Norrköping
F14 Halmstad
F15 Söderhamn
F16 Ärna/Uppsala
F17 Kallinge/Ronneby
F18 Tullinge
F19 Finland (1940)
F20 Ärna/Uppsala
F21 Kallax/Luleå
F22 Kamina/Kongo (1961-63)

Så här har det sett ut. Alltså historiskt sett. Kanske jag har nåt fel på namnen, men i stort sett är det så.

F7, F17 och F21 återstår.
Om man nu ska lägga ner ytterligare en flottilj så har vi ingenting kvar. Detta samtidigt som man försöker sälja Jas Gripen.
Den ekvationen får inte jag ihop.

Om vi inte ens själva tycks tro på flygplanen, hur ska då andra länder göra det?
Nä, allt är givetvis planerat in i minsta detalj.
Nato ska komma oss allt närmare. Trots att ingen frågat svenska folket i frågan.
Snart är vi med i Nato, vare sig vi vill eller ej.

När jag läser om försvaret så läser jag också att hemvärnet kommer bantas ytterligare.
Gör om hemvärnet!
Modernisera om skiten nu!
Tycker jag.

Vi behöver ett hemvärn som ställer upp när vi drabbas av kriser. Det kan vara som i vinter transportproblem, eller vad som helst.
Men "gubbarna" behöver inte utrustas som om de skulle vara med i ett krig.
Modernisera och fixa om lite så vi kan ta hand om våra egna kriser också. Inte bara fokusera på andra länders.

När det gäller yrkesarmé har jag sagt att det är en farlig väg att gå.
Det gäller fortfarande.
Inget idag av allt som sagts till yrkesarméns försvar har gjort att jag ändrat uppfattning.

Tvärtom!
Försvarspolitiken är just nu urusel.

6 mars 2010

Förslaget från de rödgröna

Eftersom jag fått ett rödgrönt förslag skickat till mig, så tar jag mig nu friheten att publicera det.
Jag har gjort en del radbrytningar, samt tagit bort Bilaga 1. I övrigt inga förändringar.
Håll till godo!
======================


1. Inledning
Det rödgröna samarbetet tar sin utgångspunkt i en positiv människosyn. Alla människor
vill och kan vara med och bidra i samhället. Alla vill ha möjlighet att försörja sig själva.
Det är grunden när vi nu påbörjar arbetet med att skapa en förutsägbar och modern
sjukförsäkring. Låt oss från början vara tydliga; vi vill inte gå tillbaka till den situation vihade under förra mandatperioden då alltför många sjuka och personer med
funktionsnedsättning lämnades utan aktiva insatser och stöd för att komma tillbaka i
arbete.

Alla människor ska ha rätt till vård och rehabilitering för att kunna leva ett bättre
liv. Alla ska ha möjlighet att arbeta efter egen förmåga – varje arbetad timme behövs.
Många kan återvända till arbetslivet om de får rätt stöd och om arbetsvillkoren utformas utifrån människors olika förutsättningar. Alla ska ha rätt till rehabilitering och habilitering även om man inte direkt eller någonsin kan återvända till den reguljära arbetsmarknaden.
Även för denna grupp krävs stärkta insatser och rehabilitering. Alla har samma
människovärde.

Arbetets betydelse är för oss central, inte bara som grund för den egna försörjningen, utan också för att det bidrar till delaktighet i samhället och ett bra liv. Därför ingår också rätten till aktiva insatser och i förlängningen också rätten till ett arbete. Det är det vi menar med en fungerande arbetslinje.

I dagsläget trängs dock många människor ut från arbetsmarknaden eller ges aldrig någon chans. Detta gäller inte minst många av dem som drabbats av ohälsa. Bra arbetsvillkor och ett arbetsliv som tar vara på individers kreativitet och delaktighet är viktiga förutsättningar för att människor ska kunna och vilja bidra efter förmåga. Lika viktigt är att hitta nya lösningar till arbete för personer som inte kan arbeta heltid, eller bara klarar av en viss typ av arbete. Det måste bli lättare att bidra efter förmåga, oberoende av hur många timmar eller vilket jobb det handlar om.

Den moderatledda regeringen har nu skapat ett högst otryggt system för att få människor att lämna sjukförsäkringen, minska statens utgifter och möjliggöra skattesänkningar.

Skillnaden i människosyn är tydlig. Moderaterna utgår ifrån att människor måsta jagas för att vilja arbeta. Fokus ligger nu på att räkna antalet ersättningsdagar – inte på att ge aktiv medicinsk och arbetsinriktad rehabilitering.

Det är ett cyniskt system som har ett högt pris. Det skapar stor oro hos sjuka kvinnor och män och deras familjer, men även hos alla andra som idag befinner sig i arbete finns en berättigad oro för vad som händer om man blir sjuk eller skadad.

Många människor ser hur nya rigida regler drabbar och riskerar att drabba människor. Försäkringskassans personal är hårt pressad och fråntagen möjligheten till individuella bedömningar av vad som är bäst för enskilda.

Ett samhälle kan mätas utifrån hur det tar hand om sina sjuka och utsatta. Sverige sköter sig dåligt i dagsläget. Det är dags för en ny sjukförsäkring och en ny regering.
Den senaste tidens kritik mot de förändringar som den moderatledda regeringen i all hast har genomfört visar med önskvärd tydlighet att förändringar måste föregås av ordentlig utredning och analys. Det är dessutom viktigt att lyssna på experter på området.

I vårt arbete med att skapa en förutsägbar, modern och rättsäker sjukförsäkring kommer vi att säkerställa att förändringar inte genomförs på samma slarviga sätt som den nuvarande regeringen har gjort. Det är dock uppenbart att sjukförsäkringen inte kan fortsätta att se ut som den gör idag.

