Twingly statistik

28 september 2006

Självutnämning - Jordnäringsminister



Goddag mina vänner
Idag är det dags att bland annat tala om vett och skrot.

Är det vettigt att parkera sin cykel i de små holkar där resande ska kunna läsa ut sina restider?
Givetvis inte.

Är det vettigt att parkera en liten eu-moppe på en märkt p-ruta för bil?
Givetvis inte.

I exempel ett så har jag redan sett många människor, inte bara äldre och handikappade, haft enorma problem med att hitta rätt buss, tåg etc.
Inne i den lilla kuren sitter ju denna informationen, ganska finstilt är anslagen också.
Här finns tak över huvudet för den som ska lusläsa sitt resande.
Det är ju bra.
Men det är ju perfekt att ställa cyklar där också. Om det blir regn så blir ju inte sadeln blöt.
Då slipper man bli blöt i rumpan när man sedan ska cykla hem.

I exempel två har jag själv varit ytterst nära att förflytta dessa mopeder till närmsta skrotupplag.
De är små, man kommer infarande i 190 till p-rutan, shiiiiiit! säger man och stampar på bromsen.
Man klarar moppen på några centimeter när.
Sedan kommer ett raseriutbrott.........

Man kan ju ställa sig frågan varför ända in i glödheta h-e folk parkerar sina cyklar och mopeder så här?
Jo, bara de kommer fram så är ju allt okej ju.
Eller hur?

Hade man parkerat så här i andra länder skulle det väl nästan bli böter.
Okej, jag vet att det är lagligt parkera sin eu-moppe på p-ruta. Men det är ju inte särskilt smart.
Parkerar man cykeln och mopeden lite snyggt vid sidan om så fungerar det ju sjukt bra.
Så gör man i hela världen.

Varför måste vi bryta mot detta och gå andra vägar?

Den dagen ni ser en hel packe med cyklar som ligger på marken - då är det nog bara jag som blivit tillräckligt förbannad.
Jag vill verkligen bära bort skrotet så folk kan komma fram.

Vad vill du?
Varför finns det plötsligt inga politiker som driver den här typen av jordnära frågor, som vi alla kan begripa?

Kanske dags att vi får en jordnäringsminister - jag tar det gärna!

24 september 2006

SD -- Så dumma. Så djävla dumma!

De förbannade demokraterna firar i södra delarna av landet. De har röstats in i flera kommuner till fullmäktige och ska nu beredas plats i styrelser och nämnder.
Vi pratar alltså om sd.

Ja, detta händer valåret 2006 när det heter mångkulturåret.
Jag vet inte om man ska skratta eller gråta.
Tyvärr kan vi ju inte heller ogiltligförklara rösterna som gått till sd.
Fast det borde man nog ändå göra.
Ingen normalt funtat människa kan lägga en röst på detta parti, eller vad det nu är för nåt.

Det är med bedrövelse jag har följt upp hur valet gick till 2006.
I mitt eget valdistrikt var andelen röstande lite mer än 70 procent.
En ren katastrof, förstås.
Och mitt i detta distrikt, bara ett par hus bort, bor numera en sd-snubbe som valts in i fullmäktige.

Killen är en av de mer blåsta som finns i min by. Han har inte gjort ett vettigt handtag de sista 15 åren. Bara legat samhället till last.
Kronofogden vill ha in stålar, men det finns inget utmärtbart.
Han har skrattat vissa mornar när man ska upp i ottan och ta sig till jobbet.
Kommer hem helt slut, då kommer den där fan fram visslande och glad.......
Ibland förstår jag folk som tar till vapen och skjuter.
Ja, faktiskt kan jag ha förståelse.

Jag går nu och väntar som alla andra på att jobben ska trilla in. Det har redan gått två veckor och inte minskar arbetslösheten för det.
Den handlingskraftiga nya regeringen har inte gjort ett skit.
De kan inte ens fixa fram vilka ministerposter som ska tillsättas.

Välkomna till en reality-såpa, som tyvärr är sann. Och som kommer drabba det svenska folket skoningslöst.
Ladda med pasta, skorpor, soppor och andra livsmedel med lång hållbarhet.
Passa på att köpa överlevnadsgrejor när det säljs ut billigt.

Vi är på väg till ett klassiskt samhälle med en enorm klyfta mellan folk.
Problemet är att ena dagen kan man vara med det vinnande laget, för att i nästa åka ner i bråddjupet.
Ingen går säker när den nya politiken läggs.

Hej o hå! Heja landet lagom Sverige.

Själv ska jag söka asyl i Norge eller möjligen Danmark.

16 september 2006

Mera diverse

Nya begrepp
Det vet ni väl att nya begrepp uppstår för jämnan.
Nu är det att göra en folkpartist.
Begreppet är tudelat.

Antingen gör man ett synnerligen klumpigt dataintrång.
Eller så är det en våldtäkt.


Nya soldater
2000-talets soldat är sannerligen de från Frälsningsarmen.
Jag är långt ifrån kristen, utgången från den svenska kyrkan sedan urminnes tider och inte heller med i nån annan kyrka.

Men dessa frälssoldater imponerar.
De skramlar runt med sina bössor, alltså pengabössor, och samlar småsmulor från månniskor som knappt något skänker.

Ibland skäms jag när jag ser vad som händer.
Vid ett stort varuhus brukar det stå en man och samla pengar. Han är skåning, det hörs lång väg när han pratar.
Men ingen stannar och pratar med honom.