I denna överenskommelse presenterar vi ett antal förändringar som är nödvändiga för en rödgrön regering att genomföra med förtur, vissa direkt efter det att en ny regering förhoppningsvis tillträtt i höst. Människor kommer även fortsättningsvis kunna nekas sjukpenning, men då som ett resultat av att deras arbetsförmåga är sådan att detta är rimligt.

Därutöver finns ytterligare förändringar som bör genomföras, men dessa kräver mer
grundliga överväganden och bred förankring. Vi kommer därför att tillsätta en bred
utredning direkt efter valet med representanter från alla riksdagspartierna och
arbetsmarknadens parter för att på sikt få till en långsiktigt hållbar och modern
sjukförsäkring som är anpassad till människor i dagens arbetsliv.

Vi har höga ambitioner på många områden, men är medvetna om att varje utgift och
inkomst måste vägas noga och att takten i reformarbetet avgörs av det ekonomiska läget.

2. Motiv och principer för en generell sjukförsäkring
Alla människor löper risk att drabbas av långvarig sjukdom, skada och
funktionsnedsättning. De flesta av oss blir gamla, men ingen vet i förväg hur gammal.
Vissa har förmånen att vara och få förbli friska och ha ett arbete under i princip hela sin aktiva ålder, medan andra råkar ut för ohälsa som leder till svårigheter med att arbeta och försörja sig.

Ingen kan dock på förhand veta huruvida hon eller han kommer att drabbas. Sjukdom och
arbetsskada är omständigheter som dessutom ofta ligger utanför vår egen kontroll. Ena
dagen är man frisk och stark; nästa dag kan man ha råkat ut för en olycka som gör att det tar flera månader innan man kan komma tillbaka i arbete. Risken är också stor att man förlorar sitt arbete och hamnar i arbetslöshet. Ohälsa och sjukdom är inte jämnt fördelad.

Det spelar roll vilken familj man råkar vara född i, vilken utbildning man har, var man bor och vad man jobbar med. Arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar är inte jämt fördelade mellan olika yrkesgrupper och arbetsplatser. Det är människors politiskt påverkbara livsvillkor inom dessa områden, inte levnadsvanor, som konstituerar de samhälleliga förutsättningarna för hälsa och är grunden till att hälsan är ojämlikt fördelad.

Människors hälsa och tillgång till adekvat sjukvård är beroende av
socialgruppstillhörighet. Kvinnor har högre sjuktal. Våra livsvillkor avspeglas således i vår hälsa. Med ökad jämlikhet får vi en ökad hälsa i befolkningen som helhet.

En solidariskt finansierad sjukförsäkring måste omfatta alla de sjukdomar och skador
människor kan råka ut för. Sjukförsäkringen ska fungera för den som drabbas av en
övergående infektion, den som blivit sjuk på grund av sitt arbete, den som brutit benet, den som har mycket komplexa problem och behöver stöd från många håll, den som
tvingas genomgå en tuff och långvarig cancerbehandling och den som är kronisk sjuk och vars arbesförmåga varierar över tid.

I Sverige har vi valt att ha ett försäkringsskydd som omfattar alla, ersätter inkomstbortfall och finansieras solidariskt. Alla försäkringar omfördelar mellan dem som inte drabbas och dem som drabbas. Det är själva idén med försäkring. Var och en kan då leva i tryggheten att vara fullt försäkrad till en bråkdel av den kostnad det skulle innebära att själv behöva sätta av pengar till en riskbuffert som verkligen skulle räcka till om det värsta inträffar. Dessutom skulle en del människor inte ens kunna teckna någon försäkring om vi inte delade på riskerna.

Det gäller till exempel personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättning, men också personer som jobbar i vissa arbetsmiljöer eller i branscher där risken för skador eller sjukdomar är hög.

När välfärden och tryggheten omfattar alla, då vågar människor mer; byta jobb, starta
företag, flytta eller börja studera. Det skapar ett positivt förändringsklimat, vilket i sin tur gynnar den ekonomiska och sociala utvecklingen och en hög rörlighet på arbetsmarknaden. Detta är viktigt i en modern globaliserad ekonomi med ett högt
förändringstryck.

Genom sjukförsäkringen fördelas inkomsterna om från friska till sjuka, från män till
kvinnor, för den enskilde över livet och från människor som arbetar i miljöer med låga arbetsmiljörisker till människor där riskerna är höga.

En förutsättning för att socialförsäkringarna ska vara hållbara är att arbetslinjen
upprätthålls. Människor måste i tid erbjudas ett stöd som är individuellt anpassat och som förmår öka förutsättningarna för den enskilde att återgå till arbete, i en eller annan form.

En väl fungerande arbetslinje förutsätter inte bara insatser från den enskildes sida utan också från samhällets. Krav på individen att vara aktiv ska alltid balanseras av
motsvarande rätt till aktiva insatser. Broarna tillbaka till arbetslivet måste bli bredare och mer stabila.

Vi i det rödgröna samarbetet menar att det inte är rimligt att så som regeringen gör,
ensidigt ställa krav på individer utan att tydliggöra vilken rätt till stöd och hjälp som de som berörs ska ha. Här finns idag inga konkreta och tydliga initiativ från den moderatledda regeringens sida. Orsaken, menar vi, står att finna i ett arbetslinjebegrepp som i sin praktiska utformning i så hög grad begränsas till kontroll och disciplin.

Sjukförsäkringen reduceras nu i snabb takt till en försämrad inkomsttrygghet för en
majoritet av löntagarna. Detta i kombination med att försäkringen inte fungerar väl är ett stort hot mot en försäkring som bygger på en solidarisk utjämning av risker. Ger inte den allmänna försäringen alla en rimlig inkomsttrygghet kommer allt fler att känna sig tvingade att ta privata försäkringar, eftersom en så stor del av löntagarna inte får ut ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Ju mer man betalar vid sidan av den allmänna försäkringen och ju mindre den täcker upp av inkomstbortfallet, desto svalare blir intresset att vara med och betala solidariskt. De med låga inkomster och hög risk får använda en orimligt stor del av sin disponibla inkomst för att få motsvarade trygghet, i den mån man överhuvudtaget tillåts teckna någon försäkring. Ersättningen i sjukförsäkringen anser vi ska vara 80 procent under hela sjukpenningperioden.

På sikt vill vi att sjukförsäkringen ska omfatta fler än idag och att taket höjs till tio basbelopp.
Vi som värnar om socialförsäkringarna är också de som har störst anledning att uppröras över felaktiga utbetalningar. Enbart själva misstanken om att bedrägerier förekommer bidrar till att förtroendet för sjukförsäkringen urholkas. Därför kommer vi att arbeta för att öka förtroendet och legitimiteten för sjukförsäkringen.

3. En ny modern rödgrön sjukförsäkring
Sjukperioder ska vara så korta som möjligt och i de flesta fall återgår individen till arbete efter en kort tids sjukskrivning.

3.1 När man blir sjuk
De flesta av oss blir sjuka under tillfälliga kortare perioder. Varje sjukperiod inleds av en karensdag. De första två veckorna betalar arbetsgivarna på samma sätt som i dagsläget så kallad sjuklön. I många fall blir sjukperioden inte längre än så, men när den blir det kopplas försäkringskassan in. Underlag från läkare ligger tillgrund för fortsatt sjukskrivning med berättigande till sjukpenning. I detta läge är det viktigt att människor får behövlig information, att handläggningen är snabb och att människor får sin sjukpenning utbetalad inom rimlig tid.

Det har under mandatperioden funnits allvarliga problem både vad gäller sen
handläggning av ärenden, försenad utbetalning av sjukpenning och svårighet att komma i kontakt med handläggare. Vi vill öka förutsättningarna för att detta ska ske smidigt. Försäkringskassan ska fungera väl, och både försäkrade och arbetsbetsgivare ska känna sig trygga med att den gör det.

Alla människor ska också kunna känna sig trygga med att försäkringen innebär att de
själva och andra ska få stöd, rehabilitering och aktiva åtgärder för att kunna återgå i arbete. Lika viktigt är att känna sig trygg med att man får ersättning från
försäkringskassan vid längre tids sjukdom om den innebär att man inte kan arbeta. På
båda dessa områden råder det idag stor osäkerhet, vilket skapar stor otrygghet för många människor.

3.2 Vid längre sjukperioder
Möjligheten att återgå till arbete ska prövas fortlöpande, liksom behovet av aktiva
insatser för att kunna återgå till arbete. För en fungerande arbetslinje krävs en balans mellan kraven på individen att bidra till sin egen utveckling och därigenom öka sin arbetsförmåga och rätten till stöd och insatser som kan underbygga arbetsförmågan och öppna nya möjligheter.

Alla ska ha rätt till rehabilitering och habilitering även om man inte direkt eller någonsin kan återvända till den reguljära arbetsmarknaden. Även för denna grupp krävs stärkta insatser och rehabilitering. Samtidigt ställer den moderna arbetsmarknaden sådana krav på produktivitet och flexibilitet som en del av oss inte kan klara.

För oss är det självklart att den som är sjuk, och inte kan arbeta ska ha rätt till
sjukpenning. Den bortre tidsgränsen i sjukpenningen – stupstocken – tas bort. Det betyder inte att människor lämnas kvar i sjukpenning hur länge som helst. En individuell prövning ska göras successivt i samarbete med individen och behandlande läkare.

Regeringens tidsgränser ska ersättas med tydliggöranden om när individen ska ha rätt att få aktiva insatser. Sjukförsäkringen ska täcka många olika sjukdomstillstånd. Människor reagerar dessutom olika på samma diagnos och arbetsförmågan varierar på grund av typ av arbete. Detta måste sjukförsäkringen ta hänsyn till samtidigt som besluten ska vara likvärdiga och rättssäkra. Det är därför viktigt att utveckla redskap för personalen att använda vid bedömning av arbetsförmåga.

Det viktiga är att varje person får en bedömning av sin situation och vad som krävs för att personen ska kunna återgå till arbete. För den som har brutit benet och inte kan arbeta behövs vanligtvis inga andra insatser än medicinska och läkning.

Den frisör som drabbas av allergi kopplad till arbetet måste vara beredd att byta arbete om det i ett tidigt skede står klart att han eller hon inte kommer att kunna arbeta kvar i sitt yrke. För en person som har fått en svår och bestående funktionsnedsättning och inte längre kan försörja sig på den ordinarie arbetsmarknaden krävs mer samordnade och omfattande insatser.

För att säkerställa detta vill vi införa hållpunkter i tid. Det kallar vi MORA-stegen
(Människor och rehabilitering till arbete). De tidsgränser regeringen har satt som en
bortre gräns utifrån olika regler vill vi i stället omvandla och utöka för att utgöra
hållpunkter för rätt till stöd.

3.3 Individuell bedömning senast inom 6 veckor
Efter de inledande två veckor som arbetsgivaren står för sjuklön ska individer som
sjukskrivits ha rätt till en individuell bedömning från försäkringskassan senast inom 4 veckor. För den enskilde betyder det att han eller hon får en individuell bedömning senast inom 6 veckor från första sjukskrivningsdagen. Ju tidigare insatser planeras desto bättre.

I många fall kommer det endast att handla om okomplicerade sjukdomstillstånd där mer tid behövs för läkning/återhämtning. I andra fall kommer det att finnas behov av särskilt stöd eller rehabiliteringsåtgärder, vilka är viktiga att uppmärksamma tidigt.