Vid enstaka tillfälle händer det att nån slänger ner en peng i hans bössa. Soldaten bugar och bockar som om ryggen skulle gå av.
- Va fan, bocka inte. Säg istället: har du inte mer att ge din snåle djävel, skulle jag vilja säga till soldaten.

Men jag gör inte det. Jag brukar slänga in en sedel i bössan när jag passerar honom. Skämta och prata lite med honom.
Samtidigt känner jag stirrande blickar från passerande som säkert undrar.
Jag bryr mig inte.

Däremot bryr jag mig om att folk inte bryr sig om andra.
Fy fan, för människor som tror de är nåt!


Till sist
För en generation sedan behövde människor vila efter avslutad arbetsdag. Nu behöver de motion.

13 september 2006

Diverse

Blå skåpet
Hur mycket kan egentligen rymmas i ett skåp?
Ofta hör man, nu har den personen skitit i det blå skåpet.
Genom åren blir det ju ganska mycket.
Vem tar bort det

Och förresten. Varför har man skelett i sin garderob?
Ingen normal människa har det ju.
Men ändå så säger man att folk har just det.
Ni fattar väl?

Ja, jag begriper nog inte :-)




Låtdjävel
Nu har jag lyssnat på den där brudens låt på radio att jag storknar. Att
det dessutom var en svensk artist hade jag ingen aning om.
Hon sjunger på engelska och jag trodde direkt att det var snyggingen
Shania Twain.
Men det var det nu inte. Fast en söt tjej var det ju lik förbaskat

Nu har dock den låten gjort sitt.
Det kvittar vilken djädrans radiokanal man rattar in, så vips dyker
låten upp.


Vad den handlar om? Ingen aning.
Men det är nåt som en person har svårt att få bort ur sin skalle, eller
nåt liknande
Just nu vill jag bara ha bort låten. Den är bra. Nu är den dock
sönderspelad.




Reklam-radio<
Alla pratar om radioprogrammet. Det är så kul, såååå kul.
Man debatterar, man spelar musik, man frågar högt uppsatta människor,
man har lekar.....listan är lång.
Och programmet är totalt urkass.

Här finns knappt något seriöst. På bästa sändingstid skulle man till och
med behöva ha radioprogrammet barnförbjudet.
Jag har hört såna dumheter sägas att de borde fällts om någon anmälde
eländet.

Det värsta med reklam-radio är när den spelas på offentliga platser.
Typ bibliotek, varuhus, bussen, i aulan etc.

Offentliga miljöer ska banne mig vara fria från detta
radiobrusande reklamskithelvete!

6 september 2006

Vardagsmat

Skandaler

Just nu duggar skandalerna tätt i landet lagom Sverige.
Idrottsmän pudrar sig med kokain, fotbollsspelare kastas hem, politiker gör dataintrång.
Detta är förstås vardagsmat i andra länder, men inte i Sverige.

Detta är ju sånt som inte sker i Sverige, bara i alla andra länder.
Ungefär som när Olof Palme, statsminister, sköt ihjäl på öppen gata.
Sånt sker inte här! vrålades det i desperation och chock.

Sedan dödsskotten på Sveavägen 28:e februari 1986 mot Olof Palme har mycket hänt.
Eller har det inte det?
Möjligen är det så att allt och alla är så mycket mer påpassade idag så att det därför blir omtalat.

Men det är klart, ett mord kan man ju förstås inte låta ske utan att det märks.
Men resten då?
Supande idrottmän och kvinnor är inget nytt alls.
Möjligen att de innan drack öl, vin och sprit, rökte nån cigg etc.

Numera tycks partydrogen kokain vara accepterad som om de tog en liten tjusig drink med paraply och tomtebloss tillsammans med en apelsinklyfta.
Det är stor skillnad mellan dessa saker, är väl bäst att påpeka.
Detta är förstås vardagsmat i andra länder, men inte i Sverige.

Inom politiken sprider sig också ett spel som inte kan anses som rumsrent. Man förtalar fram och tillbaka, mailbombar, gör dataintrång. Listan är ganska lång på övertramp och kränkningar.
Detta är förstås vardagsmat i andra länder, men inte i Sverige.

I fotbollslandslaget behandlar man ena dagen proffsen som proffs, för att nästa dag behandlas som förskolebarn. Vilket som är rätt eller fel kan man förstås fundera över.
Fast ibland tycker jag att det är just mindre regler som behövs och mer förstånd.

Ju fler regler vi bygger upp desto svårare att hålla dem och än värre att kontrollera att folk just håller sig inom ramen.
Möjligen är det så att våra största idrottsstjärnor i lagspel inte alls är så duktiga på att vara vuxen som man kan tro.
För varför måste så många pekpinnar delas ut?

Att nu också tre landslagsspelare gått ut i sena kvällen efter klockan 23 måste ju givetvis också straffas. Herregud en del av dem hade ju inte ens fyllt 30 bast!
De kan givetvis inte veta när det dags att gå och nana med lilla John Blund i ögonen.
Nä, det måste någon tala om för dem.
Och när de inte lyder tas de i örat och körs bort.
Detta kan bara hända i landet Sverige.

Det känns onekligen att ankdammen landet lagom Sverige numera tillhör världen.
Det som är vardagsmat i andra länder, sker även i Sverige.

Varför skulle det inte ske? Vi är alla människor av samma skrot och korn.

Till sist: Jag tycker att televisionen är mycket lärorik. Varje gång någon sätter på den, går jag in i ett annat rum och läser en bok.
Sagt av Groucho Marx.