3.4 Rätt till en individuell plan senast inom 3 månader
Försäkringskassan ska inom tre månader i samarbete med den enskilde, arbetsgivare,
läkarkontakt och då det är aktuellt även annan kontakt, utforma en individuell plan.
Planen ska innehålla en beskrivning av de insatser som behövs för att den enskilde ska kunna återgå i arbete, beslut om resurser, vem som ansvarar för att insatserna utförs, samt inom vilken tidsram dessa ska vara påbörjade.

Det ska finnas en lagstadgad skyldighet för arbetsgivare att vara med i utformningen av den individuella planen. Planen ska löpande följas upp och stämmas av vid de tidpunkter som finns angivna i planen.
En del personer kommer att behöva andra insatser för att återkomma i arbete än de som är möjliga att tillgodose på den sjukskrivnes arbetsplats. Stöd till sådana insatser kommer att ges via ”En dörr in”/MOA-kontor.

3.5 Fördjupad bedömning senast inom 6 månader
I dag görs efter 180 dagar en bedömning av den enskildes arbetsförmåga i förhållande till hela arbetsmarknaden. I många fall innebär detta att individen prövas mot en fiktiv arbetsmarknad. Vi avvisar en sådan prövning som medför att människors arbetsförmåga ställs i relation till en icke befintlig arbetsmarknad.

Detta medför konsekvenser som inte är rimliga utifrån krav på omställning och chanserna att faktiskt kunna återgå till ett arbete. Ingen hänsyn tas till individuella förutsättningar och möjligheterna till anpassning.
Vi anser dock att det är rimligt att efter 180 dagar kunna pröva arbetsförmågan bredare än hos den befintliga arbetsgivaren. För detta krävs en ny definition av
arbetsförmågebegreppet som är ändamålsenlig.

Syftet med den prövning som ska göras måste vara att den arbetsförmåga som finns ska
tas tillvara genom att individen tar ansvar för det som han eller hon rimligen kan påverka.
Krav på omställning måste ta hänsyn till de individuella förutsättningarna och balanseras mot stöd och hjälp som kan möjliggöra en omställning när så krävs. Vår avsikt är att detta ska medföra en fungerande arbetslinje, med individuella hänsyn och en rimlig balans mellan kraven på individen och rätten till stöd och insatser från samhällets sida.

Senast vid denna avstämningspunkt vill vi att möjligheterna till att återgå i arbete utreds fördjupat. Olika alternativ ska finnas. Den som inte bedöms kunna återgå till sin arbetsgivare inom en rimlig tid ska erbjudas andra möjligheter.

1) Där så är nödvändigt ska individen kunna få sjukpenning även under längre tid. Det
finns sjukdomstillstånd, t.ex. vissa psykiska sjukdomstillstånd men även andra, där
människor under perioder kan behöva få fortsatt sjukskrivning när återkommande
prövning kan påverka sjukdomstillståndet negativt. Tidigare har tidsbegränsad
sjukersättning funnits för bland annat dessa grupper.

2) Den som behöver ska kunna få individuella rehabiliteringsinsatser (medicinska
och/eller arbetslivsinriktade) för att kunna återgå i arbete. Under den tid som detta pågår ska individen få rehabiliteringspenning1 i stället för sjukpenning. Dessa insatser ska kunna pågå i förslagsvis ett år med möjlighet till förlängning efter individuell bedömning.

3) Den som inte bedöms kunna arbeta heltid bör under vissa förutsättningar kunna erbjudas en partiell långvarig ersättning som inte ska omprövas men som kan brytas av den enskilde. Ersättningen som ska ligga på sjukersättningsnivå ska inte kunna utgå på heltid. En person som har ett sjukdomstillstånd eller en funktionsnedsättning som innebär en begränsad arbetsförmåga ska kunna få partiell långvarig ersättning på den övriga andelen av arbetstiden. Detta är en fråga som behöver utredas.
En särskild form av ersättning ska också kunna finnas för den som har sjukdom eller
funktionsnedsättning som återkommer i skov.

4) Den som efter individuella rehabiliteringsinsatser inte kommer tillbaka i för individen lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden ska på sikt kunna erbjudas olika möjligheter på en utvidgad arbetsmarknad. Dessa möjligheter avser vi att utreda i särskild ordning.
Rehabiliteringsersättning finns redan i dag som form och består av rehabiliteringspenning som den anställdafår när hon eller han deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och ett särskilt bidrag som ska täcka vissa kostnader som uppstår i samband med rehabiliteringen.

5) Vi vill se över möjligheterna till förtida pension. En sådan ska bara kunna erbjudas till den som är över 58 år och först när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden och när det eller inte är möjligt med en anpassad arbetssituation.

3.6 Rehabiliteringsfond
För att säkerställa att människor verkligen får tillgång till rehabiliterande insatser vill vi satsa statliga resurser i en ny rehabiliteringsfond. Det rehabiliteringsansvar som idag finns hos hälso- och sjukvården ska givetvis vara kvar där även fortsättningsvis. Den som behöver rehabilitering för att komma tillbaka till arbete måste få tillgång till rätt rehabilitering vid rätt tidpunkt. Hur fonden exakt ska utformas ska utredas.

4. Organisatoriska förändringar för en ny sjukförsäkring
4.1 Ansvaret för arbetsmarknadens parter

Arbetsmarknadens parter har en central roll att spela när det gäller rehabilitering tillbaka till arbete. Vi vill pröva möjligheterna till en överenskommelse mellan parterna och staten där rehabilitering och aktiva insatser för långtidssjukskrivna som är anställda sker i arbetslivet.

Det förutsätter en fungerande riskspridning mellan arbetsgivare och mellan branscher och ekonomiska drivkrafter för parterna att ta på sig ett ökat engagemang som garanterar sjukskrivna som är anställda rehabilitering, anpassat arbete eller möjligheten att byta arbetsgivare eller bransch. I detta måste de små arbetsplatsernas begränsade möjligheter till anpassade arbetsuppgifter och rehabiliterande insatser uppmärksammas.

En fråga som också bör tas upp är ansvaret för det förebyggande arbetet och tillgång till företagshälsovård. Samtal om avtalsförsäkringarnas och arbetsmiljöavtalens roll bör föras.

4.2 Inför rättigheter och större flexibilitet i systemet
Människor känner sig ofta maktlösa i förhållande till myndigheter, påtagligt i förhållande till försäkringskassan. Många av de regler som gäller idag uppfattas som riktade mot individen. Individen har lite att sätta emot om myndigheten i sin tur inte gör det den ska.

Det kan till exempel gälla brist på rehabilitering och planer som inte genomförs. Det finns visserligen möjlighet att överklaga vissa beslut, men många människor vet inte hur man gör eller tror att det är lönlöst. Man känner sig i underläge och har dålig uppfattning om lagstiftning och vilka rättigheter man har.

Vi anser att tydligare rättigheter för människor bör inbegripas i sjukförsäkringens
regelverk. Samtidigt vill vi också se över krav och incitament riktade mot
försäkringskassan och ansvariga myndigheter för att den enskilda ska få de insatser de har ansetts ha rätt till.

Hur detta ska utformas vill vi utreda. Vi vill också till exempel tydliggöra människors rätt att ha med sig stödperson eller företrädas av ombud i kontakten med försäkringskassan.
Flexibiliteten i systemet behöver också öka. Ett exempel är att det i dagsläget enbart är möjligt att bli sjukskriven i tre statiska nivåer, något som vi vill förändra. Människors behov kan se annorlunda ut, och det måste vara möjligt att till exempel trappa ner en sjukskrivning i mindre steg.

Ett annat exempel på behov av ökad flexibilitet är att det i dagens system saknas
möjlighet att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid. Vi vill ändra detta.
Studiesociala kommittén (SOU 2009:28) har föreslagit att det ska vara möjligt i fråga om halvtid. Det är ett förslag vi vill införa och också utreda vidare hur även andra procentsatser ska kunna vara möjliga.

4.3 MOA-kontor i hela landet
För att se till att människor på väg tillbaka till arbetslivet inte fastnar mellan olika myndigheters ansvarsområden vill vi samla Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans och delar av kommunernas insatser för sjuka och arbetslösa i en och samma organisation på lokal nivå.

Vi kallar det MOA-kontor, där MOA står för ” människor och arbete”. Idén utgår från det vi tidigare kallat ”En dörr in”. Resurserna ska kunna användas gemensamt för individers bästa genom att erbjuda aktiva, individanpassade insatser som leder till arbete. Att använda skattepengar väl handlar om att överbrygga administrativa skapade hinder och facktänkande och utgå från en helhetssyn på individer och deras behov av insatser. Självklart ska t ex en person som har ersättning från sjukförsäkringen kunna få hjälp med arbetsmarknadsåtgärder och insatser från arbetsförmedlare om detta är viktigt för att kunna återgå till arbete.

För att kunna möta enskilda individer på ett bra sätt är det viktigt att personalen har rätt kompetens för att hjälpa människor att komma tillbaka i arbete. Det ska inte krävas att personen först måste omdefinieras som arbetslös. Hjälp och stöd måste kunna tillhandahållas inom ett brett område.

MOA-kontor ska finnas i hela landet, men kunna anpassas efter lokala förutsättningar och den regionala arbetsmarknaden. Tidigare samverkansmodeller har ofta fungerat bra – på platser där det har funnits eldsjälar. Vi menar att det är nödvändigt att nu lagstifta om samverkan på lokal nivå – nära medborgaren – så att alla oavsett var man bor har möjlighet att få sammanhållet, individuellt stöd. Det krävs en ökad samordning och också en organisatorisk sådan.

Vi vill snarast inleda ett arbete med att bygga upp en sådan verksamhet på basis av en försöksverksamhet. Syftet ska vara att hitta en fast och ändamålsenlig struktur som är väl anpassad till de krav våra förändringsförslag ställer.
Detta betyder att MOA-kontoren bland annat ska kunna se till att människor får sina
behov av rehabiliterande insatser, såväl sociala som arbetslivsinriktade, tillgodosedda.
Det gäller såväl personer som saknar arbetsgivare som sjukskrivna som inte kunnat återgå till sin arbetsplats.

4.4 Utvidgad arbetsmarknad
För att kunna ta tillvara arbetsförmågan hos personer som varit långtidssjukskrivna
och/eller personer med funktionsnedsättning som inte bedöms kunna få arbete på den
ordinarie arbetsmarknaden vill vi utveckla en utvidgad arbetsmarknad. Staten bör bjuda in berörda parter på arbetsmarknaden till en diskussion om förutsättningarna för att personer som befinner sig längst borta från den ordinarie arbetsmarknaden ska kunna få en anställning med lön enligt nytt kollektivavtal. Som en jämförelse kan tjäna nuvarande avtal som reglerar villkoren för Samhalls anställda.

Nuvarande system med lönebidragsanställning kan ses över och utvecklas. Även andra
modeller kan ses över och prövas. En sådan skulle kunna bygga på det tidigare systemet med Plusjobb, dvs. arbeten som annars inte utförs inom offentlig sektor men också ideell verksamhet. Sociala företag och kooperativ bör kunna spela en väsentligt större roll än idag. En grupp som skulle behöva komma ifråga för nya insatser är yngre med funktionsnedsättningar, vilka idag oftast hänvisas till ett liv utan arbete och lön.
Vi avser att återkomma med förslag om en utvidgad arbetsmarknad under våren.

5. Förebygg ohälsa – skapa ett mänskligare arbetsliv
Trycket har ökat på många jobb och arbetsplatser. Prestationskraven är höga, livspusslet svårt att få ihop och spänningshuvudvärk är vardag för många. Den nya tekniken gör att vi är nåbara dygnet runt och allt fler förlänger arbetsdagen hemma vid datorn när barnen har somnat. Hård konkurrens och slimmade organisationer ökar stress och belastning på de anställda som är kvar. Med återkommande omorganisationer och förändringar följer nya kamrater, men också stress och slitningar.

Vi vill utveckla arbetslivet så att det ger utrymme för ett gott liv. Och större möjlighet att förena arbete med personlig utveckling, aktiv fritid och tid för barnen. Om arbetslivet sliter ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet, inte människorna som jobbar där, som behöver förändras. Förebyggande friskvård hos framsynta arbetsgivare bör omfatta både fysisk och psykisk hälsa.

Arbetsmiljöarbetet måste stärkas på alla nivåer – både förebyggande insatser och det
systematiska arbetsmiljöarbetet behöver utvecklas och prioriteras. Skyddsombuden är
nyckelpersoner för drivandet av ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Såväl utbildning om arbetsmiljö som seriös forskning behövs för att åstadkomma genomgripande förbättringar i arbetslivet. Arbetslivsforskningen behöver stärkas. Vi vill investera i forskning om en bra psykosocial och fysisk arbetsmiljö och dess betydelse för hälsan.

6. Strategi för förändringsarbetet
Våra tre partier har i denna principöverenskommelse presenterat en ny sjukförsäkring
som vi vill införa om vi vinner valet och kan bilda regering i höst. Vi känner stor
osäkerhet inför många av de prognoser och antaganden som gjorts av nuvarande
regeringen, senast i budgetpropositionen 2010. Utgifterna de närmaste åren för
sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning justeras med betydande belopp från en
budgetproposition till en annan. Faran är betydande att det i framtiden visar sig att de kraftiga utgiftsminskningar som nu presenteras inte är realistiska.

Vårt arbete kommer att påbörjas direkt efter en valvinst genom vissa regeländringar som träder i kraft redan 2011 efter förslag i budgetpropositionen hösten 2010. Där aviseras också strategi och inriktning för förändringsarbetet på längre sikt.
Vi vill inte göra om den nuvarande regeringens misstag med genomgripande förändringar
som inte är ordentligt analyserade. Det är dock uppenbart att sjukförsäkringen inte kan fortsätta att se ut som den gör idag, med de konsekvenser för enskilda som följer av detta.

Nedan presenterar vi därför ett antal förändringar som är nödvändiga för en rödgrön
regering att genomföra direkt efter en valvinst och ett byte av regering i höst. Detta gäller bl.a. hur vi hanterar situationen för de redan utförsäkrade och de som har tidsbegränsad sjukersättning.

6.1 Regeländringar och aviserade förändringar som föreslås från 2011
I budgetpropositionen för 2011 kommer vi att föreslå ändring av den regel som får till effekt att alla med s k förlängd sjukpenning utförsäkras med automatik efter 550 dagar, det vi har kallat stupstocken. Eftersom vi menar att ingen ska utförsäkras endast till följd av att ett visst antal dagar har förflutit, utan att någon individuell bedömning av arbetsförmågan har genomförts, kommer vi att avskaffa denna regel fr o m den 1 januari 2011.

Detta innebär att därefter kommer ingen längre att utförsäkras från sjukförsäkringen endast därför att ett visst antal dagar med sjukpenning förflutit. Givetvis kommer människor som bedöms ha arbetsförmåga att även fortsättningsvis kunna nekas
fortsatt sjukpenning, men då som ett resultat av att deras arbetsförmåga är sådan att detta är rimligt.

Vidare kommer vi också att under 2011 avskaffa den stelbenta prövning av arbetsförmåga mot hela den reguljära arbetsmarknaden som enligt gällande regler ska göras efter 180 dagar. Vi vill att man efter 180 dagar ska kunna pröva arbetsförmågan bredare än hos den befintliga arbetsgivaren. För detta krävs en ny definition av arbetsförmågebegreppet som är ändamålsenlig.

Vi avvisar nuvarande prövning som medför att människors arbetsförmåga ställs i relation till en icke befintlig arbetsmarknad. Detta medför konsekvenser som inte är rimliga utifrån krav på omställning och chanserna att faktiskt kunna återgå till ett arbete. Syftet med den prövning som ska göras måste vara att den arbetsförmåga som finns ska tas tillvara genom att individen tar ansvar för det som han eller hon rimligen kan påverka.

Kraven på omställning måste ta hänsyn till de individuella förutsättningarna och
balanseras mot stöd och hjälp som kan möjliggöra en omställning. Vår avsikt är att det ska medföra en fungerande arbetslinje, med individuella hänsyn och en rimlig balans mellan kraven på individen och rätten till stöd och insatser från samhällets sida.

Vi kommer även att behöva göra förändringar i regelverken till följd av att ett stort antal människor redan utförsäkrats från sjukförsäkringen under 2010, dels som en följd av att deras förlängda sjukpenningperiod upphör, dels till följd av att möjligheten till tidsbegränsad sjukersättning upphört. I slutet av 2010 bedömer försäkringskassan att drygt 50 000 personer kommer att ha utförsäkrats från sjukförsäkringen alternativt ha måst lämna sjukförsäkringen därför att deras tidsbegränsade sjukersättning upphört.

Ett sätt att hantera denna situation är att göra en åtskillnad mellan utförsäkrade personer som redan var sjukskrivna eller uppbar tidsbegränsad sjukersättning då det nya regelverket infördes den 1 juli 2008 och övriga med sjukpenning som utförsäkrats. För personer som redan i juli 2008 befann sig i systemet, många redan då långtidssjukskrivna, är det helt enkelt inte rimligt att tillämpa samma ersättningsregler som gäller för nyinsjuknade.

Det innebär en retroaktivitet som är orimlig och vars yttersta konsekvenser i form av stora volymer utförsäkrade vi nu ser. Detta särskilt som inga verkliga möjligheter till rehabilitering tillhandahållits för denna grupp efter det att reglerna ändrades, men även då rehabilitering för många av dessa personer uteblev även med det regelverk som fanns tidigare.
En rödgrön regering kommer att genomföra åtgärder för de människor som nu
utförsäkrats utifrån bilagan.

6.2 Förändringar som utreds med förtur
Som framgått ovan kommer vi att med förtur efter ett regeringsskifte utreda vilken
arbetsprövning som ska göras senast efter 180 dagar som sjukskriven.
Den så kallade Arbetsförmågeutredningen har nyligen föreslagit nya ersättningsbegrepp, däribland begreppet försörjningsförmåga (SOU 2009:89). Faktorer som ålder, utbildning, erfarenhet och förmåga att lära nytt föreslås vägas in vid bedömning hos försäkringskassan. Begreppet arbetsförmåga som hittills använts anses alltför statiskt.

Vi Kommer snarast att se över det föreslagna begreppet i syfte att tydliggöra kraven på omställning liksom rätten till stödjande insatser.
Som tidigare framgått vill vi pröva möjligheterna till en överenskommelse med parterna om rehabilitering av sjukskrivna anställda. Vi kommer snarats efter ett byte av regering att inleda diskussioner om förutsättningarna för detta. Eventuella regeländringar med anledning av detta preciseras efter dialogen med arbetsmarknadens parter som inleds omedelbart efter valet.

6.3 En bred utredning i syfte att erhålla en långsiktigt hållbar sjukförsäkring
Vi vill skapa långsiktiga spelregler tillsammans med parterna på arbetsmarknaden om
socialförsäkringarnas framtida utformning. Vid ett maktskifte kommer vi således att
tillsätta en bred utredning med representanter för alla riksdagspartier och
arbetsmarknadens parter som kan lägga grund för en långsiktigt hållbar och solidarisk
sjukförsäkring.

Därför vill vi se en bred utredning som tar fram förslag till stabila
socialförsäkringar. Bärande principer ska vara en sjukförsäkring som stöder arbetslinjen, ger bra inkomsttrygghet, finansieras solidariskt och där ingen faller mellan stolarna.

Några frågor som bör ingå:
1. Vi vill se över sjukförsäkringen så att den garanterar en grundläggande inkomst för en majoritet av löntagarna. Ger inte den allmänna försäkringen alla en rimlig
inkomsttrygghet kommer allt fler att känna sig tvingade att ta privata försäkringar,
eftersom en så stor del av löntagarna inte får ut ersättning för förlorad arbetsinkomst.
På sikt vill vi att sjukförsäkringen ska omfatta fler än idag och att taket höjs till 10 basbelopp. Vi anser att ersättningen i sjukförsäkringen ska vara 80 procent under hela sjukpenningperioden.

2. Det behövs en samlad översyn av ersättningssystemen, bl.a. i syfte att undvika
överströmning mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, liksom
överströmning till det kommunala försörjningsstödet. Drivkrafterna ska underlätta för
individen att komma vidare till arbete och egen försörjning. Ingen individ ska behöva
falla mellan stolarna eller förlora sin försörjning eller sin rätt till aktiva insatser för att regler och system inte är samordnade.

3. Vi vill se över möjligheten att införa tydliga incitament för försäkringskassan och ansvariga myndigheter så att den enskilde får sin rätt till bedömning och insatser enligt individuell plan. Idag har försäkringskassan ett samordningsansvar för rehabiliteringsinsatser men inga egentliga verktyg att påverka andra myndigheter. Vi vill även se över möjligheten för enskilda och till exempel fackföreningar att föra talan gentemot myndigheten samt överväga ett införande av ekonomiska styrmedel för att säkerställa att individen får insatser i rätt tid.

4. Vi vill se över kriterierna för när förtida pension ska kunna ges. En sådan ska bara kunna erbjudas till den som är över 58 år och först när inga åtgärder återstår som kan öka en persons möjligheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden och när det heller inte är möjligt med en anpassad arbetssituation.

5. I dagsläget är det möjligt att bli sjukskriven enbart i tre statiska nivåer; 25, 50 eller 75 %. Detta passar dåligt behoven hos sjuka och problemet är omvittnat både av patienter och av läkare. Vi vill ta bort dessa regler och istället införa en möjlighet till flexibel deltidssjukskrivning. Omfattningen behöver kunna anpassas efter den enskildes arbetsförmåga. En person kan t ex i vissa lägen börja arbeta enbart en dag i veckan, för att trappa upp dagvis, och procentsatsen bör kunna följa därefter.

6. Det finns också behov av ett annat slags deltidssjukskrivning som
sjukförsäkringssystemet i dagsläget inte tillåter. Det gäller personer vars
sjukdomssituation innebär tillfälligt försämrad arbetskapacitet, inte tidsmässigt utan i intencitet (skov). Personen kan behöva ha en deltidssjukskrivning i någon omfattning, även om hon/han klarar att tidvis vara på arbetet full tid. Det finns sjukdomssituationer där en person kan klara att arbeta om det inte finns förväntningar på att hon/han ska vara fullt presterande. Sjukförsäkringen bör inbegripa en sådan möjlighet till sjukskrivning på behövlig andel.

7. Det är i dagens system inte möjligt att bedriva deltidsstudier och få sjukpenning på deltid. Vi vill se över möjligheten att fortsätta studera för den som får nedsatt
arbetsförmåga, inte bara på halvtid utan även till andra procentsatser. Det är också viktigt att också ungdomar med funktionshinder eller kroniska sjukdomar som inverkar på studietakten ges möjligheter att studera och fullfölja ett studieprogram.

8. Det är inte bara formella strukturer som behövs för att sjukförsäkring ska fungera väl.
Vi anser att det är viktigt även med medborgerligt inflytande och insyn när det gäller vad som sker i praktiken och hur verksamheter handhar mötet med individer. Enskilda orkar inte alltid överklaga eller kontakta media när hanteringen känns orimlig.

Vi vill därför utreda så kallade medborgarråd på regional nivå. I dessa kan företrädare för tex arbetsmarknadens parter, patientorganisationer och politiska företrädare finnas representerade.

Svar från Vänsterpartiet

Jodå, jag har fått ett svar nu.

Jag publicerar det nu.
===================================
Hej!
Tack för ditt brev. Lars Ohly får många brev och hinner inte själv besvara alla. Han har därför bett mig att som politisk sekreterare besvara ditt.

Oppositionen har ett gemensamt förslag på hur de som nu blivit utförsäkrade från sjukförsäkringen ska bemötas (se bifogad fil).

När det gäller arbetslösheten så vill Vänsterpartiet investera oss ur krisen med satsningar inom den gemensamma välfärden, infrastruktursatsningar och en grön omställning. Trots dessa satsningar kommer det att ta tid att komma tillrätta med arbetslösheten och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att krävas. Vi vill avskaffa regeringens "passivitetsgarantier" och Jobb och utvecklingsgarantin. Vi vill istället främst satsa på kvalitativa åtgärder som yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar och riktade anställningsstöd. För oss är det en viktig grundläggande princip att den som utför arbete ska ha ett anställningsförhållande och lön.

Vi har också utarbetat särskilda program för att unga och funktionshindrade ska få det stöd som de behöver för att komma in i arbetslivet.

Ja, jag vet att det är tungt att vara arbetslös och det är bra att du försöker hålla modet uppe på andra i samma situation. En förutsättning för att Vänsterpartiet ska kunna bidra till en förändring och en bättre framtid är att vi tillsammans med S och MP vinner valet i höst. Du kan själv bidra genom att rösta på oss i valet och prata med andra som tycker som du.

Med vänlig hälsning
Berit Bengtsson
Arbetsmarknadspolitisk sekreterare
Vänsterpartiets riksdagskansli
===================================
Här kan du läsa vad jag mailade till oppositionen:
Fas III och sen då?

Den perfekta rakborsten

Jag har skrivit förr om jakten på en rakborste. Nu ska jag inte ge mig denna gången.

Man jag är banne mig inte beredd att betala runt 300 kronor eller långt över, för att få en vanlig rakborste!

Det är ju helt sjukt.
De borstar man kan köpa på ett varuhus är helkass. Är heller inga rakborstar, utan mera en kvinnlig borste som de använder för att smeta ut nåt smink med på kinderna.
Har jag förstått.

Men jag har provat den typen av borste. Borsten lossnar i stora drivor och tål inte de tuffa tag som måste till när man applicerar raklödder.

Men kan ju undra över om det bara är jag som inte hittar en rakborste. Tydligen är jag ensam i jakten.

Och som sagt var: jag är inte beredd betala flera hundra kronor får något så simpelt. Den behöver inte vara gjord av elfenben, guld eller silver.

Bara ett bra handtag i trä duger. Borsten är det viktigaste.

Så nu tar jag emot dina tips på den perfekta rakborsten.
Hör av er!

4 mars 2010

Krisberedskap!

Vi glömmer fort!

Efter denna vinter lär det bli nya svarta rubriker när våren anländer.
Tjälskador! Flera miljarder kommer det kosta. Bilar kan inte köra och lastbilar kommer inte fram.

Möjligen blir det undantagstillstånd också.
Reinfeldt får hålla tal till nationen på bästa sändningstid. Men när till och med hans läppar fladdrar av nervositet, då förstår vi att avgrunden är nära.

Vinterns tågkaos kommer vara likt en liten pustande vind. Nu blir det orkanstyrka på denna annalkande katastrof.

Vi tvingas ta hem våra soldater i Afghanstan för att hålla ordning på de kravaller som rasar i Alvesta och Leksand. Regeringen är orolig över att de kommer sprida sig. Herregud, det är ju ändå valår också…

I Alvesta och Leksand råder ingen ordning. Hemvärnet kallades in men gick snabbt med i de grupperingar som roffar åt sig. Man slangar diesel och bensin från alla fordon. Ingen kommer in eller ut från hålorna.

Det är när sånt här händer som jag inser att ordet katastrof ska vi sätta i dess rätta betydelse.

Haiti och nyligen Chile är naturkatastrofer.
Lite sena tåg är långt ifrån katastrof.
Kris är ett bättre ord.

Så vad gör då krismyndigheten?
Den som det visste.

2 mars 2010

Panik i högerlägret

För över ett år sedan dödförklarade jag centern i denna blogg. Jag står fullt och fast vid att det var ett riktigt berättigande.

För min del dog partiet när man gav upp kärnkraftsfrågan. Totalt dog! Finns inte en chans att upprätta något som kan få folk tillbaka till partiet efter det.

Sedan dess har självmålen trillat in i rasande fart.
Därför blir man inte förvånad över att partiet tappar väljare.

Numera kommer det tydligen också finnas två “gröna” partier i högerblocket.
Moderaterna ska bli “gröna” sägs det.

Man kan med gott fog säga att moderaterna redan är förbannat gröna. I alla fall i att styra ett land.
Men ett miljövänligt parti?
Vem går på det?

Förra valet var man ju ett arbetarparti!
Jo, fnys!

Stoppa högerblocket och sätt dem där de bör vara:
I ett utanförskap!!

Ha-ha…det tyckte jag var kul….

 

 

Aftonbladet: Centerns fiaskolag

Aftonbladet: Lena Mellin: Det är omöjligt att begripa C